<anforande>
<dok_hangar_id>3055946</dok_hangar_id>
<dok_id>H109131</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:131 Onsdagen den 25 juni</dok_titel>
<dok_rm>2013/14</dok_rm>
<dok_nummer>131</dok_nummer>
<dok_datum>2014-06-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Nämndemannauppdraget - stärkt förtroende och högre krav</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>43F63B33-CEBF-478F-A76C-6B790F675565</anforande_id>
<anforande_nummer>10</anforande_nummer>
<talare>AGNETA BÖRJESSON (MP)</talare>
<parti>MP</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Vi behandlar justitieutskottets betänkande 32, 
Nämndemannauppdraget - stärkt förtroende och högre krav
, som baseras på regeringens proposition och nio motioner. Det är ett efterlängtat betänkande. Innan utredningen presenterades fanns mycket kritik i samhället och många förslag som gick ut på att helt avveckla nämndemannasystemet. Så började utredningen titta på frågan, och som väl var vände debatten. Att nämndemannasystemet har en central roll i det svenska rättssystemet slogs fast. 
Det behöver göras ganska mycket. Det som nu föreslås är att kravet på lämplighet ska skärpas. Det ska vara en uppgift för domstolen att kontrollera lämpligheten hos den som valts som nämndeman, och därför ska domstolarna kunna begära utdrag ur belastningsregistret. Konkursfrihet ska vara ett krav. Dessutom ska domstolen kunna entlediga en nämndeman som begått brott eller på annat sätt visat sig vara olämplig för uppdraget. Det är viktigt att val av nämndemän sker vid annan tidpunkt än vid val till kommun- och landstingsfullmäktige. Vidare ska en obligatorisk introduktions- och repetitionsutbildning finnas för nämndemännen.
Ett problem är fortfarande att gruppen nämndemän inte representerar hela befolkningen. Man behöver på olika sätt helt enkelt stimulera en bredare rekrytering. Utredningen har presenterat många förslag som syftar till just det, men jag tror att många av oss hade hoppats på en betydligt större omläggning än vad som framgår av det förslag som nu ligger på bordet.
Vi i Miljöpartiet tycker att man borde ha gått längre för att stärka nämndemannarollen, och vi har därför skrivit sju reservationer baserade på den breda och omfattande kommittémotion som vi skrev i höstas. Där utvecklar vi vår syn på problemen med nämndemannasystemet och vad man skulle kunna göra för att bredda en kommande rekrytering.
Fru talman! Jag står givetvis bakom samtliga våra reservationer men tänker här nöja mig med att yrka bifall till den gemensamma reservationen, nr 2, som handlar om ersättning till nämndemännen. Det är min bestämda uppfattning att något behöver göras för att ersättningarna ska bli mer i paritet med arvoden för motsvarande arbetsuppgifter. Det skulle ge ett större utrymme åt de förvärvsarbetande och studenter som vill ta ett uppdrag som nämndeman.
Jag ska också säga några ord om våra andra reservationer. Den viktigaste frågan, som jag ser det, är synen på fri kvot, och där delar vi i Miljöpartiet utredningens uppfattning. Vi sticker ut och vill att en så stor andel som 50 procent av nämndemännen ska komma från områden utanför de politiska partierna. För att kunna göra den typen av rekryteringar kräver det givetvis organisation i kommunerna. Men skulle det vara omöjligt? Jag tror inte det.
Mattias Jonsson varnade för att det skulle kunna medföra att kriminella element tog sin in, men självklart skulle man fortfarande behöva ha någon form av valberedning. Och självklart skulle man fortfarande behöva ha någon form av beslutsordning, motsvarande fullmäktige, som fattade den typen av beslut. Naturligtvis behöver blivande nämndemän passera nålsögat. Det skulle vara ett sätt att få en bredare rekrytering än vad fallet är i dag.
Vi menar att antalet nämndemän borde ökas, inte nödvändigtvis för att sitta med och fatta beslut men för att ha några att plocka från och kunna ha en bredare sammansättning av personer vid domstolsprocesserna. På så sätt skulle det inte vid varje domstolsprocess sitta tre vita manliga pensionärer, eller något liknande. Man skulle kunna plocka personer som motsvarade ett bredare underlag.
Vi vill även att kravet på svenskt medborgarskap för nämndemän tas bort, just för att få en större bredd på dem som dömer. Många sitter väldigt länge. Ibland kan det vara bra genom att man samlar på sig kompetens. Men tre mandatperioder, tolv år, tycker vi borde vara maxgränsen. Därför vill vi införa en rotationsprincip om tre mandatperioder.
</anforandetext>
<intressent_id>0139948283718</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2014-06-26 07:06:42</systemdatum>
<systemnyckel>333200</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109131/#anf10</protokoll_url_www>
</anforande>
