<anforande>
<dok_hangar_id>3055946</dok_hangar_id>
<dok_id>H109131</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:131 Onsdagen den 25 juni</dok_titel>
<dok_rm>2013/14</dok_rm>
<dok_nummer>131</dok_nummer>
<dok_datum>2014-06-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Årsredovisning för staten 2013</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>E063A6AA-AEA3-446D-84AB-2EB81880ACB1</anforande_id>
<anforande_nummer>1</anforande_nummer>
<talare>MARIE NORDÉN (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Fru talman! När regeringen tog över makten för snart åtta år sedan ärvde man ett överskott på 70 miljarder. Efter åtta år av ofinansierade skattesänkningar har man lyckats vända detta till ett underskott på 85 miljarder kronor.
Man har envist hävdat att dessa skattesänkningar skulle ge effekter på sysselsättningen. Det skulle ta Sverige från det man då kallade massarbetslöshet. I stället ligger den kvar långt över den nivån, och enligt regeringens egna prognoser kan den i bästa fall komma ned till samma nivå 2016 som den var 2006. Det skulle innebära tio förlorade år.
Facit i hand har visat att regeringens vägval inte har ökat sysselsättningen. Att sänka skatter, mest för dem med höga inkomster, stora förmögenheter och dyra villor, skapar inte högre sysselsättning. Det har i stället skapat ökade klyftor, högre relativ fattigdom och ett större utanförskap. Det var det som Reinfeldt lovade att bekämpa i valet 2006. Det har grävt ett stort hål i vår gemensamma statskassa.
Det är inte endast vi i den politiska oppositionen som är kritiska till effekterna av den förda politiken. Det finns all anledning att ifrågasätta regeringens egna mycket optimistiska prognoser och antaganden om effekterna av den förda politiken vad gäller utvärdering av måluppfyllelsen av överskottsmålet. Det är just regeringens egna och inga andras antaganden som ifrågasätts även av Riksrevisionen.
I kölvattnet av den ekonomiska krisen på 90-talet beslutade riksdagen att det finansiella sparandet i offentlig sektor ska uppnå till i genomsnitt 1 procent av bnp över en konjunkturcykel. Eftersom överskottsmålet är uttryckt över en icke definierad tidsperiod framhåller Riksrevisionen att det ställs stora krav på en tydlig och transparent redovisning av måluppfyllelsen.
Enligt budgetlagen ska regeringen två gånger per år redovisa hur överskottsmålet uppnås. Riksrevisionen konstaterar i sin granskning av budgetpropositionen för 2014 att regeringens antaganden om effekterna av den förda politiken har stor betydelse för beräkningarna av måluppfyllelsen och att dessa skiljer sig kraftigt från andra bedömares.
Man framhåller och har uppmärksammat i flera sammanhang att regeringens redovisning och analys av måluppfyllelsen saknar ett samlat uttalande om att överskottsmålet nås. Regeringens uppföljning av överskottsmålet vilar till stor del på orealistiska antaganden om den förda politikens effekter, till exempel att de stora ofinansierade skattesänkningarna kommer att leda till en stor mängd jobb i framtiden, vilket i sin tur kommer att leda till förbättrade offentliga finanser. Vi och även Riksrevisionen anser att regeringen borde underkasta sina mycket optimistiska kalkyler en känslighetsanalys för hur bedömningen av potentiell bnp och antagandet om ett slutet bnp-gap i beräkningsperiodens slut påverkar måluppfyllelsen.
Vi konstaterar att Riksrevisionen inte kunnat uttala sig om huruvida årsredovisningen ger en rättvisande bild och att den i sitt uttalande helt utelämnar avsnittet där regeringen redovisar uppföljningen av överskottsmålet. Vi håller med om det som Riksrevisionen framför i sin berättelse, nämligen att uppföljningen av överskottsmålet innehåller ett antal mycket komplexa parametrar och delvis uppskattningar och bedömningar som inte är möjliga att verifiera med tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis. Man kan alltså inte revidera regeringens berättelse.
Det är inte acceptabelt att regeringens egna bedömningar är så godtyckliga och osäkra att de inte går att granska. Vi menar därför att riksdagen bör besluta om ett tillkännagivande om att regeringen dels bör göra en samlad bedömning i årsredovisningen för staten om huruvida överskottsmålet uppnås, dels bör göra en känslighetsanalys av sina antaganden om den svenska ekonomins potentiella produktionsnivå i samband med den samlade bedömningen av måluppfyllelsen.
Fru talman! Därför yrkar vi bifall till vår reservation.
</anforandetext>
<intressent_id>0291542732518</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2014-06-26 07:06:42</systemdatum>
<systemnyckel>333191</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109131/#anf1</protokoll_url_www>
</anforande>
