3026614 H109124 Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:124 Torsdagen den 12 juni 2013/14 124 2014-06-12 00:00:00 Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali 9095CB6B-EB3A-413D-A845-C76AB9EFA0CD 55 JULIA KRONLID (SD) SD Herr talman! Låt mig börja med att säga att Tuve Skånbergs anförande om demokratins betydelse och avståndstagande från våldsbejakande extremism var rörande bra. Herr talman! När det gäller det betänkande vi nu ska debattera yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservation. Vi ska alltså debattera ett betänkande från sammansatta utrikes- och försvarsutskottet med anledning av regeringens proposition om svenskt deltagande i den FN-ledda stabiliseringsinsatsen i Mali, också kallad Minusma. Det är glädjande att alla partier i utskottet ställer sig positiva till insatsen som sådan. Låt mig börja med att ge en bakgrund till situationen i Mali, vilken också framgår i regeringens proposition. Mali är ett av världens fattigaste länder. Sedan årtionden råder ett spänt förhållande inom Mali mellan å ena sidan folkgrupperna i den södra delen av landet som traditionellt dominerar det politiska och ekonomiska livet och å andra sidan olika minoritetsfolk, bland annat tuareger, i norr. Under vissa perioder har motsättningarna övergått i väpnad konflikt. Under senare år har vi även sett en ökning av kriminella aktiviteter, såsom illegal handel med vapen, droger och människor samt kidnappningar och terroristaktiviteter. Sedan en längre tid har al-Qaida i islamiska Maghreb, Aqim, etablerat sig i bland annat de norra delarna av Mali. Herr talman! I januari 2012 uppstod det en säkerhetskris i Mali då en sekulär tuareggrupp, Nationella rörelsen för Azawads befrielse, MNLA, tog till vapen mot Malis försvarsmakt. Detta väpnade uppror hade syftet att ta kontrollen över ett geografiskt område i norra Mali. MNLA utmanövrerades efter några månader av olika väpnade extremistgrupper och kriminella grupper lierade med Aqim. Dessa väpnade extremistgrupper kom att från sommaren 2012 kontrollera två tredjedelar av Malis territorium. De införde strikta sharialagar och utdömde bland annat kroppsstraff för vad de såg som brott mot islams lagar, med allvarliga kränkningar av mänskliga fri- och rättigheter som följd. Herr talman! I protest mot regeringens oförmåga att hantera det väpnade upproret i norr och mot arméns bristfälliga resurser genomförde en grupp armésoldater en militärkupp den 22 mars 2012. Den 6 april 2012 slöts ett ramverksavtal som ledde till att kuppmakarna trädde tillbaka och en nationell övergångsregering tillträdde. Efter det har legitima och väl genomförda val hållits till såväl presidentämbete som parlament. I januari 2013 inledde de väpnade extremistgrupperna i norra Mali en offensiv söderut mot huvudstaden Bamako. Malis regering begärde och fick militärt stöd av Frankrike, vilket möjliggjorde för maliska regeringsstyrkor att återta kontrollen över merparten av landet. Alla delar av de väpnade extremistgrupperna har dock ännu inte besegrats. Afrikanska unionen och den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas har också bidragit med utstationeringen av Afisma. Under mars 2013 uttryckte såväl Afrikanska unionen och Ecowas som Malis övergångsmyndigheter ett stöd för att omvandla Afisma till en FN-insats för att stabilisera Mali. Den 25 april 2013 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2100 och inrättade en FN-ledd stabiliseringsinsats i Mali, Minusma. Herr talman! Enligt FN finns det lägen, särskilt i konflikt- och postkonfliktområden i Afrika, när det är nödvändigt med säkerhetsfrämjande insatser för att samtidigt också kunna bedriva ett effektivt biståndsarbete som främjar en positiv och hållbar utveckling i det aktuella landet. Även den svenska biståndsmyndigheten Sida vittnar om att utmaningarna för att bedriva det svenska biståndsarbetet kan vara större när det inte finns en fredsbevarande styrka på plats. Samtidigt ska det såklart påpekas att det finns tillfällen då det är viktigt att på marken särskilja de militära insatserna och de rent civila insatserna för att de civila och humanitära insatserna inte ska uppfattas vara inblandade i en konflikt. Herr talman! Mot bakgrund av detta anser vi det vara beklagligt att Sverige under lång tid nedprioriterat FN-ledda insatser till förmån för insatser ledda av Nato och EU. Det är därför glädjande att Sveriges regering ställer sig positiv till att delta i en FN-ledd insats. I den aktuella situationen i Mali menar vi att en fungerande FN-ledd fredsfrämjande insats i dagsläget är en förutsättning för att få stabilitet, kunna bedriva ett effektivt bistånd och nå en hållbar utveckling i landet. Den aktuella insatsen i Mali har som sagt både ett FN-mandat och är FN-ledd. Insatsen har mandat att utföra sju huvudsakliga uppgifter som är 1. stabilisering av större tätbefolkade områden och bidrag till att staten återfår kontrollen i hela landet 2. stöd för genomförandet av planen för övergångsperioden inklusive den nationella politiska dialogen och valprocessen 3. skydd av civila och FN-personal 4. främjande och skydd av mänskliga rättigheter 5. stöd för humanitärt bistånd 6. stöd för bevarande av kultur 7. stöd för nationell och internationell rättvisa. Den svenska insatsen