3056132 H109132 Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:132 Torsdagen den 26 juni 2013/14 132 2014-06-26 00:00:00 Svar på interpellation 2013/14:479 om arbetslösheten i Skåne interpellationsdebatt 9B6651C4-EEEB-4EAB-881F-33B6F4CCAD8C 104 HILLEVI LARSSON (S) S Herr talman! Situationen är tuff i Skåne, detta trots Öresundsintegrationen som tidvis ändå har gett många unga jobb - de har kunnat pendla från Skåne till Danmark och få jobb där. Vi kan se att arbetslösheten är så hög att vi har fått bidrag från EU för att vi har så många arbetslösa ungdomar, och på det sättet ligger vi i samma klass som Spanien och de andra sydländerna. De har också fått speciellt stöd för att de har väldigt hög ungdomsarbetslöshet. Det här är allvarligt, för om man börjar sitt liv på det sättet är risken att man kanske i värsta fall aldrig kommer i jobb. Det blir allt fler så kallade NEET. Det innebär att man inte finns registrerad i arbete och inte heller i utbildning eller på annat sätt. Man får inte heller försörjningsstöd. Man är helt enkelt utanför systemet. På något sätt försörjs man. Inte minst är det många vuxna barn som försörjs av sina föräldrar. Men det är inte bra för framtiden när allt fler hamnar i den här situationen. Vi kan också se att skuldsättningen är hög bland unga. I de värst drabbade kommunerna är var tionde ungdom överskuldsatt. Man kan inte betala sina skulder och har hamnat hos kronofogden. Om man då dessutom är arbetslös och bostadslös förvärrar det läget. Det vi vet om skuldsättning är att det är lätt att bli skuldsatt men väldigt svårt att ta sig ur, för det finns ju en anledning till att skulden uppkommer från början. Man har inte pengar, och det finns inget som tyder på att man kommer att få pengar, men då har man dessutom räntor att betala. Grundproblemet är dock arbetslösheten, för det finns ett tydligt samband mellan unga arbetslösa och ökad skuldsättning. Samtidigt finns det ett behov av arbetskraft, men ofta efterfrågas kompetens som många inte har. I många fall måste man ha körkort - det är många unga som inte har råd att skaffa sig det - och olika typer av utbildning. Det kan vara teoretisk utbildning och yrkesutbildning. Här tror jag att man rent konkret skulle kunna göra mycket. Man skulle kunna ge Arbetsförmedlingen uppdraget att se till att utbildningen kompletteras. Det första steget är att se till att de som inte har grund- och gymnasieutbildning får det - arbetslösheten är mycket högre i de åldersgrupperna bland dem som inte har en grundläggande utbildning - och att satsa mer på högskoleutbildning. Både Malmö högskola och Lunds universitet har till och med dragit ned på platserna. Det ska sättas i samband med att befolkningen växer, det vill säga att det är extra illa med tanke på detta. Framför allt växer den unga delen av befolkningen, och Skåne är en väldigt ung del av Sverige. I Malmö, som jag kommer från, är varannan under 35 år, och söktrycket är högt. Det är väldigt många som söker till utbildningar, men tyvärr räcker inte platserna. Det värsta är såklart platsbristen på bristyrkesutbildningar till yrken där det verkligen behövs folk. Det finns ju många sådana, förskollärare, specialister av olika slag, högskoleingenjörer och så vidare. Men även efter de så kallade vanliga utbildningarna är det mycket goda chanser att få jobb. En konkret sak som man skulle kunna göra är att utöka platserna på våra högskolor och på Lunds universitet, för chansen att de unga som går där ska få jobb efteråt är stor. De flesta får jobb. 0878075468027 H110479 N 2014-06-26 22:09:21 333516 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109132/#anf104