3039154 H109127 Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:127 Tisdagen den 17 juni 2013/14 127 2014-06-17 00:00:00 (forts. från 12 §) Lättare att läsa (forts. KrU11) 46372378-2061-4898-8D7C-A613F82AE196 107 ULF NILSSON (FP) FP Fru talman! Som vi har hört av tidigare talare har uppemot 13 procent av alla människor i Sverige svårt att förstå skriven eller talad text. Orsakerna kan vara många. Det kan bero på syn- eller hörselnedsättning, utvecklingsstörning, dyslexi med mera. Alla människor har rätt, eller borde ha rätt, att få tillgång till information, nyheter och upplevelser av litteratur oavsett funktionsnedsättning. Det var den växande insikten om detta som bidrog till att stiftelsen Centrum för lättläst startades på 80-talet med bland annat uppdraget att utveckla en nyhetsförmedling på lätt svenska och stödja utgivning av lättlästa böcker. Det är ingen enkel uppgift att skriva lätt svenska. Det kräver stor kunskap om vilka lässvårigheter som kan finnas och hur människor av olika anledning kan missförstå ords betydelse och sammanhang. Det är inte så enkelt som att bara byta ut svåra ord mot lätta eller att skriva lite kortare meningar. En person som skriver lättförståelig svenska måste ha mycket väl utvecklad språklig förmåga och dessutom god kunskap om olika svårigheter att förstå skriven eller talad text. Centrum för lättläst har utvecklat en god kompetens genom åren, och tidningen 8 sidor har uppenbarligen utvecklat en stor skicklighet i att förmedla seriösa nyheter om aktuella händelser i Sverige och världen. På senare år har förutom stiftelsen Centrum för lättläst Myndigheten för tillgängliga medier kommit till. Denna myndighet har fått nya uppdrag att tillsammans med bland annat bibliotek tillgodose behovet av litteratur för människor med synnedsättning och andra läsnedsättningar. Hos myndigheten finns en nämnd för punktskrift och taktil läsning, Punktskriftsnämnden. Det finns också ett särskilt beslutsorgan för radio och kassettidningar och andra taltidningar, Taltidningsnämnden. En stor och viktig del i myndighetens arbete utgörs av forskning och utveckling av ny teknik för läsning och produktion av litteratur. Ett särskilt uppdrag är att ge studerande på högskola tillgång till anpassad studielitteratur. Myndigheten för tillgängliga medier har en viktig roll i det tekniska utvecklingsarbetet av tillgängliga medier och samarbetar också nära med många systerbibliotek runt om i världen. Regeringen har efter en utredning kommit fram till att myndigheten bör bli ett nationellt kunskapscenter för tillgängliga medier där lättläst svenska är en tung och viktig del. Tanken är verkligen inte att riva ned eller försvaga det som Centrum för lättläst har byggt upp. Nej, tanken är att ansvaret för samhällets insatser för lättläst bör ligga hos en myndighet, att myndigheten ska utveckla en bred kompetens om lättillgänglighet och att de olika sakkunskaperna ska samverka och stödja varandra. Till exempel ska läsombuden vara kvar i den nya organisationen. Utgångspunkten och målsättningen ska vara att alla ska ha tillgång till litteratur och samhällsinformation utifrån vars och ens förutsättningar, oavsett läsförmåga. Myndigheten för tillgängliga medier bör också ansvara för utgivning och distribution av lättläst litteratur om behoven inte kan tillgodoses på den kommersiella marknaden. Det är viktigt att utveckla ett kunskapscenter som har ambitionen att inkludera hela området tillgängliga medier. Det erfarenhetsutbyte som möjliggörs i och med att kunskapscentret omfattar alla tillgängliga medier borde bidra till att utveckla och höja kvaliteten på det lättlästa materialet. Fru talman! En nyhetstidning på lättläst svenska fyller en viktig funktion både ur ett demokratiskt och ur ett kulturellt perspektiv. Tidningen 8 sidor som ges ut av Centrum för lättläst får anses vara världsledande på området lättläst nyhetsinformation. Det är viktigt att denna kompetens och kvalitet upprätthålls i tidningens nya regi, vilket både regeringen och utskottet skriver i sina texter. En majoritet i utskottet är för att lägga huvudansvaret för lättläst på Myndigheten för tillgängliga medier. Själva grundidén ställer alltså majoriteten av utskottet upp på. I sakfrågan om tidningen 8 sidor har dock en majoritet av utskottet bestående av de rödgröna och Sverigedemokraterna tagit ställning för att sätta i gång en utredning om att public service ska få uppdraget att ge ut tidningen 8 sidor. Alliansen tror att det är helt orealistiskt att hastigt ge radio och tv ett helt nytt uppdrag. Vi ser också att villkoren för public service för tillfället inte innefattar utgivning av en tidning och att dessa villkor ska ses över först 2017. För Alliansen är det viktigt att läsare av tidningen även framöver får en produkt som de känner igen. Vi anser också att det är viktigt att den kompetens och det varumärke Centrum för lättläst och tidningen 8 sidor byggt upp inte går förlorade vid en verksamhetsövergång. Tidningens titel bör därför även fortsättningsvis vara 8 sidor. Utskottet understryker också vikten av att den kunskap och erfarenhet som i dag finns inom stiftelsen Centrum för lättläst tas till vara, och vi utgår från att så sker. Samtidigt betonar både regering och riksdag att det för lång tid framöver kommer att finnas behov av att fortsätta ge ut tidningen 8 sidor i tryckt format, även om det givetvis också kan utvecklas digitala produkter. Vi ska vara noga med kontinuiteten för denna grupp av läsare. Fru talman! Sammanfattningsvis innebär både regeringens proposition och betänkandet en ambitionshöjning när det gäller satsningar på lätt svenska. Vi skapar nu möjligheter till samarbete mellan olika experter på läsning, och vi för vidare kompetens som finns när det gäller nyhetsförmedling. Målet är att fler ska kunna ta del av och lyftas av den kraft som finns i språket och litteraturen. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet med undantag för punkt 3. 0542573140300 N 2014-06-18 05:38:45 332655 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109127/#anf107