<anforande>
<dok_hangar_id>3055946</dok_hangar_id>
<dok_id>H109131</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:131 Onsdagen den 25 juni</dok_titel>
<dok_rm>2013/14</dok_rm>
<dok_nummer>131</dok_nummer>
<dok_datum>2014-06-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2013/14:536 om Astra Zeneca, akademin och förutsättningarna för enkla forskningssamarbeten inom hälso- och sjukvården</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>725899A6-4182-4BE4-B586-1896EE7E720C</anforande_id>
<anforande_nummer>103</anforande_nummer>
<talare>Socialminister GÖRAN HÄGGLUND (KD)</talare>
<parti>KD</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Vi diskuterar ett område som är utomordentligt betydelsefullt ur flera olika perspektiv. Det är viktigt för patienter, framför allt i morgon, kanske inte med omedelbar verkan. Det är viktigt för utvecklingen av vården i stort att den fylls med den kunskap som över huvud taget kan finnas inom räckhåll. Det är viktigt för jobb och sysselsättning i Sverige och för innovationer som kan ge möjligheter på andra områden.
Om vi ska kunna nå varandra i den här diskussionen tror jag att det skulle underlätta om mina socialdemokratiska vänner valde uttryck som är lite annorlunda än dem som man använder.
Är det så att man på fullt allvar tror att alliansregeringen inte skulle vilja ha samverkan mellan akademi och industri i Sverige? Jag tror inte det. Man försöker bara skapa en annan bild. Då når vi inte varandra. Vi når inte varandra i samtalet om ni ställer frågan: Vill regeringen ha life science-industri i Sverige eller inte?
Regeringen har gjort mycket omfattande investeringar i de två senaste forsknings- och innovationspropositionerna med en nivåhöjning på sammanlagt 9 miljarder kronor. För life science-området betyder det ökade statliga satsningar med 50 procent.
Vi lever i en värld som är mer komplicerad än vad den var för bara 20 år sedan. Det är en tävlan mellan olika länder om att vara platser för etableringar. Det handlar om att skapa ett klimat i många olika avseenden som gör att företag väljer att ha sin verksamhet där.
Precis som beskrevs inledningsvis har vi sett en situation där de mindre sajterna har försvunnit, och det blir några få större. Företagen är i dag så stora att de i det närmaste kan utöva utpressning på länderna när det handlar om att åstadkomma de här villkoren.
Vi har en mycket god infrastruktur i Sverige när det handlar om till exempel kvalitetsregister, som är väldigt attraktiva för industrin. Vi har väldigt mycket kunnande och innovativt tänkande som är attraktivt i Sverige, och vi har områden där vi måste fortsätta arbeta för att vi ska kunna vara så attraktiva som möjligt när man funderar på var verksamheter ska bedrivas.
Det finns ett problem, som jag ser det, om jag tillåts gå in lite mer i sak på det här. Inriktningen för landstingens verksamhet är att man ska bedriva en god hälso- och sjukvård och skapa utrymme för den forskning som behöver bedrivas för att vi ska kunna bedriva en ännu bättre hälso- och sjukvård i morgon. Jag har under mina år som socialminister fört en dialog med landstingen om detta, för att få ett större intresse och större insatser på det här området.
Precis som sades i debatten har regeringen tillsatt en samordnare på det här området för att stärka life science-sektorn i Sverige. Jag ska återkomma i ett senare anförande med en del av de arbetsuppgifter som vilar mycket tungt på den personen och som vi är många som behöver samarbeta omkring för att vi ska kunna åstadkomma bästa möjliga resultat.
</anforandetext>
<intressent_id>0584659199514</intressent_id>
<rel_dok_id>H110536</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2014-06-26 07:06:42</systemdatum>
<systemnyckel>333293</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109131/#anf103</protokoll_url_www>
</anforande>
