3018449 H109121 Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:121 Måndagen den 9 juni 2013/14 121 2014-06-09 00:00:00 Norden B92F083D-1D6A-45CC-985F-C8461C54F02B 61 ANDERS ANDERSSON (KD) KD Herr talman! För några dagar sedan fick jag i en intervju frågan om det nordiska samarbetet har någon större betydelse för människor i dag. Frågan finns nog hos ganska många. Jag tycker att den är berättigad, och jag tycker att det är viktigt att den ställs. Mitt korta svar - som finns i Psoriasistidningen, som journalisten som ställde frågan till mig kom från - var: Ja, absolut. I intervjun får jag också möjlighet att ge några reflexioner kring varför jag tror på det nordiska samarbetet. Under 50-, 60- och 70-talet var Norden ett viktigt samarbete som hyllades. Sedan kom en diskussion kring EG som resulterade i vårt EU-medlemskap. Många gjorde då bedömningen att samarbetet hade förlorat fart och kanske också tappat en del i legitimitet. Så kan vi göra en analys och bedömning. Men det som jag vill hävda just nu, 2014, när olika regioner växer fram inom EU är att vi i Norden har en region som är naturlig och konfliktfri och som sedan lång tid har fungerat när det gäller arbetsmarknad, ekonomi, välfärdsfrågor, miljöansvar och ett försvarspolitiskt samarbete. Norden får allt större betydelse. Våra länder är inte bra bara på just det som gäller arbetsmarknad, gränshinderfrågor, välfärdstjänster och demokrati, utan Norden kommer också att vara viktig för den samlade utvecklingen i Europa och världen. Jag tror på Norden som en viktig kraft för våra länder och för att vi ska få en utveckling när det gäller arbetsmarknad, miljö, klimat och välfärd. Jag tror att detta är betydelsefullt för enskilda människor som bor i Norden - de 25 miljoner invånarna. Men jag tror också att det nordiska samarbetet är viktigt som en kraft för att ge inspiration inom EU-samarbetet och internationellt. Herr talman! Jag har haft förmånen att under ett år få vara ordförande i Nordiska rådets välfärdsutskott. Jag tillträdde efter att det hade varit isländskt val. Det sker skiften period. Sedan får vi en formell utnämning under sessionen. Men under tiden får man försöka fullgöra sitt uppdrag. Under 2013 var huvudtemat för välfärdsutskottets arbete sociala investeringar i Norden. Vi tog upp långtidsarbetslöshet och utanförskap bland ungdomar. Frågan behandlades på sessionen i Oslo i höstas. Utskottet önskade sätta fokus på behovet av en nordisk kunskapsbas med goda exempel från frivilligsektorn, den offentliga sektorn och den privata sektorn, och man baserade detta på just sociala investeringar. Detta är ett sätt, utifrån välfärdsutskottets perspektiv, att skapa en nordisk nytta. Herr talman! Det tema som Nordiska rådets välfärdsutskott har fokuserat på för 2014 är välfärdstjänster i distrikten, eller glesbygden som vi säger, med fokus på tillgänglighet, kvalitet, personal, e-tjänster och vårdföretag. Den demografiska utvecklingen och de demografiska utmaningarna är stora för alla våra nordiska länder. De utgör motiv för att vi fördjupar oss i frågor som kan garantera en hög kvalitet i välfärdens tjänster också utanför det som vi kallar storstadsregioner. Detta arbete pågår och kommer att resultera i utskottsförslag på sessionen här i Stockholm i höst. För mig som kristdemokrat är detta en huvuduppgift när vi talar om välfärd och välfärdsutskottets arbete. Jag tror att frågan kommer att ha stor betydelse under kommande fem tio år. Min förhoppning är att vi kan lära av varandra i Norden och därigenom behålla, utveckla och förstärka hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialtjänsten också i de mindre befolkade delarna av våra nordiska länder. Detta är en grund för att hålla samman Norden och våra länder och visa solidaritet. Herr talman! Mycket av arbetet i Nordiska rådet handlar om att hitta lösningar och att nå någon form av konsensus. Hans Wallmark