<anforande>
<dok_hangar_id>3055946</dok_hangar_id>
<dok_id>H109131</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:131 Onsdagen den 25 juni</dok_titel>
<dok_rm>2013/14</dok_rm>
<dok_nummer>131</dok_nummer>
<dok_datum>2014-06-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Nämndemannauppdraget - stärkt förtroende och högre krav</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>C6940FCF-A8E0-4DD6-849C-E21490D82CCB</anforande_id>
<anforande_nummer>13</anforande_nummer>
<talare>JOHAN PEHRSON (FP)</talare>
<parti>FP</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Frågan om våra nämndemän och våra domstolar är central i den demokratiska rättsstaten. Vilket förtroende känner människor? Vilket förtroende bör människor känna för hur vi dömer i våra domstolar? Dessa frågor avgör mycket av kvaliteten på den svenska demokratin.
Därför är betänkandet om nämndemannauppdraget viktigt. Från åhörarplats har jag hittills konstaterat att det finns många spridda bilder av hur systemet fungerar. Någon säger att det i stort är perfekt och bör bevaras - gärna i en sarkofag tusen år till - medan någon annan tycker att det är lite problematiskt med tre vita, manliga pensionärer. En del påstår, kanske inte härifrån men från annat håll, att de sover. Det finns spridda bilder i kammaren av hur systemet fungerar.
Jag kan konstatera från den erfarenhet jag har som enkel notarie vid en tingsrätt att systemet i huvudsak fungerar bra. Jag har sett genom åren, och även vid uppföljande möten, vilken roll nämndemannainstitutet har - som också finns i de flesta andra jämförbara demokratiska länder. Det är fråga om ett visst lekmannainflytande, en insyn i våra domstolar. Det är bra för att minska de problem vi har sett på andra håll i Europa. Det finns exempel på hur domare kan köpas. Det är bra att det finns nämndemän som gör att det blir svårare att göra sådant.
Insynen stärker demokratin och rättsstaten. Det finns en uppfattning att det är fråga om vanliga människor som tillämpar lagen så att den blir någorlunda begriplig. Om man tycker att det är stereotypt på nämndemannabänken, som någon framförde tidigare, kan man säga att avdelningen svenska jurister också är någorlunda stereotyp i allmänhet. I synnerhet i våra domstolar är det fråga om en avsmalnad grupp vad gäller bakgrund, studier och levnadssituation.
Vi liberaler tror att mångfald är bra, och vi tycker att nämndemannainstitutet spelar en viktig roll.
Flera av de saker som kom fram i utredningen - fri kvot och förbättrade ersättningar - är fullt relevanta att titta vidare på. Det är inte första gången vi talar om nämndemannainstitutet. Som det redogjordes för en stund sedan tittade den tidigare socialdemokratiska regeringen på frågan. Man gick långt men fick inte igenom förslagen i den socialdemokratiska riksdagsgruppen senast Socialdemokraterna hade makten. Jag förstår att Socialdemokraterna tycker att det är viktigt att behålla systemet, och jag tycker att det är bra att ni söker bred enighet. Därför står Folkpartiet bakom förslaget, även om vi inte har gjort någon hemlighet av att vi kan tänka oss att genomföra vissa modifieringar på sikt.
Här ska det finnas bred enighet, och vi får fortsätta arbetet. Jag ser fram emot att se vad Statskontoret kommer fram till när det gäller ersättningar och förutsättningar för rekrytering.
Fru talman! Det är lätt att ställa sig bakom betänkandet och yrka bifall till förslaget och avslag på reservationerna. Jag önskar också talmannen en trevlig sommar.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0224712677012</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2014-06-26 07:06:42</systemdatum>
<systemnyckel>333203</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109131/#anf13</protokoll_url_www>
</anforande>
