3056132 H109132 Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:132 Torsdagen den 26 juni 2013/14 132 2014-06-26 00:00:00 Svar på interpellationerna 2013/14:489 och 490 om åtgärder mot den höga ungdomsarbetslösheten interpellationsdebatt A8B3E97D-FF05-447C-92BD-EDD9E032CC91 133 MARIE NORDÉN (S) S Herr talman! Det är tydligt att man från den borgerliga majoriteten inte tycker att detta är ett stort bekymmer. Man tycker inte att det är en kris - det som är orsaken till att man har fått pengar. Det handlar inte om vad ni har gjort, även om ni har gjort alldeles för lite under perioden och konsekvenserna av er politik är att vi har hög ungdomsarbetslöshet. Hur ni än räknar har vi högre arbetslöshet i dag än vi hade 2006, när den borgerliga regeringen tillträdde. Det var 6 procent 2006 och är 8 procent 2014. Det går inte att räkna på något annat sätt. Det som är bekymret nu, som jag ser det, är detta: Vi har fått dessa extra pengar, och de är till för att användas. Det är ett läge där vi snabbt behöver nå de arbetslösa ungdomarna, de 90 000 unga människor i dag som väntar på någon typ av insats för att de ska kunna gå vidare och till slut komma in i arbete. Den sociala fonden har fått de här pengarna. Det är 1 miljard totalt. Då tänker man att det snabbt ska hända något. Men vad gör då regeringen? Det här programmet kommer inte att få några utbetalningar år 1, alltså 2014. Man väljer att fördela 75 procent av resurserna på Arbetsförmedlingen och 25 procent till regionerna, trots att vi vet att de i regionerna väntar på att sätta i gång insatser - men de vet att inget kommer att hända i år. Från Arbetsförmedlingen vet jag att det har gått ett brev eller är på väg ett brev till ministern där de varnar ministern för att den här fördelningen av resurserna kommer att leda till en ohållbar situation för dem, eftersom de kommer att vara tvungna att bygga upp en organisation som kommer att vara kostsam och ta tid att bygga upp. Sedan väljer regeringen att vänta med att fördela ut pengarna. Man betalar ut lite grann 2015. Man betalar lite mer 2016, och sedan lägger man tyngden på de två sista åren. Vad varnar då Arbetsförmedlingen för? Jo, det är att de inte kommer att hinna använda pengarna. Då står vi där med ungefär 750 miljoner som vi inte kommer att hinna använda, pengar som skulle ha gått till utbildning, arbetsmarknadsutbildning, arbetsmarknadsträning, kontakter med arbetsgivare, fackföreningsrörelsen, näringslivet, kommunen. Men de blir tvungna att vänta på resurserna, så att vi faktiskt riskerar att vara tvungna att betala tillbaka pengar. Då undrar jag: Tycker inte ministern att det hade varit vettigt att fördela lite annorlunda så att regionerna kanske hade tagit ett större ansvar och så att vi inte belastar Arbetsförmedlingen med resurser som de inte kommer att ha tid att använda? Tycker inte ministern att det vore rimligt att se till att pengarna används, så att man inte riskerar att hamna i en situation där man betalar tillbaka pengarna? Jag har fått höra rykten - ministern får bekräfta dem eller inte. Man säger att man inte vill överskriva budgettaket. Det låter ju ansvarsfullt. Men i det här fallet är det precis tvärtom. Det är oansvarigt att inte se till att använda pengarna. Man har sänkt skatterna med 130 miljarder, och naturligtvis påverkar det budgettaket, så att det inte finns de resurser som vi behöver använda. De här unga människorna förtjänar inte att vänta på de här insatserna. De förtjänar insatser och utbildning så att de vet att de har möjlighet att gå vidare. De förtjänar framför allt en regering som ser deras behov, ser vad arbetslösheten gör med deras liv och förstår vad det innebär att gå och vänta på en insats och få en meningsfull start i arbetslivet. De förtjänar en regering som bryr sig, som faktiskt säger: Vi har de här pengarna, vi vill använda dem nu. Jag undrar igen: Varför vill ministern vänta med insatserna? 0291542732518 H110489 N 2014-06-26 22:09:21 333545 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109132/#anf133