3055583 H109130 Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:130 Tisdagen den 24 juni 2013/14 130 2014-06-24 00:00:00 Taxifrågor 0A344B6C-6AD2-46C0-8019-29C8ED0DCED2 81 CHRISTER AKEJ (M) M Herr talman! Vi debatterar nu ett betänkande om dels regeringens proposition om redovisningscentraler för taxi, dels motioner från allmänna motionstiden om taxifrågor. Taxi har en lång historia och har genom tiderna haft en viktig roll i vårt samhälle. Jag tänkte börja med en kort historisk beskrivning som kanske kan vara ren folkbildning. I början sköttes taxi av hästdragna vagnar, så kallade droskor. Den första motordrivna taxin med taxameter var en Daimler som levererades i Stuttgart 1897. Sedan spred sig taxibilarna över världen, och i Sverige rullade den första taxin på Stockholms gator 1901. Först på 1950-talet blev det teknik i taxibilarna med tvåvägs kommunikationsradio så att beställningscentralerna kunde skicka ut till bilarna var de skulle hämta sina kunder. I Sverige var taxi reglerat fram till den 1 juli 1990 när den dåvarande socialdemokratiska regeringen avreglerade taxinäringen. Det blev då fri etablering, fri prissättning och fritt att ange namn på sina olika taxor. Allt detta hade tidigare varit reglerat i detalj. Samtidigt ökade antalet taxifordon i vårt land kraftigt. I dag finns det ca 16 000 taxibilar som rullar. Det har således blivit en avsevärt bättre tillgänglighet till taxi. Det finns i vårt samhälle många olika grupper som är beroende av taxi för att få sin vardag att fungera. För många är taxi det enda alternativet för att kunna åka i väg och uträtta ärenden eller besöka olika serviceinrättningar. Det kan gälla de som saknar egen bil eller inte har körkort och det inte finns någon kollektivtrafik inom rimligt avstånd. Det kan gälla de som har något funktionshinder som gör att de inte kan åka med kollektivtrafik eller att det inte finns någon kollektivtrafik inom rimligt avstånd. På många ställen i glesbygden finns det inte underlag för traditionell kollektivtrafik. Ett alternativ är då att erbjuda anropsstyrd trafik. Det innebär att resenären då kan beställa en speciell resa och bli hämtad av taxi och för att sedan transporteras till reguljär kollektivtrafik. Sedan finns de grupper i samhället som vid olika tillfällen vill slippa att själva köra, och då väljer de i stället taxi. Det finns också de som snabbt behöver förflytta sig från punkt A till B, kanske i sin tjänsteutövning. Då är taxi ett gott alternativ. Herr talman! Som vi ser det finns det många olika grupper i samhället som taxi har en avgörande betydelse för. Taxi utgör också ett viktigt komplement till kollektivtrafiken. Taxi kan dessutom i många lägen vara ett miljövänligt alternativ för samåkning av mindre grupper. Taxiförarna har också tagit ett stort miljöansvar, och man använder i dag en stor andel miljöfordon. Andelen gasdrivna fordon har ökat till 27 procent. Antalet elhybrider har ökat till 6 procent. Samtidigt har det skett en dramatisk minskning av antalet bensin- och dieseldrivna taxifordon. Taxiförarna har också en viktig uppgift som ambassadörer. För många som kommer till en ny ort är kanske taxiföraren den förste som man möter och den första kontakt som man har med orten. Det är då viktigt att detta möte blir bra och uppskattas positivt. Som vi ser av detta har taxi en avgörande roll för att alla funktioner i vårt samhälle ska fungera. Det är därför viktigt att vi har bra och fungerande lagstiftning och regelverk kring taxinäringen. Taxifrågorna är livligt diskuterade, och det tycker jag är bra. Jag tänkte här gå genom och kommentera några av de viktigaste punkterna som diskuteras. Herr talman! En fråga som diskuteras livligt är redovisningscentraler. Det är alltså ett ställe dit taxibilarna åker och lämnar över innehållet i sina taxametrar beträffande köruppdrag och ersättningar - detta för att förhindra fusk och förhindra att alla körningar inte redovisas. Regeringen har nu lagt ett förslag om obligatoriska redovisningscentraler som ska träda i kraft den 1 januari 2016. Det har dock inte varit på det sättet att detta inte alls funnits tidigare. Tvärtom töms 80 procent av innehållet i taxametrarna via beställningscentralerna, enligt Taxiförbundet. I utformningen av en lag om obligatoriska redovisningscentraler har regeringen varit noga med att det skulle bli bra och inte drabba taxinäringen ekonomiskt på ett orimligt sätt. Vi har ett heterogent land med väldigt olika regioner och förutsättningar inom taxinäringen. Det finns främst i storstäderna stora bolag med egna beställningscentraler med många anslutna åkare. På andra mindre orter finns det mindre bolag med ett färre antal bilar anslutna. Merparten av taxiåkarna är en- och tvåbilsägare. Det gäller 6 000 av totalt 7 000 företag. Det gäller då att ta hänsyn till alla dessa olika grupper när man lagstiftar så att någon inte slås ut. Mycket av det fusk som diskuteras är rena olagligheter som inte kan beivras genom förändrad lagstiftning utan