3018449 H109121 Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:121 Måndagen den 9 juni 2013/14 121 2014-06-09 00:00:00 Norden 907C1F97-FC5C-4ECA-BD1D-B347F7C50C26 49 HANS WALLMARK (M) M Herr talman! I går stod jag vid Villa Thalassa i Helsingborg, och från Landborgen kunde jag blicka ut över ett av världens mer trafikerade vatten, Öresund. På andra sidan, i Danmark, tronar slottet Kronborg. I dag är Villa Thalassa ett modernt hotell. För några decennier sedan invigdes det som vandrarhem av dåvarande Turistföreningens, STF:s, ordförande Dag Hammarskjöld. Vatten som binder samman, turism och företagande - det är Norden! I förra veckan firades 200 år av fred vid Bohus fästning i Kungälv, en storståtlig bastion med tornen Mors mössa och Fars hatt som skyddat Sverige mot Danmark, Danmark mot Sverige, Norge mot Sverige och så vidare. Gemensam historia och delade traditioner - det är Norden! Jag skrev på Facebook att jag förberedde mitt anförande i dagens debatt. Då påminde kulturminister Johan Ehn från Mariehamn om att det finns anledning att hågkomma 9 juni som Ålands självstyrelsedag. Utöver fem självständiga stater har vi tre självstyrande områden, och för dem är det organiserade nordiska samarbetet viktigt. Något vi i Sverige bör tänka på är att ju större du är, desto större ansvar måste du som land axla. Fem nationer och Åland, Grönland och Färöarna - det är Norden! I min ungdom växte jag upp i Haparanda, på andra sidan finländska Torneå, i dag två städer som vuxit samman med Ikea. Det är naturligt att bo på den ena sidan men arbeta på den andra, på precis samma sätt som svenska ungdomar i dag finner sina första jobb i Köpenhamn eller i Oslo. Handel, utbyte och rörlighet - det är Norden! Herr talman! En debatt om ett så pass vittfamnande ämne som Norden blir lätt detaljfokuserad. De tre reservationer som väckts från Socialdemokraterna och en från Sverigedemokraterna imponerar kanske inte så mycket. Så låt mig i stället få fästa blicken vid de stora utvecklingslinjerna. Den första gäller freden. I år har det rått 200 år av fred nordbor emellan. Länder har hemsökts av strider och krig. Norge och Danmark ockuperades under andra världskriget, och Finland kämpade heroiskt för sin självständighet, och genom sitt försvar lyckades landet förhindra att kalla krigets järnridå sänktes vid Torne älv och att Helsingfors gick samma hemska öde till mötes som de stolta, vackra huvudstäderna i Baltikum, Tallinn, Riga och Vilnius. Freden nordbor emellan är säkert en viktig förklaring till att Norden i dag är ett av världens mest välmående och framgångsrika områden i hela världen. En annan aspekt värd att lyfta fram är de konstitutionella processerna med Norge som i år firar 200 år av Eidsvolldeklarationen. Den 5 juni, som är Danmarks grundlagsdag, har precis passerats. Land ska med lag byggas. Fred och en tydlig konstitutionell grund är viktiga för Norden. Nordiska rådet har fått en ny rådsdirektör i Britt Bohlin efter hedersmannen Jan-Erik Enestam från Finland. Britt Bohlin har som tidigare socialdemokratisk gruppledare i den svenska riksdagen rikligt med erfarenheter av det parlamentariska arbetet. Hon har också tagit initiativ till ett reformarbete inom Nordiska rådet, och det tycker jag är bra och välkommet. Som ett led i de nödvändiga förändringarna pågår nu en översyn av budgetarbetet. Detta är också ett av de viktigaste styrverktygen. Som vanligt i politiska sammanhang är det enkelt att starta projekt men svårare att avsluta dessa projekt. Med en förbättrad och skärpt budgetordning ska det bli lättare att utvärdera projekt och se om mål och syften verkligen uppfyllts. Det Gränshinderforum som tidigare fanns har nu ombildats till Gränshinderrådet, med fortsatt en representant för varje land men nu med en starkare koppling direkt till respektive regering. Det är bra, för därmed finns det också en tydligare koppling till myndigheterna. Mycket av det som uppfattas som gränshinder handlar ju om hur olika myndigheter tolkar regler och bestämmelser. Samtidigt förtjänar det att framhållas att ett framgångsrikt arbete med att hyvla bort gränshinder, upplevda eller faktiska, i mångt och mycket är det som kommer att ligga till grund för hur relevant det nordiska samarbetet bedöms vara av medborgarna. Det handlar om "nordisk nytta". Herr talman! Vi har en fantastisk kammare. Ibland brukar jag kalla den underbara skapelsen bakom talmannen för 101 nyanser av grått. Och så är vår riksdag också; det menat som någonting positivt. Vill man ha det eldfängt blir det parlament där smockor utdelas och folk kastar skor på