valde även denna gång att träffande tala om 101 nyanser av grått och om att lappa och laga. Karin Åström, som är delegationens ordförande, valde att i liknande delar kommentera att det är ett ständigt samarbete och handlar om att ta och ge. Det tror jag är betydelsefullt och viktigt. Men jag vill också säga att när det gäller valfrihet inom äldrevård och när det gäller en gränslös sjukvård står vi nu inför ställningstaganden där vi kan få ange färdväg och där kanske även ideologiska bedömningar blir tydligare i fråga om hur vi vill utveckla ett öppet och fritt Norden för samtliga som bor i våra nordiska länder. Herr talman! Om jag har rätt uppgifter kommer den tidigare riksdagsledamoten och det tidigare statsrådet Bo Könberg på onsdag den 11 juni att redovisa en rapport om det framtida nordiska hälsosamarbetet. Bo Könberg har fått ett uppdrag från Nordiska ministerrådet. Det är ett spännande uppdrag som han har haft, och det är också spännande att hälso- och sjukvårdstjänster och hälso- och sjukvårdens arbete nu sätts i fokus när det gäller nordiskt samarbete. Jag ser fram emot rapporten och den politiska debatt som förhoppningsvis kommer att följa av den. Det finns sedan tidigare ett stort antal frågor på hälsoområdet som vi har haft uppe till behandling i välfärdsutskottet. Det handlar om folkhälsofrågor, kunskap och samarbete när det gäller cancersjukvården, den högspecialiserade vården i övrigt, sällsynta diagnoser, funktionshinderfrågor, e-hälsa samt kompetens- och personalförsörjningsfrågor. Jag ser fram emot att många av dem också kommer att följas upp i rapporten från Bo Könberg. Könbergrapporten kan förhoppningsvis ge oss en gemensam agenda för välfärdssamarbete i Norden. Jag tror att det skulle vara betydelsefullt. Vid sidan av arbetet när det gäller miljö och klimat och vid sidan av det viktiga arbetet när det gäller försvar och säkerhet är det viktigt att vi också ser till att välfärdsfrågorna står i fokus när vi talar om nordiskt samarbete. Herr talman! Jag ska avslutningsvis referera lite grann till ett ärende som behandlades vid en tidigare session inom Nordiska rådet i Helsingfors. Det handlar om en socialpolitisk fråga och en sjukvårdspolitisk fråga av stort mått, nämligen alkolhol- och tobakspolitiken. Vad det här handlar om när det gäller alkoholfrågorna är vikten av att minska våld, undvika sjukdom och undvika otrygghet och i stället öka välbefinnande och hälsa. När vi i välfärdsutskottet har jobbat har arbetsmetoden för att skapa enighet mellan partier och mellan länder varit att inhämta synpunkter från alkoholforskningen. Detta arbete, som presenterades för drygt ett år sedan, har inneburit att vi har varit och lyssnat på forskare i våra nordiska länder. Vi hade ett Europasamarbete i Bryssel. Vi var också i Genève och träffade företrädare från WHO. Det som är intressant är att det fanns tydliga besked i dessa forskarrapporter. I rapporterna pekar man på sju punkter om man effektivt vill reducera alkoholskador och alkoholrelaterade problem: alkoholskatter, det statliga detaljhandelsmonopolet, åldersgränser, begränsning av öppettider, förbud mot marknadsföring, tydliga promillegränser för körning av olika fordon samt rådgivning inom primärsjukvården i de olika länderna. Forskarnas bedömningar var entydiga. Det är därför som jag hoppas att det arbete som ligger som bakgrund till Nordiska rådets förslag ska kunna vara en viktig del när vi skapar ökad välfärd i Norden. Välfärdsfrågorna och hälso- och sjukvårdsfrågorna tillhör det gemensamma framtida nordiska samarbetet. Jag ser fram emot de diskussioner som vi har att vänta, inte minst efter Könbergrapporten som kommer om några dagar. Herr talman! Med dessa synpunkter vill jag yrka bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande om Norden. 0777657837318 N 2014-06-10 05:08:59 331887 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109121/#anf61