<anforande>
<dok_hangar_id>2930509</dok_hangar_id>
<dok_id>H10981</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:81 Tisdagen den 11 mars</dok_titel>
<dok_rm>2013/14</dok_rm>
<dok_nummer>81</dok_nummer>
<dok_datum>2014-03-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2013/14:328 om Jernhusen och de transportpolitiska målen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>A5B960B0-7C79-4E4B-AC7B-C1E412A80484</anforande_id>
<anforande_nummer>55</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>
Herr talman! I grund och botten tror jag inte att Lars Johansson och jag ser så olika på betydelsen av depåer, utifrån hur och på vilket sätt vi använder kapaciteten bäst. Det är naturligtvis ett problem, eftersom Sverige är ett avlångt land, om vi inte har strategiskt placerade depåer där man till exempel kan svarva hjulen. Då får vi kanske tunga godståg som åker långa sträckor på järnvägen och i värsta fall förstör spåren på sin färd till underhåll, vilket vore svårt för de situationer som kan uppstå.
Jernhusen har helt klart ett uppdrag, och i det ingår att vara affärsmässig, som jag förstår att Lars Johansson tycker är bra. I bolagsordningen, som ägaren och regeringen har för att bland annat kunna styra bolagen, står det att bolaget "ska, inom ramen för kravet på affärsmässighet, vara ett ledande företag i utvecklingen av den svenska transportsektorn med anknytning till järnväg i syfte att främja och stödja kollektivt resande och godstransporter på järnväg".
De har indirekt en mycket tydlig del i hela järnvägssystemet.
För att vi ska ha punktlighet på järnväg - det är egentligen vad det i grunden handlar om, och det är också utifrån det perspektivet som Riksrevisionen gjorde sin utredning - handlar det om vilket skick fordonen är i men också om infrastrukturen i sig, och det ena kan ju förstöra för det andra. Därför är det viktigt med depåer och med avisning.
Många olika operatörer, större och regionala, exempelvis SJ, Skånetrafiken eller Norrtåg som finns över landet bygger numera upp egna depåer. 
Jernhusen ska också vara icke-diskriminerande. Vad jag förstår har Lars Johansson haft möjlighet att träffa Jernhusen ett flertal gånger och vet säkert att efterfrågan inte är så stor och att det inte är direkt någon kö av aktörer som vill att Jernhusen ska bygga. 
Jag tror att det är oerhört viktigt att Jernhusen samtidigt som man ska ha ett långsiktigt arbete måste göra arbetet utifrån kundernas perspektiv, annars kommer man inte heller långsiktigt att kunna vara vinstdrivande.
Den frågeställning som Lars Johansson först tog upp om att regeringen underförstått skulle tycka att det var bättre att Jernhusen gav kortsiktig vinst än att det fanns tillräckligt med depåer blir lite motsägelsefull eftersom det inte är långsiktigt alls på något sätt. 
Det som jag tycker är viktigt - det ligger ändå i Lars Johanssons frågeställning, och det är också därför som vi har haft med det i Gunnar Alexanderssons uppdrag - är att man tittar på framtidens järnvägssystem, som ska vara effektivt och hållbart, och också pekar ut det strategiska för till exempel depåer av olika slag. I delrapporten lyfts också frågeställningar fram som kommer från olika operatörer om vilken roll som Jernhusen ska ha framöver. Det tål verkligen att ses över. 
Herr talman! I den bolagsordning som finns för Jernhusen står det också vilken roll som man har kopplat till effektivare godstransporter på järnväg och kollektivt resande. 
</anforandetext>
<intressent_id>064601872511</intressent_id>
<rel_dok_id>H110328</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2014-03-12 05:14:20</systemdatum>
<systemnyckel>327412</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H10981/#anf55</protokoll_url_www>
</anforande>