kommer i huvudsak att handla om att stödja insatsens underrättelseverksamhet, och det svenska styrkebidraget utgörs av ett underrättelsekompani och en nationell stödenhet. Regeringen bedömer att det svenska bidraget till insatsen under normala omständigheter kommer att uppgå till ungefär 250 personer på plats. Om behov uppstår ska styrkan tillfälligt kunna förstärkas till högst 400 personer. Verksamheten kommer att inledas tidigast tredje kvartalet 2014. Jag hyser stor tilltro till att den svenska styrkan kommer att bidra till en väl genomförd insats. Genom det svenska bidraget menar vi att Sverige, om man ser till helheten av Minusmainsatsen, kommer att bidrar till stabilitet och utveckling i Mali och skapa förutsättningar för viktigt bistånd. Enligt OECD:s regelverk kan vissa merkostnader för användning av givarens militära styrkor som kan hänföras till att leverera humanitärt bistånd eller utföra utvecklingstjänster vara ODA-berättigade, alltså kunna räknas som bistånd. ODA kan även omfatta nettokostnader för givare för att inom FN-administrerade eller FN-godkända fredsoperationer bidra till exempelvis mänskliga rättigheter, valövervakning, vapenomhändertagande och minröjning. Herr talman! Jag är medveten om att insatsen i Mali och det svenska bidraget sträcker sig utanför de riktlinjer som stakats ut av OECD för vad som kan betraktas som bistånd. Sverigedemokraterna menar dock att inriktningen hos denna typ av FN-ledda insatser, som tydligt syftar till att främja mänskliga rättigheter och en demokratisk valprocess och till att möjliggöra att man kan leverera humanitärt bistånd, som dessutom stöder nationell och internationell rättvisa, gör att det går att motivera att kostnaderna för denna insats ska belasta biståndsbudgeten. Detta är inget vi egentligen önskar ska behövas. Men med tanke på att regeringen på ett oansvarigt sätt år efter år har nedprioriterat vårt svenska försvar ser vi ingen annan utväg i dag. Av regeringens hela biståndsram på över 38 miljarder kronor anser vi inte att 370 miljoner kronor, som insatsen beräknas kosta, utgör någon allvarlig neddragning av biståndet. Herr talman! För att kunna fullfölja 2009 års inriktningsbeslut från regeringen gällande försvaret har myndigheterna FOI och Riksrevisionen gjort bedömningen att det sammanlagt saknas 45-70 miljarder svenska kronor under den kommande tioårsperioden. Enligt Riksrevisorn görs dessutom bedömningen att även om man skulle fullfölja den insatsorganisation som Försvarsmakten nu försöker bygga upp trots underfinansiering är den ändå inte är utformad för att kunna hantera ett väpnat angrepp mot Sverige. Mot den bakgrunden och när det säkerhetspolitiska läget i Europa samtidigt ser mycket osäkert ut anser vi inte att det är läge för ytterligare belastning av vår försvarsbudget. Samtidigt som krisen i Ukraina är den allvarligaste europeiska säkerhetskrisen på årtionden har den svenska försvarsmakten inte ens råd att betala ammunition till övningsverksamhet i Sverige. Om regeringen hade hanterat ekonomin för vårt svenska försvar på ett ansvarsfullt sätt hade vi troligen inte inkommit med en reservation i betänkandet, utan vi hade bara sagt ja. Nu anser vi det tyvärr vara nödvändigt, och vi anser också att Minusmainsatsen är av sådan karaktär att det går att motivera att kostnaden ska belasta utgiftsområde 7. Att kunna finansiera vissa fredsbevarande och fredsfrämjande insatser med biståndsmedel är ingen ny diskussion i denna kammare utan något som både Moderaterna och Centerpartiet tidigare föreslagit. Herr talman! Enligt regeringens proposition är de humanitära behoven i Mali och regionen omfattande. En humanitär kris pågår i hela Sahelområdet, vilken i huvudsak beror på torka, höga spannmålspriser och ekologisk degradering. Kronisk fattigdom, samhällets allmänna sårbarhet och låg motståndskraft mot torka förvärrar hela den humanitära situationen. Enligt FN är i dag över fyra miljoner människor i Mali, det vill säga omkring en fjärdedel av befolkningen, i behov av humanitärt stöd. Av dessa riskerar drygt tre miljoner att drabbas av matosäkerhet. Vid sidan av livsmedel är behoven av bland annat skydd, sanitet och vatten stora. Utöver detta har konflikten i Mali bidragit till stora flyktingströmmar inom och mellan länder och skapat ytterligare humanitära behov. Till följd av det förbättrade säkerhetsläget har vissa flyktingar kunnat återvända, men det beräknas fortfarande finnas över 500 000 flyktingar, varav 300 000 inom landet. I sverigedemokratisk biståndspolitik är just humanitära insatser, stöd till flyktingar på plats, vatten och sanitet samt jordbruksutveckling några av de områden vi prioriterar mest. Mot bakgrund av detta anser vi - det har vi även lagt fram i vår motion - att Sverige borde förstärka de humanitära insatserna till flyktingar i Mali och i gränsområdet samt biståndet till vatten, sanitet och jordbruksutveckling. Herr talman! Detta är min sista debatt i kammaren denna mandatperiod, och jag vill därför tacka utskottet för ett väl genomfört arbete och intressanta debatter under perioden. Jag önskar alla en väldigt trevlig sommar och hoppas på förnyat förtroende nästa mandatperiod. 0638497389621 N 2014-06-13 05:20:48 332269 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109124/#anf55