<anforande>
<dok_hangar_id>2911642</dok_hangar_id>
<dok_id>H10964</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:64 Tisdagen den 4 februari</dok_titel>
<dok_rm>2013/14</dok_rm>
<dok_nummer>64</dok_nummer>
<dok_datum>2014-02-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2013/14:188 om ROT-fusket</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>D694E360-1530-4C53-9EF9-63466CAFF070</anforande_id>
<anforande_nummer>38</anforande_nummer>
<talare>Finansminister ANDERS BORG (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Är det någonting som har kännetecknat den här regeringen, och som jag tror kommer att känneteckna framtida regeringar, så är det att vi kontinuerligt har arbetat med att upprätthålla skatteintäkterna. Vi lever i en alltmer integrerad global värld där uppläggen i skatteplaneringen blir alltmer långtgående och ohanterliga för de enskilda staterna att hantera. 
Det är därför som vi vid flera tillfällen har kommit tillbaka till ränteavdragen för företagen, och det är därför som Företagsskattekommittén måste se över dem. Det är därför som vi har ändrat reglerna för handelsbolagen så att de inte kan hålla på med sina fastighetstransaktioner. Det är därför som vi kontinuerligt ser över 3:12-regler. Det är också därför som vi i allt mindre utsträckning kan jobba med stora skatteuppskov som långsiktigt ligger och skvalpar inom fastigheter eller andra områden.
Det är helt enkelt absolut nödvändigt att man på ett rättssäkert och ordningsamt sätt upprätthåller skatteintäkter genom att begränsa möjligheterna till skatteplanering. Det är precis på det sättet som vi ska förhålla oss till RUT- och ROT-systemet. Ser vi brister i systemet där det förekommer överutnyttjande eller där man gör upplägg som i realiteten handlar om att anpassa sig mer till skattesysteket än till samhället, ja, då får man ändra på regelverket.
Lika centralt är det att vi har fått en helt ny legitimitet för skattesystemet under de senaste åren eftersom det har gjorts mer väl fungerande i samhället. Acceptansen för svartarbete har alltså gått ned dramatiskt. Andelen unga som säger nej till att arbeta svart är i dag 90 procent, och det är naturligtvis positivt. Andelen företag som utsätts för illojal konkurrens har minskat, och det gäller flera av de branscher som historiskt sett har varit utsatta för skattefusk, däribland byggsektorn.
För att vi ska upprätthålla detta måste vi hålla skatterna låga och effektiva, och vi måste säkra att vi inför kontrollåtgärder där de behövs. Det kan jag garantera - det är ett starkt ord, så mycket ska man kanske inte ta i när man har en proposition som är på väg mot en lagrådsgranskning - att om inte Lagrådet sätter sig på tvären kommer vi att lägga fram en proposition i frågan under det här året, självfallet.
</anforandetext>
<intressent_id>0958072321310</intressent_id>
<rel_dok_id>H110188</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2014-02-05 05:06:01</systemdatum>
<systemnyckel>325614</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H10964/#anf38</protokoll_url_www>
</anforande>
