3039154 H109127 Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:127 Tisdagen den 17 juni 2013/14 127 2014-06-17 00:00:00 (forts. från 12 §) Lättare att läsa (forts. KrU11) 9444B1F8-16D9-42B0-A58C-51DA3D881727 108 PER LODENIUS (C) C Fru talman! Efter en lång dag med många anföranden från talarstolen här i kammaren har vi fått upp lättläst på banan. Jag tror att de flesta förstod vad jag menade med vad jag nyss sade. Men var det egentligen självklart? Vad är en lång dag? Är den lång som en orm på marken eller som en person som står upp, och ska det då inte heta att det är en hög dag? Och vad är ett anförande eller en talarstol? Är det en stol som kan tala? Vad är kammaren för något? Om man dessutom själv skulle kunna läsa det talmanus jag har framför mig, vad menar man med "fått upp lättläst på 'banan'"? Har man skrivit på bananen? Är det lättare att läsa en text som står på en banan? Eller finns det en bana här i riksdagshuset som det är lättläst skrivet på? Ni har säkert alla någon gång råkat ut för att man har fått läsa om en text flera gånger innan man förstod det där ordet eller meningen som man hakade upp sig på. Minns ni hur frustrerande det var? Tänk då på hur frustrerande det kan vara om man känner så inför varje text man ska ta sig igenom. Det finns många anledningar till att man kan ha svårt att tolka och läsa en text. Det kan ha att göra med att det är ett helt nytt och okänt område som texten handlar om. Det kan vara att man har ett annat modersmål och inte har lärt sig språket fullt ut. Man kanske har en funktionsnedsättning som gör det svårt att tolka texten. Orsakerna kan vara många. Fru talman! Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning hävdar att alla samhällsinsatser ska syfta till att ge människor med funktionsnedsättning möjligheter till egenmakt. För att få egenmakt måste man kunna orientera och informera sig om samhället och alla dess funktioner. Man måste få information som man förstår och med hjälp av den informationen kunna hävda sina mänskliga rättigheter. Det är en demokratifråga. För mig och säkert för de flesta av oss som sitter här i kammaren i dag är det ganska enkelt och självklart att utnyttja och använda denna rättighet. Vi vet var vi kan söka information, och vet vi inte det så vet vi vart vi kan vända oss om vi har frågor. Vi kan ta till oss den information vi får skriftigt och muntligt. Då kan vi nå åtminstone någon form av förståelse av den information vi inhämtat, och sedan kan vi använda den. Det har till exempel alla vi som sitter här i riksdagens kammare gjort inför debatten. Vi har läst regeringens proposition, kulturutskottets betänkande, utredningar, remisser med mera, och sedan har vi använt detta för att dra slutsatser och presentera vår syn på de frågor vi har att fatta beslut om. Men alla har inte förmågan eller möjligheten att ta till sig de texter vi har att ta ställning till. Det behöver heller inte vara en proposition eller ett utskottsbetänkande man inte förstår att läsa. Alla kan till exempel inte ta sig igenom en myndighetstext om något så enkelt som hur man röstar i våra allmänna val. Alla kan inte heller ta till sig den information partierna ger om sin politik. Det påverkar självklart möjligheten att kunna göra ett eget ställningstagande inför höstens val. Det kan lika gärna vara en vanlig tidningsartikel eller texten till tv-programmet man tittar på som det kan vara svårt att ta sig igenom eller förstå. Det finns som sagt många orsaker till att man inte kan ta till sig den skrivna informationen. En orsak kan vara att man har en kognitiv funktionsnedsättning. Slutsatsen blir entydig: Precis som det finns talböcker och taltidningar för den som behöver det måste det finnas lättläst information och nyheter för den som har svårt att läsa en vanlig text. Lättläst text är viktigt för att göra medier tillgängliga, precis som till exempel talböcker, taltidningar och punktskrift är. Alla har rätt till tillgång till litteratur och samhällsinformation utifrån sina egna förutsättningar, oavsett läsförmåga. Det är en demokratifråga. Centrum för lättläst har under snart tre årtionden byggt upp en stor kunskap kring att skriva lättläst - en kunskap som måste följa med till Myndigheten för tillgängliga medier och där få fortsätta att utvecklas. Lättläst är inte en oföränderlig form av skriven text. Nej, hur man skriver lättläst utvecklas ständigt. Nya rön och ny kunskap om vad som gör en text lättläst har ständigt implementerats i Centrum för lättlästs verksamhet. Det är viktigt att denna kunskapsutveckling får fortsätta när verksamheten nu förs samman med Myndigheten för tillgängliga medier. Förutsättningarna för det är goda. Inom myndigheten finns bland annat en teknisk kunskap som kan bidra till fortsatt utveckling av den lättlästa texten och också möjligheter att genom olika kanaler sprida ny kunskap