3054245 H109129 Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:129 Måndagen den 23 juni 2013/14 129 2014-06-23 00:00:00 En enklare planprocess 933794EF-BCC4-46E0-B4FC-DDD24ED5E14F 32 NINA LUNDSTRÖM (FP) FP Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4 samt i övrigt bifall till förslaget i betänkandet. Precis som Oskar Öholm var inne på har det den senaste tiden kommit mängder av rapporter och kommissioner som har beskrivit vilken typ av reformer som behövs på bostadsmarknaden. En fråga som ständigt återkommer är att processerna för att bygga bostäder måste bli enklare. Begrepp som bostadsbyggandets hinderbana syftar till att påvisa hur komplicerat det är att bygga nya bostäder. I bostadspolitiska debatter på seminarier, konferenser och andra sammankomster kan det låta som att politiska partier har en samsyn när det gäller utmaningar samt att vi behöver beslut i riksdagen för att minska hindren. Ja, vi har samsyn om problemformuleringar, men när det kommer till skarpa förslag finns det olika uppfattningar. Det är när det finns skarpa lägen som man verkligen prövar viljan att hitta lösningar. I dag är ett sådant skarpt läge. Och här kan alla bidra till förändring. I dag har vi en debatt om konkreta förslag som syftar till att underlätta bostadsbyggandet. Flera av förslagen syftar till att flytta makt till kommunerna samt öka transparensen och förutsägbarheten. Jag hoppas att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet förklarar vad som menas med de motioner som har lagts. Det har vi nämligen inte hört ännu. Miljöpartiet vill göra bostadspolitiken bättre. På vilket sätt? Jag noterar att Miljöpartiet i sin motion inledningsvis välkomnar att regeringen har ambitionen att förenkla planprocessen, men de återkommer inte till vad deras alternativ är. Sällan eller aldrig har så svårtolkade motioner skådats. Beredningen har varit besvärlig eftersom det har varit svårt att riktigt få fram vad oppositionen vill. Motionerna har varit mycket svåra att förstå. Varför är de så luddiga? Och varför är det luddiga avslagsyrkanden? Varför finns det inte alternativa beskrivningar av vad ni vill ha? Jag har arbetat med bostadsfrågor i riksdagen, både i opposition och i regeringsställning. Jag har arbetat på kommunal och regional nivå, både i opposition och i majoritet. Det gäller även i stadsbyggnadsnämnder. Det finns tydliga skillnader i en S-regerings reformagenda kontra en alliansregerings. Det finns tydliga skillnader. S-regeringen som styrde i minoritet 2002-2006 föreslog inga stora reformer på bostadsområdet, trots utredningar, trots en ansträngd bostadssituation på många håll i Sverige och trots bostadsbrist - tvärtom. Socialdemokraterna försvarade en fastighetsskatt som tvingade folk att sälja sina hus. Socialdemokraterna motsatte sig reformer på hyresmarknaden. De ville inte tillåta ägarlägenheter, ombildning eller bidra till skattereformer. De lade inga förslag för att minska regelkrånglet. Jag påtalade i bostadsutskottets budgetbetänkande 2005 följande: "När det gäller planering, byggande och förvaltning bör dessa verksamheter underlättas genom att staten tar bort eller minskar de hinder som finns för denna del av samhällsbyggandet." Herr talman! Dagens bostadspolitik behöver fortsätta förnyas så att förutsättningar skapas för en stabil och långsiktig politik. Folkpartiet vill se en kontinuerlig bostadsproduktion utifrån konsumenternas efterfrågan. Endast genom att sätta bostadskonsumenten i centrum kan vi få ett byggande och ett boende som svarar mot dagens och morgondagens krav. Vi ser exempel på företag som väljer exempelvis Berlin i stället för Stockholm eftersom de som man har anställt eller vill anställa inte kan hitta önskat boende. Bostadspolitiken behöver skifta fokus från ett centralplanerings- och myndighetsperspektiv till ett konsumentperspektiv. Jag påtalade även följande år 2005 - det sista regeringsåret för Socialdemokraterna här i riksdagen: "För att skapa långsiktiga förutsättningar för bostadsbyggande och ombyggnad krävs att hinder minskas både på den nationella och lokala nivån. - - - Hinder som behöver avlägsnas eller minskas genom lagstiftningsinsatser avser plan- och byggprocessen, hyressättningen för nyproduktion, tillgången till attraktiv mark m.m." Hyressättningen för nyproduktion är nu utvecklad genom alliansregeringens arbete. I dag kan fastighetsägare välja mellan tre olika modeller för att sätta hyran. Fastighetsskatten är avskaffad, och i stället finns en avgift. För nyproduktion finns ingen avgift de 15 första åren. Plan- och bygglagen har reviderats. Och nu finns ytterligare förslag på riksdagens bord. Herr talman! Att minska regelkrånglet och skapa