3055583 H109130 Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:130 Tisdagen den 24 juni 2013/14 130 2014-06-24 00:00:00 (forts. från 16 §) Folkbildningsfrågor (forts. KrU8) 5B5725AA-7BFB-4835-86D7-5C26610CDEA6 118 ULF NILSSON (FP) FP Herr talman! Det vi kallar folkbildningen har en viktig och betydande roll i Sverige. Det är en aktiv verksamhet som bärs upp av många människor med studiecirklar i studieförbund och med olika utbildningar på folkhögskolor runt om i Sverige. Folkbildningen växte fram under sista halvan av 1800-talet som en alternativ väg till kunskap och bildning. Inte minst startades många folkhögskolor som en möjlighet för landsbygdens befolkning. Ofta startade bönderna folkhögskolor för sina barn som ju ofta inte hade möjlighet att studera på läroverken i städerna. Folkbildningen tar sig många former och har i modern tid också skapat nya möjligheter för olika grupper i samhället. Det är människor med funktionsnedsättning, nyanlända invandrare och människor som av olika anledning misslyckats i skolan. Samtidigt finns folkhögskolor med olika typer av direkt yrkesinriktade utbildningar för till exempel blivande journalister, musiker och tolkar, för att nämna tre olika exempel. I studieförbundens cirklar över Sverige finns människor i olika åldrar och med olika bakgrund som vill lära sig språk, diskutera konst och litteratur eller lära sig hälsosam matlagning. När det gäller de olika grupperna har förändringen i ett av de fyra syftena debatterats en del, nämligen folkbildningens andra syfte som är att bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation. I regeringens förslag har vi lagt till formuleringen "möjliggöra för en ökad mångfald av människor att påverka sin livssituation". Det har redan nämnts och inte heller jag kan låta bli att nämna att Sverigedemokraterna av någon anledning säger nej till denna formulering och reserverar sig kraftigt med den mycket märkliga formuleringen att samhället inte ska stödja mångfaldskultur i någon form. Det jag frågar mig är: Vilka grupper är det som inte ska stödjas? Vad finns det för skäl till att Sverigedemokraterna vill ta bort mångfalden? Det måste finnas något skäl. Är det någon grupp som inte bör vara med? Är det skåningar? Är det judar? Är det människor från Medelhavsländerna? Är det korta eller långa människor? Vad är det för människor som inte får vara med eftersom ordet mångfald tycks vara är så farligt? Herr talman! Den rasism som från början utgjorde grogrunden, själva utgångspunkten, för bildandet av Sverigedemokraterna och deras verksamhet är ibland nödtorftigt dold eller borttvättad, men den framgår tydligt i den ovannämnda ändringen, i den formuleringen. Man kan vad gäller Sverigedemokraternas reservation lägga till att förslaget att ta bort kontakttolkarna är ett av de mest bisarra yrkanden jag sett i de här sammanhangen. Jag vet inte om de vet vad en kontakttolk är. Kontakttolkar används för att hjälpa flyktingar som söker asyl att kunna kommunicera på sitt eget språk. De används också för att hjälpa barn med autism och adhd. De hjälper människor som har demens och därför glömmer ord och formuleringar i språket. Kontakttolkar hjälper helt enkelt människor som inte kan kommunicera på vanligt sätt. De är mycket viktiga för många olika grupper av människor. Som exempel kan nämnas en turist som blir sjuk i Sverige och av någon anledning hamnar på sjukhus. Då behöver han eller hon kunna kommunicera med läkare. Sverigedemokraternas förslag är därför mycket märkligt. Regeringen säger att man ska se över tolkutbildningarna över huvud taget för att kunna fortsätta att utbilda tolkar både i folkhögskolan och i yrkeshögskolan. Såväl teckentolkar som kontakttolkar har en viktig uppgift. Herr talman! Folkbildningens roll innebär att man ligger utanför det strikt organiserade utbildningsväsendet och då erbjuder antingen en komplettering eller en alternativ väg till kunskap och bildning. Ett nyckelord för folkbildningen är frihet. Politiken ger ekonomiska medel, men ramarna är vida och utan detaljreglering. Regeringens proposition, som vi nu diskuterar, innebär en tydlig markering av folkbildningens betydande roll, och utskottets majoritet ställer sig bakom förslagen. Man kan säga att regeringen med propositionen förtydligar eller slår fast att folkbildningen har en unik uppgift i det moderna Sverige. Folkbildningen har tidigare varit en del