<anforande>
<dok_hangar_id>3054245</dok_hangar_id>
<dok_id>H109129</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:129 Måndagen den 23 juni</dok_titel>
<dok_rm>2013/14</dok_rm>
<dok_nummer>129</dok_nummer>
<dok_datum>2014-06-23 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>8DA425E0-12C8-4148-8EF5-929416F1A9CF</anforande_id>
<anforande_nummer>95</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet ERIK ULLENHAG (FP) replik</talare>
<parti>FP</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Det är ett seriöst regeringshantverk att vi får en lagstiftning på plats. Det är det viktiga.
Jag utvecklar gärna igen resonemanget som finns i de raderna propositionen. Bakgrunden är följande. Vad händer när lagstiftningen träder i kraft? Jag ska inte göra mig till tolk för hur riksdagen kommer att rösta, men jag kan ändå gissa. Sannolikt kommer lagstiftningen på plats. Vad händer då?
Vi har då en lagstiftning som ställer höga krav att motverka bristande tillgänglighet på dem som träffas av lagstiftningen. Vi ska komma ihåg att det är ett annat sätt att jobba med diskrimineringslagstiftningen.
Det är en sak att säga: Du får inte diskriminera en person med funktionsnedsättning. Då vet man vad det handlar om. Jag får inte sätta upp en skylt där det står: Jag vill inte ha personer som sitter i rullstol och är rullstolsburna på min restaurang. Det är klockren diskriminering.
Här gör vi någonting annat. Vi säger: Det gäller om du ser till att det är omöjligt för den som är rullstolsburen att komma in på varuhuset. Det kan vara ännu tuffare, om vi nu ska vara jurister här: Om du inte vidtar skäliga åtgärder för att den som sitter i rullstol och är rullstolsburen ska komma in på en restaurang, då döms du för diskriminering.
Det är en ny form i diskrimineringslagstiftningen. Det är ganska tuffa krav. Där är det rimligt att man till en början säger: Vi tror inte riktigt att mindre företag har den overhead när de av naturliga skäl inte riktigt vet vad diskrimineringsförbudet kommer att innebära.
Det kan tyckas att det är jättekonstigt att lägga fram en lagstiftning när man inte vet vad den kommer att innebära. Det är för att det är en prövning från fall till fall. Precis som du beskrev i ditt inlägg förändras en skälighetsbedömning över tid. Någonting som i dag kan uppfattas som väldigt dyrt och oskäligt kan med ny teknik bli skäligt.
Det är i sig en dynamisk lagstiftning. Så är en rättighetslagstiftning uppbyggd. Det gör i sig att det är rimligt att mindre företag inte omfattas till en början. Som jag har sagt ett par gånger utesluter jag inte att vi kan skärpa lagstiftningen när vi har en praxis på plats.
</anforandetext>
<intressent_id>0275724540919</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2014-06-24 06:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>332987</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109129/#anf95</protokoll_url_www>
</anforande>