förutsättningar för en enklare planprocess är en viktigare åtgärd ekonomiskt sett än kortsiktiga byggstöd och bidrag. Socialdemokraterna vill inte bidra till enklare planprocess, däremot vill de införa byggstöd. Det är inte en långsiktig ekonomiskt hållbar lösning. Pengarna ska dessutom tas ut från kommuner, även från de kommuner som i dag satsar på bostadsbyggandet. Socialdemokraternas bostadsmiljard innebär att kommuner och landsting ska betala. Stockholms läns landsting kommer att få betala 100 miljoner kronor till bostadsbyggande. Stockholms stad får betala 512 miljoner kronor till andra kommuner, Solna får betala 33,8 miljoner kronor och Sollentuna får betala 61 miljoner kronor. Ja, exemplen är många. Pengarna tas från vård, omsorg och skola för att pytsas in i byggföretagens kalkyler. Skillnaden i synsätt på bostadspolitik kvarstår. Det handlar om missriktade socialdemokratiska byggstöd och bidrag i stället för enklare och tydligare regler och mer makt över byggprocessen till kommunerna. Herr talman! Alliansregeringen med bostadsministern i spetsen har lagt fram 112 förslag för att reformera bostadsmarknaden. Propositionen som vi diskuterar i dag handlar om hur kommuner kan bidra till att korta ned tiden, så att spaden kan sättas i backen snabbare. Men det finns ingen anledning att slå sig till ro. Självfallet ska den svenska bostadsmarknaden fungera så att de som söker bostad ska kunna hitta en bostad. Och man ska kunna byta bostad när behoven förändras. Dagens förslag handlar om att flytta makt till kommuner för att göra planprocesser enklare, tydligare och kortare, så att husen kan byggas snabbare. Herr talman! Regeringens förslag innebär att det inte ska vara obligatoriskt med detaljplan i lika många situationer som enligt nu gällande bestämmelser. Detaljplanekravet begränsas till att gälla för åtgärder som kräver bygglov och som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller omfattas av den så kallade Sevesolagen. Men inget hindrar att en kommun upprättar detaljplaner i samma utsträckning som i dag. En av de motioner, där det föreslår att regeringens förslag ska avslås, tycks utgå från en påtaglig misstro mot kommunerna när det gäller hur de kommer att utnyttja en ökad möjlighet att avgöra när en detaljplan behövs. Enligt Socialdemokraternas motion riskerar möjligheten för kommunerna att i vissa fall avstå från detaljplaneläggning att leda till "godtycklighet, utpressningssituationer och korruption". Kommunerna ska alltså inte ges mer makt då detta kan innebära "godtycklighet, utpressningssituationer och korruption". Det är en häpnadsväckande misstro. Vad säger Socialdemokraternas kommunstyrelseordföranden och kommunalråd om detta? Jag delar inte denna syn på det kommunala beslutsfattandet. Det är välkommet att utöka kommunernas möjlighet att besluta om beslutsprocesserna. Lokala politiker är valda av medborgarna, och väljarna har makten att byta ut dem i valen om politikerna inte lyssnar på synpunkter och kritik. Herr talman! Regeringen menar att utgångspunkten måste vara att det i första hand är ett kommunalt intresse att reglera användningen av mark och vatten genom en detaljplan. Det innebär att det i första hand också bör vara kommunen som bedömer om det finns skäl att pröva en viss bebyggelse genom en detaljplan. Genom att kommunen ges större frihet att avgöra när det krävs en detaljplan kan antalet planer som upprättas enbart av formella skäl begränsas. Samtidigt innebär den ordning som regeringen föreslår att det alltid ska krävas detaljplan i vissa situationer när det finns ett så starkt allmänintresse av att en plan upprättas att det inte bör överlåtas på kommunen att avgöra frågan. Vi anser således att riksdagen bör anta regeringens lagförslag om en begränsning av detaljplanekravet av de skäl som regeringen anför i propositionen, och motionerna bör avslås. Regeringen föreslår också att kommunfullmäktige ska kunna delegera antagandet av planer som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Förslaget innebär att en kommunstyrelse eller en byggnadsnämnd ska kunna anta fler detaljplaner än enligt nu gällande bestämmelser. Regeringens förslag stämmer delvis med det förslag som Plangenomförandeutredningen lade fram. Förslaget innebär att de invändningar mot utredningsförslaget som framkom vid remissbehandlingen i huvudsak är bemötta. Plan- och bygglagen bör därmed ange att en detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men att fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Den föreslagna ordningen är tydligare när det gäller vilka planer som alltid ska antas av kommunfullmäktige och i vilka fall som fullmäktige har möjlighet att delegera rätten