<anforande>
<dok_hangar_id>3055583</dok_hangar_id>
<dok_id>H109130</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:130 Tisdagen den 24 juni</dok_titel>
<dok_rm>2013/14</dok_rm>
<dok_nummer>130</dok_nummer>
<dok_datum>2014-06-24 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Järnvägspolitiska frågor och Åtgärdsplanering för transportsystemet 2014-2025 m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>C0CCCEAA-01E1-4FD4-881A-03E9AC106738</anforande_id>
<anforande_nummer>13</anforande_nummer>
<talare>ANDERS YGEMAN (S) replik</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag vill först reda ut svavelfrågan. Det är bra att vi får en minskning av svavel. Men det är dåligt att våra konkurrenthamnar, exempelvis Narvik, inte är med. Det är därför det var en dålig förhandling.
Det är bra att Tysklind noterade att jag erkände brister under den socialdemokratiska tiden. Men det hade varit klädsamt om Tysklind erkände en enda brist under de åtta år som alliansregeringen har suttit. Något problem kanske till och med Tysklind kan erkänna.
Jag vill också gratulera Tysklind till att ha tagit tåget och att det har gått i tid. Det är bra. För järnvägen är dock den sjunkande punktligheten med 4 procent för andra resenärer under samma tid ett större problem. Det är inte min och Stina Bergströms bild av järnvägen som är problemet. Problemet är att punktligheten sjönk med 4 procent den senaste månaden. Tågen står still, och kontaktledningar ramlar ned. Det är det som gör att Tysklind med flera väljer att ta bilen i stället.
Jag måste ställa samma fråga som jag hade tänkt ställa till ministern som valde att inte komma hit. Jag antar därför att hon inte hade svaret. Jag ställde frågan även till Rådhström utan att få en skärva till svar; han började tala om väginvesteringar i stället.
Den 12 oktober 2012 sade regeringen att det krävdes 86 miljarder för att återställa järnvägen till det skick den har designats för, för att få en fungerande järnvägstrafik. 
Den 7 maj upptäcktes allvarliga brister. Man hade räknat med bara hälften av alla kontaktledningar som behöver underhållas. Och det har blivit uppenbart för alla att det verkligen behövs kontaktledningsunderhåll.
Den 15 maj, efter alla de här bristerna och efter att de 6 miljarderna har upptäckts, kom regeringen till riksdagen och konstaterade att det behövs exakt samma summa - 86 miljarder - för att få en fungerande järnväg. 
Hur går det till? Hade regeringen fel den 12 oktober 2012 när de sade att det krävdes 86 miljarder? Behövdes det bara 80 eller 70 miljarder? Eller är det helt enkelt så att vi med regeringens järnvägspolitik inte kommer att få någon fungerande järnvägstrafik?
</anforandetext>
<intressent_id>0744993950910</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2014-06-25 05:03:16</systemdatum>
<systemnyckel>333057</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109130/#anf13</protokoll_url_www>
</anforande>