av vuxenutbildningen. Nu föreslår regeringen att man ska sätta upp ett särskilt mål för folkbildningspolitiken och förtydliga ambitionerna. Målet formuleras på följande sätt: "Folkbildningen ska ge alla möjligheter att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället." Målgruppen blir på det sättet bredare än den traditionella vuxenutbildningen. Att folkbildningen får ett eget mål innebär att den betraktas som en särskild utbildningsform. På det sättet får folkbildningen ett erkännande och en ännu starkare ställning på olika nivåer än tidigare. I de fyra syftena framhålls bland annat att man ska sträva mot demokrati och att en ökad mångfald människor ska kunna påverka sin livssituation, som vi sade tidigare. Det är verkligen viktigt att arbeta utifrån utgångspunkten att vi har ett inkluderande samhälle. Därför bör folkhögskolor och studieförbund kontinuerligt arbeta för att nå nya deltagargrupper, utan att för den skull glömma alla dem som redan upptäckt folkbildningen. Med nya grupper kan vi avse fler medelålders män, fler unga kvinnor, fler utrikes födda, fler arbetslösa och fler människor med funktionsnedsättning. Genom åren har folkhögskolor och studiecirklar haft stor betydelse för kvinnor som velat bli delaktiga i ett aktivt samhällsliv. Det var ofta den enda utbildning kvinnor i till exempel min mors generation fick om de bodde på landsbygden. Det är naturligtvis viktigt att folkhögskolorna också i dag har det perspektivet. En mängd formella hinder för kvinnor är avskaffade i Sverige, men som vi vet är verklig jämställdhet långt ifrån genomförd här. Vi vet att våld mot kvinnor är en tragisk verklighet, och vi vet att kvinnor har betydligt lägre inkomster och pensioner än män. Det betyder att folkbildningen fortfarande spelar en viktig roll i att stärka kvinnors möjligheter att välja sin livsväg utan att begränsas av gamla livsmönster. Regeringen gör bedömningen att Folkbildningsrådet bör göra en särskild studie om hur folkbildningen förhåller sig till de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsperspektivet ska vara inarbetat inom folkbildningen, vilket är bra. Regeringen föreslår att folkbildningen ska utvärderas av oberoende utredare. Det är en nyhet. Vad jag förstår har man tillsammans med representanter för folkbildningen resonerat sig fram till en modell som alla är mer eller mindre nöjda med. Det är statliga myndigheter som ska ansvara för utvärderingen. När nu folkbildningen betraktas som en egen utbildningsform är det naturligt att på ett oberoende sätt följa hur målet uppnås. Utskottet delar regeringens bedömning att Folkbildningsrådet ska få ett förtydligat ansvar att följa upp och ta fram underlag för olika typer av redovisning om hur målen uppnås. Dels finns den oberoende statliga utvärderingen, dels får Folkbildningsrådet ett särskilt uppdrag. Låt mig helt kort säga att när det gäller kulturlivet i stort har folkbildningen en viktig roll. Det handlar om amatörkultur men också om utbildning av professionella kulturskapare. Vi kan se i regeringens samverkansmodell, i dialogen mellan stat, region och lokal kultur, att folkhögskolorna och studieförbunden intar en mycket viktig plats. Herr talman! Jag tycker att alla vi som tror på den fria folkbildningen ska känna oss uppmuntrade och optimistiska av förslagen i regeringens proposition. Det är positivt att folkbildningen nu ses som en egen utbildningsform och att det formuleras ett tydligt uppdrag om att folkbildningen vänder sig till alla för att ge möjlighet att utbilda sig och växa tillsammans. Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner. Herr talman! Eftersom jag lämnar riksdagen och det här är mitt sista anförande i en ärendedebatt - jag kan möjligen komma att delta i någon interpellationsdebatt - vill jag passa på att tacka mina kolleger från olika partier i utskottet för stimulerande debatter och diskussioner om de viktiga kulturfrågorna. Kulturfrågorna ska enligt min mening utgöra ett kärnområde i politiken. Jag vill också framföra ett varmt tack till alla dem som gör riksdagsarbetet möjligt, till utskottets kansli, till talmännen, till hela kammarkansliet och till alla andra i riksdagen. Tillsammans skapar ni goda förutsättningar för ett seriöst riksdagsarbete. Tack ska ni ha allesammans! (Applåder) 0542573140300 N 2014-06-25 05:03:16 333162 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109130/#anf118