3055946 H109131 Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:131 Onsdagen den 25 juni 2013/14 131 2014-06-25 00:00:00 Nämndemannauppdraget - stärkt förtroende och högre krav BA5847F6-9F04-4020-87BB-A0024B6CFE39 9 MATTIAS JONSSON (S) S Fru talman! Som utgångspunkt har vi ett väl fungerande nämndemannasystem som vi ska värna om och var stolta över, men visst behövs det justeringar i systemet för att förbättra möjligheten för våra nämndemän att göra ett fullgott arbete i våra domstolar. Det är oerhört viktigt att vi har ett system med likar i våra domstolar så att det inte finns en chans att det uppfattas som att det sitter en juristelit och dömer utan folklig insyn med lokalkännedom. Inte minst är det viktigt att domarna är begripliga för allmänheten. Jag tror att nämndemännen har en viktig roll i det sammanhanget, och de har bidragit till att domarna har blivit lättare att förstå. Fru talman! Vi debatterar nu ett betänkande om nämndemannauppdraget - stärkt förtroende och högre krav. Domstolarna utgör grundbulten i rättssystemet, och de måste ha ett högt förtroende bland allmänheten. Både brottsoffret och den åtalade måste kunna räkna med en rättvis och opartisk rättegång. Därför måste det ställas höga krav på dem som utses till nämndemän. Nämndemannasystemet har sedan lång tid tillbaka en stark ställning i Sverige, och nämndemännen har en oerhört viktig funktion i rättssystemet. De utses efter nominering av partierna, men deras uppgift är ju inte att bedriva partipolitik i rättssalen. De är lekmannadomare som är med och fattar beslut om såväl skuldfrågan som påföljdsfrågan. Formellt sett väger deras röst lika tungt som den lagfarne domarens. De är allmänhetens representanter i dömandet. Nämndemännen ska med ledning av sitt sunda förnuft och goda omdöme vara med och fatta beslut som utgår från lagar och rättspraxis, men som också överensstämmer med det allmänna rättsmedvetandet. Regeringen beslutade den 31 maj 2012 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av nämndemannasystemet. Utredningen, som antog namnet Nämndemannautredningen, skulle överväga åtgärder för att skapa ett modernt nämndemannasystem som även i framtiden kan bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende för domstolarna. Resultatet av utredningen var enligt mig i princip en slakt av nämndemannasystemet. Nämndemännen skulle i stor utsträckning försvinna i överrätterna och minskas i antal i tingsrätterna. Även antalet mål där nämndemän deltar skulle minska. Man skulle också, enligt utredningens förslag, införa en så kallad fri kvot som innebär att 50 procent av nämndemännen skulle nomineras från de politiska partierna och 50 procent skulle nomineras från andra håll. Nu finns inte det förslaget med i det betänkande som vi nu debatterar, men jag vill ändå varna för det tänket. Genom att det är de politiska partierna som nominerar nämndemän är det ju inte så att de är politiker som ibland hörs i debatten. Man ska inte ta med sig partiboken i domstolen, det är oerhört viktigt. Men om 50 procent ska nomineras av de politiska partierna och 50 procent från andra håll riskerar ju ett sådant system att öka motsättningarna. Det andra är att det dessutom finns en risk - och den kanske är än mer bekymmersam - att olika kriminella grupperingar i samhället nominerar personer som inte är kriminellt belastade, men som ändå följer en agenda som är olycklig i våra domstolar. Såsom förslaget ligger på bordet i det här betänkandet i dag välkomnar jag regeringens ställningstagande där man står upp för det system som vi har i dag. Det finns några förändringar väl värda att nämna i det betänkande vi i dag ska fatta beslut om och som regeringen ansluter sig till. Det är krav som vi från Socialdemokraterna under tidigare år drivit. Vi har bland annat sagt, och det finns också med i utredningen, att vi vill ha en förskjuten valprocess. När nomineringarna sker efter ett val får vi ganska många uppdrag som det ska nomineras till. I betänkandet föreslås att man skjuter upp det ett år. Jag tror att det på så sätt blir mer fokus på systemet, och förtroendet för det ökar. En annan oerhört viktig ändring är att införa obligatorisk utbildning för nyvalda nämndemän, att de genomgår en introduktionsutbildning innan tjänstgöringen påbörjas. Det bör även vara obligatoriskt för en omvald nämndeman att genomgå en repetitionsutbildning inom sex månader från tillträdet. Jag tror, fru talman, att vi med förskjuten valprocess får ett bättre system med mer fokus på nomineringar, vilket är bra. Därmed stärker vi förtroendet för nämndemannasystemet, och vi underlättar för våra nämndemän genom att ha en obligatorisk utbildning. Det har vi saknat. Jag tror att det är oerhört klokt att inte dra ned på antalet nämndemän utan i stället försvara det i stort sett väl fungerande system som vi har. Däremot tror jag inte på utredningens förslag om fri kvot. Det finns en reservation som jag vill yrka bifall till, nämligen reservation 2, som tar sikte på arvoden för nämndemännen. Det är en fråga som vi behandlat i kammaren flera gånger under den här mandatperioden. Vi har velat ha en översyn av hur arvodena till nämndemännen ser ut. Det får inte vara så att man som nämndeman upplever att man förlorar på sina uppdrag. Så har det dock blivit, framför allt sedan halvdagsersättning infördes. Av reservation 2, som jag alltså yrkar bifall till, framgår att vi vill att ersättningen till nämndemännen ska ses över. Med det vill jag önska kammaren och utskottskamraterna en trevlig sommar. 0499755198526 N 2014-06-26 07:06:42 333199 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109131/#anf9