<anforande>
<dok_hangar_id>3054245</dok_hangar_id>
<dok_id>H109129</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:129 Måndagen den 23 juni</dok_titel>
<dok_rm>2013/14</dok_rm>
<dok_nummer>129</dok_nummer>
<dok_datum>2014-06-23 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ändringar i fiskelagen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>07CFACDB-D359-4363-A4B1-DDC2B5496220</anforande_id>
<anforande_nummer>21</anforande_nummer>
<talare>IRENE OSKARSSON (KD) replik</talare>
<parti>KD</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag kan nog drista mig att också väva in Rune Wikström i detta. Jag tycker att det sista var ganska knepigt uttryckt. 
Förvaltarskapstanke och äganderätt är för mig inte två motsatspoler. Mitt ägande är naturligtvis satt under att jag har förvaltarskapstanken. Om det är mina fiskerättigheter, om det är min jordbruksfastighet, om det är min skog - de två senare har jag lite bättre personlig kunskap om - går förvaltarskap och äganderätt hand i hand, armkrok om vi så vill. Det är det som gör att jag tar räntan på kapitalet, om jag uttrycker mig så. Jag tror inte att Jacob Johnson tycker om det uttrycket heller. Men det är detta som är förvaltarskap, alltså att jag vet att jag äger någonting och för det vidare till kommande generationer, och jag har lånat det av tidigare generationer och har det i mitt hägn nu. Då har jag också ett ansvar för det. Men ibland blir det så att ingen har ansvar. Vem är då någon som ska ta ansvaret?
Sedan ska land med lag byggas, och det är det vi gör i detta betänkande. 
</anforandetext>
<intressent_id>0743081365718</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2014-06-24 06:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>332913</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109129/#anf21</protokoll_url_www>
</anforande>