om vad som gör en text lättläst och hur man skriver lättläst. Det är viktigt att den kunskap och det kontaktnät som finns hos personalen på Centrum för lättläst i dag får utrymme och möjlighet att fortsätta verka och utvecklas vid verksamhetsövergången till Myndigheten för tillgängliga medier. Viktigt är också att läsombuden får fortsätta att sprida lättläst i hela Sverige. Fru talman! Centrum för lättläst har sitt ursprung i en försöksverksamhet med en lättläst oberoende nyhetstidning för personer med intellektuell funktionsnedsättning eller - som det benämndes på den tiden - begåvningshandikappade. Tidningen 8 sidor firar i år sitt 30-årsjubileum. Redan för 30 år sedan såg man att det fanns fler som hade behov av en lättläst nyhetstidning varför man även lade till "samt vissa andra lässvaga grupper". Ett par år senare permanentades tidningens verksamhet, och Centrum för lättläst växte fram med fler uppdrag inom området lättläst. Det är många som är beroende av tidningen 8 sidor när det gäller möjligheten att få nyheter presenterade på ett sätt man kan förstå. Jag har själv jobbat inom särskolan och använde där 8 sidor som ett viktigt pedagogiskt verktyg när det gällde omvärldsbevakning och samhällskunskap. Vi kan konstatera att 8 sidor fyller en viktig samhällsfunktion, inte minst i ljuset av att det finns undersökningar som visar att det kan vara så få som två av tio röstberättigade med intellektuell funktionsnedsättning som röstar i de allmänna valen. Det är alltså endast runt 20 procent av dem som har intellektuell funktionsnedsättning som röstar i de allmänna valen. Det är självklart helt oacceptabelt och en viktig signal om att behovet av en oberoende nyhetsförmedling för denna målgrupp är stort. Den oberoende tidningen 8 sidor fyller en viktig funktion både ur ett demokratiskt och ur ett kulturellt perspektiv. Man har genom åren skapat en trovärdighet och en kunskap som endast kan fås genom ett målmedvetet arbete över tid och i nära kontakt med sina läsare. Att skriva lättläst tar tid, som 8 sidors chefredaktör Malin Crona skriver i tidningens Hipp hurra-bilaga med anledning av 30 årsjubileet. Att skriva lättläst tar som sagt tid och är inte lätt. Man måste välja exakt rätt ord samtidigt som det behöver vara lätta ord som alla kan förstå. Man behöver förklara enkelt och samtidigt skriva spännande, för att hålla kvar läsarens intresse. Det här är en kunskap som man jobbat fram under de 30 år som tidningen funnits. Samtidigt är det en kunskap som ständigt utvecklas. Det är otroligt viktigt att de som i dag läser tidningen också i fortsättningen känner igen sig i den. Även små förändringar kan innebära svårigheter att ta till sig innehållet. Det handlar inte bara om själva texten utan lika mycket om layout, textstorlek, typsnitt med mera. Även i fortsättningen finns också behovet av 8 sidor som både papperstidning och nättidning men också inläst som taltidning. Det handlar om att tidningen måste vara tillgänglig för läsarnas olika behov. Fru talman! 8 sidor driver projektet Alla Väljare. Jag tror att också Tina Ehn nämnde det tidigare. Jag vill rekommendera er alla att gå in på nätet och titta på allavaljare.se. Som jag redan nämnt är valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning oacceptabelt lågt. Det vill 8 sidor och Centrum för lättläst ändra på med hemsidan Alla Väljare. Där hittar man politiska nyheter, diskussioner och möjlighet för läsarna att ställa frågor till partierna - allt på lättläst svenska. Projektet Alla Väljare är ett mycket viktigt demokratiprojekt som skapar möjlighet till engagemang och ställningstagande för en grupp medborgare som inte alltid getts den möjligheten tidigare. Min önskan är att Alla Väljare blir permanentat som en verksamhet som kan leva också mellan valen. Behovet av det är jättestort. Vi ska komma ihåg, fru talman, att det bara är 25 år sedan som vi egentligen fick allmän rösträtt i Sverige. Det stämmer faktiskt. Det var nämligen 1989, för endast 25 år sedan, som omyndigförklaringen togs bort. Det gjorde bland annat att personer som blivit omyndigförklarade på grund av en intellektuell funktionsnedsättning fick rösträtt. Möjligheten att själv kunna ta till sig oberoende information och nyheter och utifrån det få kunskap och ta egen ställning blir självklart otroligt viktigt. För att få egenmakt måste man kunna orientera och informera sig om samhället och alla dess funktioner. Man måste få information som man förstår och med hjälp av den informationen kunna hävda sina mänskliga rättigheter. Alla samhällsinsatser ska syfta till att ge människor med funktionsnedsättning möjligheter till egenmakt. Så står det i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det är en demokratifråga. (Applåder) 0363721826713 N 2014-06-18 05:38:45 332656 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109127/#anf108