att anta detaljplaner. Delegationsrätten enligt plan- och bygglagen kommer också att bättre överensstämma med regleringen i kommunallagen. Regeringens förslag anger endast gränserna för vilken delegation som kan tillåtas. Inget hindrar att kommunfullmäktige beslutar om en mindre omfattande delegation. Motionärerna menar att varje utvidgning av delegationsrätten i förhållande till den nu gällande ordningen riskerar att leda till att den kommunala demokratin sätts ur spel. Hurdå? frågar jag. Regeringens förslag innebär att detaljplaner av större vikt fortfarande kommer att antas av kommunfullmäktige. I andra fall, när det är fråga om detaljplaner av mindre vikt, kommer möjligheterna till en snabbare beslutsprocess att öka. Den föreslagna lagändringen är således en del i regeringens strävan efter en snabbare och effektivare planprocess. Därför bör motionsförslagen avslås. Herr talman! Det finns mängder av förslag i propositionen som handlar om att avlägsna hinder. Exploateringsavtalen måste bli tydligare genom riktlinjer med utgångspunkter och mål. Syftet är ökad transparens och tydlighet. Detta är bra. Vänsterpartiet vill avslå förslaget. Det finns förslag om riktlinjer för markanvisningar som ska innehålla utgångspunkter och mål för överlåtelser av mark som ska bebyggas. Vi vet alla att markpolitiken är en grundläggande faktor för att det ska kunna byggas bostäder. Här finns det ett lite ovanligt yrkande från Socialdemokraterna. Motionsyrkandet avser ett tillkännagivande om att riksdagen ska framhålla att det är bra att hanteringen av markanvisningar öppnas upp och att det blir större insyn - alltså beröm till regeringen. Rikta gärna detta beröm direkt till bostadsministern här i debatten! Herr talman! Det är viktigt att underlätta nyproduktion genom att krav är enhetliga på nationell nivå. Den stora effekten ur klimat- och miljöhänseende sker när alla bidrar. Boverket har ett uppdrag att vässa de nationella reglerna, och det är mycket bra. Vassare regler ger större effekt. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill avslå förslagen. Socialdemokraterna menar i sin reservation att Västra Hamnen i Malmö och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm hade förhindrats med de regler som finns i propositionen. Detta anser jag vara ett mycket märkligt påstående. Alliansens förslag handlar om skärpta nationella regler. Därutöver handlar förslaget om vilka krav en kommun ska kunna ställa i kommunala beslut, och inte minst i egenskap av myndighet. Kommuner kan verka för hållbart byggande även genom sina egna fastighetsbolag, såsom MKB gör i Malmö eller som Svenska Bostäder och Stockholmshem gör i Stockholm. Stockholmshem bygger 152 nya miljöklassade hyresrätter i Norra Djurgårdsstaden. I november 2012 hade omkring 35 olika byggherrar fått markanvisning i området, inklusive Familjebostäder, Stockholmshem och Svenska Bostäder. Kunder och konsumenter efterfrågar ett hållbart byggande. Så varför elda för kråkorna? Det innebär dyrare drift över tid som kunden eller konsumenten får betala. Det är också beteendet som inverkar på hur energianvändningen ser ut. Herr talman! Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna är överens om vad de vill stoppa. Men de har inget svar på vad man ska göra i stället. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill i en reservation ha en fortsatt översyn av plan- och bygglagen. Miljöpartiet vill i sin reservation ha en översyn utifrån andra principer. Uppenbarligen saknas intresse för att minska regelkrångel och hinder för bostadsbyggandet, precis som före maktskiftet år 2006. Alternativen är tydliga. Jag vill fråga Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är: Varför detta misstroende mot kommuner och mot lokala politiker? Varför ska en enklare planprocess motverkas på grund av att ni anser att förslagen kan leda till godtycklighet, utpressningssituationer och korruption? Ni behöver förklara det. Herr talman! Det behovs ett minskat krångel och snabbare processer för att bostadsbyggandets hinderbana ska bli rakare, att tiden från idé till att spaden åker i backen blir enklare och kortare. Det finns tydliga skiljelinjer i bostadspolitiken. I Alliansen talar vi om vad vi vill. Vi i Folkpartiet talar om vad vi vill. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna talar om vad de inte vill. I övrigt saknar de förslag. Bostadsbyggandet riskerar därmed att drabbas av en än krokigare väg med både rödljus, hinder, stoppskyltar, återvändsgränder, köer och byggstopp. Väljarna står inför ett viktigt val i höstens val. (Applåder) 0541320528015 N 2014-06-24 06:00:00 332924 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109129/#anf32