varandra. Norden är i mångt och mycket just 101 nyanser av grått. Vi lappar och lagar. Vi försöker göra det lite bättre. Vi är pragmatiska. Det erkänns: Inte alltid avvikande och spännande men, vill jag hävda, ärliga och välmenande. Politiker från många partier vill göra det bättre och enklare. Just därför är ett av de prioriterade områdena arbetet med att försöka ta bort gränshinder. Det handlar också om den nordiska välfärdsmodellen och kampen mot arbetslösheten. Herr talman! När jag i olika sammanhang den senaste tiden berättat att Socialdemokraterna i Sverige lagt ned tid och pengar på att varumärkesskydda begreppet "den nordiska modellen" har en återkommande kommentar lytt: Du skämtar? Men det är på riktigt. Under en tid har dokument och argument växlats mellan Socialdemokraterna och Patent- och registreringsverket här i Sverige, och för en tid sedan kunde man från socialdemokratiskt håll med viss stolthet proklamera att uttrycket nu kontrolleras. Jag tycker att det är fel och dessutom en smula grumligt. För mig är det självklart att vem som helst kan komma hit till Norden och med sina insatser, sitt jobb och sina erfarenheter bli medborgare i ett av våra länder och därmed en nordbo. På samma sätt kan vilket parti som helst som önskar bidra till vårt gemensamma välfärdssamhälle, till den politiska kulturen, sägas vara en företrädare för den nordiska modellen. Något patentstöd borde inte behövas! Jämfört med att med meningsmotståndare ha ett fritt och frejdigt politiskt utbyte om själva innehållet framstår varumärkesskyddet som grinigt. Den nordiska modellen är ju något som vuxit fram genom många decennier och som formats av politiska krafter och regeringar med olika ideologiska förtecken. Herr talman! Avslutningsvis har jag två mycket personliga reflexioner. Politik handlar om att bryta idéer och uppfattningar med och mot varandra. Men det är också fråga om personliga möten. Inte minst i nordiska sammanhang har vi möjlighet att lära av varandra. Vi kan bli mycket bättre på att jämföra och ta lärdom. I min politiska gruppering i Nordiska rådet har jag lärt mig mycket av regeringspartiet Høyre i Norge, som står oss moderater oerhört nära, och det finländska Samlingspartiet. Men det handlar även om möten över parti- och blockgränser. För en tid sedan undrade en ledande vänsterpartist om jag inte hade interna problem i mitt parti då jag hade så bra kontakter med V-företrädare som Marianne Berg, Lasse Ohly och Siv Holma. Inte alls - jag är rätt säker på min egen identitet, löd mitt svar. En som jag särskilt vill tacka men som dess värre inte finns i kammaren i dag är just Marianne Berg, vänsterpartist från Malmö. Via arbetet i Nordiska rådet har vi upptäckt varandra och politiskt haft såväl likartade som ganska åtskilda åsikter. Men vi har samarbetat. För det vill jag rikta ett varmt tack till Marianne Berg, som nu är på väg att avsluta sin tjänstgöring i Sveriges riksdag, för så har det inte alltid varit. Under en tid var vi båda aktiva i Region Skåne. I en stund av förtrolighet har Marianne Berg berättat att hon och andra vänsterpartister tyckte ganska illa om mig. Du är en stropp! har hon sagt. Hur ska det gå att arbeta tillsammans i Nordiska rådet? tänkte hon när vi båda hade valts in i den svenska delegationen. Jo tack, herr talman, det har gått riktigt bra! Ett stort tack även till de många andra som i och med utgången av denna mandatperiod slutar! Jag har inte möjlighet att nämna alla men vill ändå tacka delegationsledaren Karin Åström, tidigare vice delegationsledaren Cristina Husmark Pehrsson, Billy Gustafsson från S, Stefan Caplan från M och Åsa Torstensson från C. Herr talman! Jag avslutar med den andra personliga reflexionen. Enligt opinionsmätningar är ju läget för min allians si så där för närvarande, och enligt Europaparlamentsvalet växer nu Feministiskt initiativ, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Vänstern rycker fram! Då är det viktigt med andras erfarenheter. Utan jämförelser i övrigt drar jag mig till minnes historien om general Ehrnrooth, som kämpade för Finlands frihet. Han stod på en höjd, fixerade sin kikare och spejade mot Röda armén. Likt dagens opinionsmätningar sprang fiendesoldater fram från norr och söder; de sprang fram från öster och väster. Generalen sänkte sin kikare och konstaterade bistert: Bra, den här gången kommer Röda armén inte undan! Den frimodigheten på nordisk grund vill jag bära med mig in i det fortsatta valåret 2014. (Applåder) 0980681611418 N 2014-06-10 05:08:59 331875 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109121/#anf49