3055583 H109130 Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:130 Tisdagen den 24 juni 2013/14 130 2014-06-24 00:00:00 Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare val E7B2107A-A9A8-4AA6-B55F-65D1019BAB82 138 BINO DRUMMOND (M) M Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut. Jag vill också tacka Marianne Berg - jag börjar med det eftersom du nämnde mig vid namn. Jag tackar även dig och önskar dig ett stort lycka till i framtiden, så återkommer jag till sommarhälsningarna i slutet av anförandet. Det här handlar om bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Framför allt handlar det om bättre rättssäkerhet för alla som har behov av en god man eller en förvaltare. Sedan jag blev invald i den här församlingen har jag jobbat med frågor som rör gode män och förvaltare. Det var däremot inte alls första gången som jag kom i kontakt med dessa frågor. Som tidigare ordförande i en socialnämnd i min hemkommun Norrtälje har jag på nära håll sett människor med ett stort behov av stöd eller hjälp för att klara sin vardag. Det har varit människor som inte har de starkaste rösterna i samhället och som allt som oftast befinner sig i väldigt utsatta positioner. Utsattheten var det som alla hade gemensamt. Som politiker i den här kammaren och som politiker i alla Sveriges kommuner har vi uppdraget att se till att det ges bättre förutsättningar för människor att leva fullgoda liv. En förutsättning för att så ska bli fallet är att det finns tillräckligt god kompetens och tillräckligt goda förutsättningar för att rekrytera gode män och förvaltare. Därför är det roligt att dagens betänkande går i mål efter att vi har jobbat med det i närmare tre år. Om man tittar tillbaka lite grann finns det en lång tradition i Sverige - som även Jonas Gunnarsson tog upp - av att arbeta utifrån ett offentligt perspektiv med frågor som vid den tiden kanske inte handlade om gode män och förvaltare. För att generalisera kan man säga att vi har gått från ett system, där det var förhållandevis enkla och okomplicerade ärenden som kanske gällde föräldralösa barn eller assistans och hjälp till äldre, till ett otroligt komplext lapptäcke i dag. Det kan gälla frågor om långt framskriden demens eller barn och ungdomar som kommer ensamma från krig och elände. Det måste också i sammanhanget sägas att lagstiftningen har utvecklats i takt med samhället. Det är inte, som vissa vill påskina, ett område som helt och hållet släpar efter. Tvärtom har utvärderingar och omprövningar av lagstiftningen gjorts kontinuerligt med tidsintervallet 10-15 år. I dag får vi möjlighet att debattera och förhoppningsvis besluta i morgon om ytterligare åtgärder som tar upp de brister som har identifierats i systemet. Nu stärker vi huvudmannens inflytande och rättssäkerhet. Vi underlättar även för gode män och förvaltare, eller personer som kan tänka sig att bli gode män och förvaltare, att åta sig den typen av uppdrag. Det är, som föregående talare har sagt, ett bra tecken att det finns en bred samsyn i kammaren vad gäller de förslag som regeringen tagit fram. Det ska också sägas att utredningen Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare inte är det enda som ligger till grund för propositionen, utan man har även tagit in de relevanta delarna av den utredning som gjordes 2004, till exempel vad gäller lämplighet och utbildning. Jag vill nämna tre saker i propositionen som är extra glädjande och som kommer att stärka huvudmännens rättssäkerhet ännu mer. Det är viktigt att se vilka lagstiftningen är till för. Ja, lagstiftningen är inte i första hand till för vare sig gode män eller förvaltare. Lagstiftningen är till för huvudmännen, för dem som är i behov av hjälp eller stöd för att kunna leva ett fullgott liv. Det är därför extra välkommet att man nu tar upp förslag som kom redan 2004 och som innebär att ställföreträdare ska vara den som huvudmannen helst vill ha. Det blir normen. Tillsammans med en aviserad proposition om så kallade framtidsfullmakter är det ett rejält kliv framåt. Framtidsfullmakt innebär att man på förhand, redan innan behovet finns, kan namnge en person som man vill ska tillvarata ens intressen, alltså inte först när det är ett faktum att man behöver en god man eller förvaltare. Propositionen är som sagt aviserad men hinner tyvärr inte behandlas under detta riksdagsår. Den kommer att ge möjlighet för människor att själva både ha och ta kontroll över sina liv. Från mitt perspektiv är det alltid bra att människor får välja och kan känna trygghet i den typen av val, även om omständigheterna i sig kan vara tuffa. Det andra området som många gånger, och med rätta, kritiserats gäller bakgrundskontrollen och lämpligheten av gode män och förvaltare. Det är frågor som jag tror måste tas på största allvar. Vi ser att det uppstår brister och felaktigheter som begås uppmärksammas. Med regeringens förslag skärper vi bakgrundskontrollen av föreslagna gode män och förvaltare, och vi tydliggör de krav som ska ställas. Samtidigt får kommunerna ett stort ansvar, vilket jag tycker är bra. Vi ska inte i alltför stor utsträckning detaljreglera från riksdagens kammare. Alla ärenden som rör gode män och förvaltare är unika, och då måste det finnas möjlighet till flexibilitet. Nu vidtar vi åtgärder för att förhindra att en ställföreträdare till exempel brister i sitt uppdrag för att han eller hon har för många ärenden, vilket har påpekats. Det vore dumt att sätta en siffra på hur många uppdrag en god man eller förvaltare kan ha eftersom karaktären på uppdragen är så pass olika. Därför vore det oklokt att säga att tio eller femton uppdrag är taket. Däremot sägs i propositionen mycket tydligt att det är en faktor som ska vägas in när man gör en lämplighetsbedömning. Det är positivt och bra. För det tredje förtydligas kravet på överförmyndaren att tillhandahålla utbildning för gode män och förvaltare. Jag delar regeringens bedömning att det inte nödvändigtvis blir bättre om man tvingar alla gode män och förvaltare att genomgå en basutbildning. Ett sådant absolut krav skulle inte göra uppdraget vare sig mer attraktivt eller lättare, eller för den delen bidra till ökade kunskaper och högre kvalitet. Tvärtom säger vi att utbildningen i högre grad måste anpassas efter de krav och behov som huvudmannen kan tänkas ha. Att det ges specifik och relevant utbildning som är anpassad efter varje människas behov ställer höga krav på överförmyndarna, men i förlängningen garanterar det en högre kvalitet, och då kan vi också locka fler personer att ställa upp och åta sig den typen av uppdrag. Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att regeringen nu föreslår några av de åtgärder som ger störst och bäst effekt för att stärka ställningen för huvudmännen och framför allt stärka rättssäkerheten och kvaliteten i hela systemet med gode män och förvaltare. Genom bättre lämplighetskontroller, större möjligheter att påverka valet av god man eller förvaltare och tydligare krav på rätt kompetens kan man komma till rätta med många av de problem som brukar lyftas fram. Därför är det rimligt att man inväntar effekten av åtgärderna innan man återigen börjar se över hela systemet. Med det vill jag passa på att önska alla en glad sommar, utan att namnge någon särskild. Det inkluderar fru talmannen, kolleger i utskottet och kanslipersonal. Glad sommar! (Applåder) 0560258077929 N 2014-06-25 05:03:16 333182 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109130/#anf138