<anforande>
<dok_hangar_id>3039154</dok_hangar_id>
<dok_id>H109127</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:127 Tisdagen den 17 juni</dok_titel>
<dok_rm>2013/14</dok_rm>
<dok_nummer>127</dok_nummer>
<dok_datum>2014-06-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 12 §) Lättare att läsa (forts. KrU11)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>8C6FFFA6-8A0A-49EF-8A3E-EDA6A4079756</anforande_id>
<anforande_nummer>109</anforande_nummer>
<talare>BENGT BERG (V)</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>
Fru talman! Det finns lite dilemman med att komma en bit ned på talarlistan. Ett dilemma är att mycket av det man har tänkt säga redan är sagt. Ett annat dilemma är att man blir så fascinerad av olika inlägg - även "medståndarnas" inlägg tycker jag väcker mycket eftertanke. Men jag ska försöka hålla ihop det manus jag visar upp här, som är allt annat är lättläst nu. Jag har försökt stryka sådant som är sagt. Dessutom har jag nyss genomgått en starroperation, så jag känner mig tillhöra målgruppen.
I dag firar islänningarna sin nationaldag. Jag skulle vilja påstå att Island är ett av de mest språkmedvetna länderna, inte bara i Norden utan kanske i hela Europa. Jag fick en gång lära mig något. Det var en isländsk författare som sade: Tack vare att vi fick Nya testamentet översatt till isländska så tidigt kunde vi uppnå nationell självständighet. Inte vet jag hur det är med den saken, men Njáls saga och de andra traditionerna i sagolitteraturen tillhör världslitteraturen.
Jag tänker också på att det är stor skillnad mellan enkelhet och förenkling. Att förenkla språket är inte så svårt. Men att uttrycka sig på ett djuplodande sätt med hjälp av enkelhet är en konst.
Fru talman! Goda språkliga kunskaper, den personliga utvecklingen, den sociala kontakten, den demokratiska delaktigheten i samhället och i förlängningen tillgång till arbetsmarknaden - allt detta är viktigt för alla medborgare i ett samhälle.
Centrum för lättläst har, såvitt kan förstå, gjort en god insats under de decennier som man har verkat, genom sin utgivning av en oberoende, lättläst nyhetstidning och genom böcker, vackert formgivna och fotografiskt bildsatta, på LL-förlaget, Läsa Lätt-förlaget. Det är en mångårig verksamhet och erfarenhet och en stor kompetens som riskerar att raseras i och med förslaget att lägga ned Centrum för lättläst och ersätta den med en myndighet, kallad MTM, Myndigheten för tillgängliga medier.
Alla människor har rätt till oberoende nyheter, bra litteratur och samhällsinformation utifrån sina egna villkor. Vänsterpartiet vill fortsatt stödja den aktiva och kvalitativa verksamhet som Centrum för lättläst har utvecklat genom åren. Om centrumets verksamheter splittras upp och läggs ut på entreprenad eller på kommersiella förlag kommer denna kompetens att knäckas, och den kontinuerliga kontakten med brukarna riskerar att förloras.
Rent konkret innebär regeringens förslag att färre personer kommer att arbeta med lättläst som speciell kompetens och att färre lättlästa böcker kommer att ges ut. Framtiden för papperstidningen 8 sidor är oviss.
Det är tydligt att regeringspropositionen 
Lättare att läsa
 sneglar åt teknikens allena saliggörande effekter, med nätet som lösning. När det gäller digitaliseringen menar vi att det inte finns någon motsättning gentemot fortsatt digitalisering av litterära verk och tidningar, men för just den grupp av människor som har dessa funktionsnedsättningar finns det en given fördel med att läsa på papper tryckta texter. Gruppen demensdrabbade till exempel kanske inte heller kan eller har tillgång till den nya tekniken. Ur jämlikhets- och demokratiperspektiv är det viktigt att produktionen av lättläst information och litteratur i tryckt form kan fortsätta.
Vänsterpartiet anser inte att en myndighet är den mest lämpade aktören när det gäller att driva förlagsverksamhet. LL-förlagets utgivning måste kunna ske helt oberoende och utan några som helst hänsyn till myndigheten, regeringen eller staten.
Förhållandet mellan statligt litteraturstöd och oberoende förlagsutgivning är också en grannlaga avvägningsfråga. Det gäller också vid urvalet av den litteratur som ges ut, så att det inte blir kommersiella överväganden som styr och inte heller så att kontroversiella titlar sopas under mattan eller att litteratur som kräver rejält med tid för språklig bearbetning inte får sin plats och sitt utrymme på de "lättlästa hyllorna".
LL-förlaget driver av hävd en kvalitetsmedveten utgivning i samarbete med nyskapande konstnärer, illustratörer, fotografer och formgivare - och förstås författare. Denna verksamhet vill Vänsterpartiet stödja även i framtiden.
I utredningen förslås även att Myndigheten för tillgängliga medier ska ansvara för utgivningen av tidningen 8 sidor. Det är förstås djupt problematiskt ur ett oberoendeperspektiv. En fri press är en bärare av demokratin och har som 
en
 viktig uppgift att granska makten.
Efter stark kritik från remissinstanserna har regeringen insett att detta kanske är orimligt, men deras alternativ är inte stort bättre. Regeringen föreslår nämligen att myndigheten ska stödja utgivningsverksamhet men att utgivningen ska ske enligt ett upphandlingsförfarande. Vänsterpartiet förordar även här att utgivningen ska skötas av Centrum för lättläst, som hittills.
Stödet till Centrum för lättläst bör alltså finnas kvar, och verksamheten bör drivas vidare i stiftelseform med ett förstärkt uppdrag, gärna med kunskapscenter, brukarråd, bevakning av teknikutvecklingen och tillsyn av lättläst samhällsinformation. Stiftelseformen är mycket lämplig just med tanke på oberoendet. Som ett alternativ till stiftelseformen kan vi tänka oss att ge Centrum för lättläst ett public service-uppdrag, vilket tidigare har nämnts. 
Vänsterpartiet anser att regeringens förslag att avveckla Centrum för lättläst är dåligt underbyggt, att man inte har lyssnat på brukargrupperna och att de ekonomiska konsekvenserna är dåligt utredda. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag och i stället skapa goda förutsättningar för Centrum för lättläst och dess målgrupper.
För att inte göra ett förödande misstag tycker Vänsterpartiet, precis som en majoritet i kulturutskottet, att en utredning bör göras angående framtiden för tidningen 8 sidor inom ramen för public service-uppdraget.
Fru talman! Till sist yrkar jag bifall till reservation 1, och sedan tänkte jag avsluta med en liten dikt och samtidigt tacka för god match och tacka för möten med kulturministern - vi har bytt en del dikter genom åren i en sorts pingpongpoesi. Den här dikten håller sig till ämnet. Den är skriven av en flicka i tredje klass och lyder:
Jag går i tredje klass,
alla kan läsa utom jag.
När jag ska läsa
kletar alla bokstäverna ihop sig
till en enda smet
Och mitt i smeten står jag - ensam.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0188653245302</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2014-06-18 05:38:45</systemdatum>
<systemnyckel>332657</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109127/#anf109</protokoll_url_www>
</anforande>
