<anforande>
<dok_hangar_id>3055946</dok_hangar_id>
<dok_id>H109131</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:131 Onsdagen den 25 juni</dok_titel>
<dok_rm>2013/14</dok_rm>
<dok_nummer>131</dok_nummer>
<dok_datum>2014-06-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2013/14:518 om pensionärsskatten</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>76268092-874C-4CC4-B49F-5D2B25636BF2</anforande_id>
<anforande_nummer>65</anforande_nummer>
<talare>HILLEVI LARSSON (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Denna debatt handlar om klyftan när det gäller beskattning mellan lön och pension. Egentligen handlar den inte om någonting annat. Det är egentligen det som är grunden till denna interpellation, alltså: Är det verkligen rätt att det ska finnas en klyfta, och finns det inga ambitioner från regeringen att minska klyftan och som slutmål ta bort den helt och hållet? Trots att det var det som debatten skulle handla om har den handlat om allt annat än just detta, vilket är märkligt. 
Jag uppfattar det ändå som att det har kommit ett tydligt svar både från Anders Borg och från övriga meddebattörer på den borgerliga sidan: Nej, klyftan ska inte minska, och den ska inte försvinna helt och hållet. 
Risken är att den kommer att öka. Nu menar nämligen regeringen att man ska göra en liten skattepaus på kanske två år. Sedan vet vi inte vad som händer. Det kan fortsätta, vilket jag tror att det kommer att göra med tanke på de kongressbeslut som finns bland annat från Moderaternas stämma och som handlar om att man ska fortsätta med jobbskatteavdraget. 
Det som vi kan se av skattesänkningar hittills är att för varje sänkning av jobbskatteavdraget har klyftan när det gäller beskattning mellan lön och pension ökat. Därmed är risken överhängande, inte bara för att det inte kommer att bli en minskning av denna klyfta utan för att det kommer att bli en ökning. Det är därför som jag blir lite oroad över svaren. 
Ett argument som används är att vi socialdemokrater kommer att misslyckas. Detta kommer från partier som själva inte har någon som helst ambition att minska skatteklyftan utan som har gått med på att klyftan har ökat steg för steg och som inte kommer med några löften om att minska klyftan. Risken är att den kommer att öka. 
Därför kan jag ställa en följdfråga. Kan ni tänka er att dessutom öka klyftan ytterligare, utöver vad vi redan kan se i dag?
Denna debatt handlar om rättvisa. Är det verkligen rättvist att pensionärerna ska betala högre skatt än löntagarna, trots att de ha en sämre inkomst och trots att pensionerna står och stampar och till och med har backat när löntagarna har fått mer? Detta är inte rättvist. Var fjärde väljare är pensionär i dag, och pensionärerna är en mycket stor grupp. Och även om de inte var det är det principfrågan som är den viktiga. Det är denna grundprincip som jag gärna skulle vilja ha en diskussion om. Är det rätt eller fel? Finns det några ambitioner att göra någonting åt det? 
Vi socialdemokrater är mycket tydliga med att vi går till val på att stegvis ta bort denna klyfta, och vi har en tydlig tidsplan för det. Chansen för att detta ska lyckas är trots allt större än att partier som till och med kan tänka sig att öka klyftan skulle lyckas med att ta bort denna orättvisa skatteklyfta. 
Sedan handlar det inte bara om skattesänkningar i sig, utan det handlar om rättvis skatt. Det vi har kunnat se när det gäller skattesänkningar för löntagare är att välfärden har försämrats. Det finns ett samband däremellan. Vi kan se att personaltätheten inom skola, vård och omsorg i kommuner och landsting har minskat med drygt 4 procent under den här tiden, och det är rätt mycket med tanke på att situationen inte var perfekt tidigare. Det blir ett tuffare arbetsklimat för de anställda, som nu blir sjukskrivna. Många äldre får ta smällen i hemtjänst, äldreomsorg och sjukvård.
Vi kan se att hundra tusen personer, varav många kvinnor, har gått ned i arbetstid eller tvingats sluta arbeta helt och hållet för att ta hand om anhöriga. Det gäller inte minst att ta hand om äldre släktingar som föräldrar och så vidare. 
Det här är alltså frågor som hänger ihop, och det som krävs är rättvisa.
</anforandetext>
<intressent_id>0878075468027</intressent_id>
<rel_dok_id>H110518</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2014-06-26 07:06:42</systemdatum>
<systemnyckel>333255</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109131/#anf65</protokoll_url_www>
</anforande>
