<anforande>
<dok_hangar_id>3026614</dok_hangar_id>
<dok_id>H109124</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:124 Torsdagen den 12 juni</dok_titel>
<dok_rm>2013/14</dok_rm>
<dok_nummer>124</dok_nummer>
<dok_datum>2014-06-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>4DDF8DAA-CF08-4B4E-AC91-7DBC7C640BF6</anforande_id>
<anforande_nummer>57</anforande_nummer>
<talare>CECILIA WIDEGREN (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>
Herr talman! I dag kommer Sveriges riksdag att i bred enighet fatta ett beslut som medger att regeringen kommer att skicka en svensk väpnad styrka bestående av högst 400 personer till förfogande för den FN-ledda stabiliseringsinsatsen i Mali. När Sverige skickar svensk väpnad styrka är det direkt olämpligt att agera kortsiktigt och ta partipolitiska poäng, och därför är det mycket bra att vi i dag återigen har en bred samsyn om att göra detta tillsammans.
Det svenska deltagandet kommer att gälla till utgången av nästa sommar, förutsatt att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt Förenta nationernas säkerhetsråd. Genom att delta i insatsen i Mali tar Sverige ett solidariskt ansvar för fred och säkerhet, och vi gör det tillsammans med andra länder. Det är i dag grundbulten i svensk säkerhetspolitik. Därmed fortsätter också Sverige traditionen av att regelbundet och återkommande delta i FN-ledda insatser.
Det svenska deltagandet tydliggör de behov som finns och självklart också vikten av att inte bara tala säkerhetspolitik utan också använda detta som ett redskap rent praktiskt.
Stabiliseringsinsatsen i Mali initierades den 25 april 2013 av FN:s säkerhetsråd, när man antog resolution 2100 med stöd av FN-stadgan. Därefter kom en formell förfrågan till FN:s medlemsländer om styrkebidrag till stabiliseringsinsatsen.
Sverige skulle ha skickat ett styrkebidrag inom ramen för Minusma redan förra året, men tyvärr utgick det, på grund av praktiska omständigheter på plats och att det var bortom svensk påverkan. Men Sverige har haft tio militära instruktörer på plats inom ramen för en EU-insats i landet. Den 12 februari i år fick Sverige återigen en förfrågan om att delta i Minusma, den här gången genom ett styrkebidrag för en underrättelseenhet i insatsen.
Situationen i Mali är mycket problematisk, och den internationella insatsen är nödvändig för att stabilisera säkerhetsläget i landet. Det råder etniska spänningar mellan å ena sidan folkgrupper i södra delen av landet, som traditionellt dominerar det politiska och ekonomiska livet, och å andra sidan olika minoritetsfolk i norr. Det dåliga säkerhetsläget i landet har också fört med sig en ökning av kriminella aktiviteter.
Denna utveckling ledde år 2012 till att ett väpnat uppror uppstod mellan grupperingar som tog kontroll över två tredjedelar av Malis territorium. Situationen kunde hanteras först när Malis regering hade begärt och fått militärt stöd från Frankrike. Detta möjliggjorde för de maliska regeringsstyrkorna att återta kontrollen över merparten av landet.
Herr talman! Det dåliga säkerhetsläget tillsammans med torka och problem med jordbruksutvecklingen har lett till att cirka en fjärdedel av befolkningen i Mali direkt är beroende av humanitär hjälp. Det finns över en halv miljon flyktingar, varav drygt 300 000 inom landet. Därför finns det ett stort behov av ökad säkerhet och för att hjälpinsatser på kort och lång sikt ska ha möjlighet att innebära förbättringar på plats.
Det är därför bra att Sverige i dag fattar beslut om att bidra till Förenta nationernas stabiliseringsinsats. Styrkebidraget från Sverige omfattar ett underrättelsekompani för att stödja insatsens underrättelseenhet, där Nederländerna har en samordnande roll. I det svenska förbandet ingår även en nationell stödenhet, kvalificerade sjukvårdskomponenter och skyddsfunktioner som behövs för verksamheten. Dessutom avser Sverige att placera stabsofficerare vid flera relevanta staber. Det planerade förbandsbidragets huvuduppgift är att förse insatsens underrättelseenhet med information som kan användas för att uppfylla säkerhetsrådets mandat.
Detta är en annorlunda insats än vad Sverige har deltagit i under lång tid. Det ska bli oerhört intressant att följa detta bidrag.
Det svenska bidraget förutses under normala omständigheter uppgå till ungefär 250 personer på plats. Numerären kan justeras efter behov, med hänsyn tagen till hotnivå, logistikförutsättningar och andra uppgifter som påverkar numerären.
Den svenska insatsen kommer att stationeras i Timbuktu, som är huvudort i Minusmas västra sektor. Emellertid kommer det svenska styrkebidraget att kunna användas i hela operationsområdet för Minusma.
Styrkan ska med kort varsel kunna tillföras förstärkningar för räddnings-, evakuerings- eller förstärkningsinsatser vid eventuella behov. Sammantaget ska det svenska bidraget uppgå till högst 400 personer. Avsikten är att det svenska deltagandet i insatsen ska inledas tidigast under tredje kvartalet i år, även om Sverige redan har gjort sonderingsinsatser på plats i Mali. Det är regeringens avsikt att styrkebidraget till Minusma ska vara långsiktigt. För den svenska riksdagen är det en viktig signal att kunna tala om att vi bidrar med säkerhetsinsatser, att vi gör det på kort sikt men inte minst på lång sikt.
Hotbilden för personalen kommer att variera. Försvarsmakten kommer att behöva göra löpande hot- och riskbedömningar för de insatser som ska utföras och vidta eventuella åtgärder utifrån den bedömningen.
Insatsen i Mali innebär en stor utmaning för den svenska försvarsmakten. Situationen här är mycket annorlunda jämfört med till exempel den stora insats som Sverige har haft under nästan tio års tid i Afghanistan. Det gäller till exempel infrastruktur och inte minst klimatet, som kommer att påverka strukturen på ett helt annat sätt. Den här gången har den svenska styrkan inte heller tillgång till det stöd som ISAF-strukturen i sig innebar på plats i Afghanistan.
Det är därför en enorm utmaning för oss som folkvalda att fatta beslut om att skicka en svensk insats, en väpnad styrka. Det är svenska kvinnor och män som är beredda att riskera sina liv för att rädda andras. Det är beundransvärt, och det ska vi visa den största respekt för. Dessutom tillkommer alla de anhöriga som är på plats och kvar här hemma och som ska följa detta på avstånd - stor respekt för alla dem!
Jag har haft förmånen att på plats se förberedelserna eftersom huvudinsatsen utgår från K3 i Karlsborg, Skaraborg. Det krävs en enorm förberedelse för den här typen av insatser. Jag noterade att det sker med största noggrannhet utifrån att det är en helt annan kontinent och helt andra förutsättningar, och säkerhetsläget ser helt annorlunda ut än vad vi har erfarenhet av från insatsen i till exempel Afghanistan. 
Genom FN:s stabiliseringsinsats i Mali ökas säkerheten för de nödlidande människorna, och möjligheterna förbättras för de humanitära biståndsorganisationerna att verka. Vi vill självklart för Sveriges del bidra i detta. Det handlar om att främja politisk dialog, nationell försoning och skyddet av mänskliga rättigheter. 
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och regeringens proposition i sin helhet och vill tacka för den breda samsyn som finns i Sveriges riksdag om denna insats. 
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>0893004490313</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2014-06-13 05:20:48</systemdatum>
<systemnyckel>332271</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109124/#anf57</protokoll_url_www>
</anforande>