enbart polisiärt genom ökad kontroll. En annan fråga som diskuteras livligt är möjligheterna till undantag från taxameterkrav. I dag har de taxifordon som har synnerliga skäl utifrån de transporter möjlighet att få dispens från taxameterkravet. Med synnerliga skäl menas till exempel särskilda transporter som sker i samband med statsbesök, körning med direktionsbilar, transport av utländska turister som kräver speciellt språkkunnig förare, körning vid representation. Det medges även dispens för dem som enbart kör samhällsbetalda resor. Enligt den senaste uppgiften från Transportstyrelsen har det fram till i dag beviljats dispens för 10 procent av taxifordonen. Det finns nu krav från oppositionspartierna att inga taxifordon ska kunna få dispens. Jag tror inte detta är rimligt, och det skulle dessutom både fördyra och försvåra i många fall och till ingen nytta. Det måste finnas en möjlighet att för alldeles särskilda transporter, där taxameter inte fyller någon funktion, slippa ifrån det kravet. En annan grupp som skulle drabbas hårt av ett strikt krav på taxameter är de som har historiska fordon och som då använder dessa vid speciella tillfällen, till exempel i samband med olika festligheter. En taxameter är en dyr utrustning. Ska en taxiägare åläggas denna kostnad måste det vara motiverat. Regeringen har i sin proposition angivit att denna fråga ännu inte är tillräckligt utredd utan måste studeras vidare. Jag tror att man måste ha respekt för detta. Återigen: När man lagstiftar är det viktigt att det sker på ett klokt och genomtänkt sätt. Regeringen har också aviserat att man nu omgående kommer att starta en analys av denna fråga så att den också kan vara på plats tills lagen om redovisningscentraler träder i kraft den 1 januari 2016. Det finns ytterligare en aspekt att lyfta fram i detta sammanhang när det gäller krav på taxameter. Det är viktigt att vi inte hämmar ny teknik. Finns det ny teknik som gör att redovisningen kan ske på annat sätt som är lika säkert som med taxameter är det inte rimligt att detta hindras och stoppas. Det blir då enbart en onödig kostnad för taxiägarna. Herr talman! Kontrollen av indragna taxiförarlegitimationer är en annan livligt diskuterad fråga. Det har här diskuterats att det skulle bli en obligatorisk återredovisning för taxibolagen då tillstånd dras in från någon förare. Detta skulle inte vara en helt okomplicerad åtgärd, och det skulle även få en koppling till många andra branscher där anställda kör i tjänsten. Vidare tillkommer aspekten om den personliga integriteten som måste beaktas. Normalt är vi i vårt land väldigt måna om att se på just detta. Det finns i dag ett omvänt krav, att taxiföretagen har skyldighet att kontrollera så att de förare som är anställda och kör i företaget har giltiga taxiförarlegitimationer. Det har nu också på frivillig väg tagits kontakt mellan Taxiförbundet och Transportstyrelsen för att på ett smidigt sätt lösa frågan inom gällande lagstiftning. Det tycker jag är bra. Prissättningen är en annan frekvent diskuterad fråga. Det har förekommit flagranta exempel på körningar som kostat mångdubbelt mer än vad som är normalt. Vid flera tillfällen har man tittat på frågan och diskuterat hur man kan förbättra och säkra prissättningen så att ingen luras till att betala överpriser. Det är föreskrivet att taxi på sin sidoruta ska ha en tydlig prisangivelse för en normal typresa. Trots det har frågan ånyo diskuterats och nya förslag har lyfts fram, bland annat förslag om ett maxtak. Dock menar många att det rimmar illa med den fria prissättningen. Dessutom finns risken att ett maxtak skulle tolkas som ett normalpris. Det förslag som regeringen nu lägger fram innebär att i det fall en typresa kostar mer än 500 kronor ska kunden i förväg och i hållbar form få angivet vad den tänkta resan kommer att kosta. Ändringen är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2015. Taxibranschen har här en viktig roll att hjälpa till att sprida information om sin bransch och hur man som kund i förväg kan jämföra priserna hos olika fordon. Herr talman! Sammanfattningsvis kan vi konstatera att många viktiga frågor gällande taxibranschen står på agendan, och successivt betas de av. Det är viktigt att inte ha för bråttom, utan det som görs måste göras på rätt sätt. Det är värt att påpeka att många av de oegentligheter som lyfts fram inom branschen är sådana som vi inte kan hindra genom lagstiftning, utan de måste åtgärdas rent polisiärt. Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet. Eftersom det här är min sista debatt denna mandatperiod vill jag passa på att tacka trafikutskottets kansli för ett alltid vänligt och gott bemötande och god service. Det har varit trevligt att lära känna er. Samtidigt vill jag passa på att tacka herr talmannen och hans kolleger samt kammarkansliet för ett alltid gott och vänligt bemötande. (Applåder) 0538777624511 N 2014-06-25 05:03:16 333125 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109130/#anf81