3005923 H109119 Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:119 Onsdagen den 4 juni 2013/14 119 2014-06-04 00:00:00 Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 0BABBCA6-C770-47DE-BD83-169E362685F3 1 LARS ERIKSSON (S) S Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till den socialdemokratiska reservationen. Fru talman! Vi ska i dag debattera regeringens förslag om Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov . Större komplementbyggnader och mindre bostäder på sammanlagt 25 kvadratmeter ska kunna uppföras. En- och tvåbostadshus ska kunna byggas till med högst 15 kvadratmeter. På en- och två bostadshus ska också högst två takkupor kunna byggas. Enbostadshus ska kunna inredas med ytterligare en bostad. Detta ställer vi socialdemokrater oss bakom, eftersom vi i grunden ser positivt på åtgärder som på olika sätt kan underlätta för vanliga husägare att vidta byggnadsåtgärder. Samtidigt vill vi understryka behovet av att regeringen snarast återkommer med ett förslag om hur grannars rätt till domstolsprövning ska tillgodoses och i övrigt utvärdera tillämpningen av det nya regelverket. Fru talman! Det går inte att föra den här debatten utan att ta upp den minst sagt förödande kritik som levererats från Lagrådet med flera, vilket även poängterats av riksdagens konstitutionsutskott. Vi socialdemokrater vill ansluta oss till delar av den kritik som riktas emot regeringen, och vi har även lagt fram ett särskilt yttrande. Fru talman! Vi har sedan länge framhållit att plan- och bygglagen måste ses över med inriktningen att modernisera, förenkla och förtydliga regelverket. Redan vid införandet av den nuvarande plan- och bygglagen var vi starkt kritiska mot att lagen antogs av riksdagens borgerliga majoritet trots att det fanns starka invändningar mot kvaliteten i lagstiftningsarbetet och ett flertal oklarheter i lagen. Vi tvingas nu konstatera att regeringens förmåga att hantera lagstiftningsärenden inom byggområdet inte tycks ha förbättrats. Liksom vid utgången av den föregående mandatperioden läggs dåligt förberedda förslag fram för riksdagens avgörande vid sista möjliga tidpunkt. Känslan som kommer krypande är att regeringen egentligen gått och hoppats på att vi socialdemokrater skulle yrka avslag på hela propositionen. Regeringens bristande beredning av ärendet och undermåliga analys av lagförslagens konsekvenser skulle i sig ha kunnat motivera ett sådant ställningstagande. Men eftersom vi i grunden ser positivt på åtgärder som på olika sätt kan underlätta för vanliga husägare att vidta byggnadsåtgärder väljer vi att ställa oss bakom förslaget. Förslaget måste också ses i ljuset av regeringens övriga agerande under de senaste åtta åren, eller snarare brist på agerande, när det gäller de omfattande problemen på bostadsmarknaden och svårigheterna att få till stånd ett tillräckligt bostadsbyggande. När det gäller den sistnämnda frågan bör det klarläggas att vi inte ser lagförslaget som någon lösning för de 289 000 ungdomar som i dag saknar egen bostad. Det kommer sannolikt endast i mycket begränsad utsträckning att bidra till ett nödvändigt tillskott av nya permanentbostäder. Bostadsbristen för såväl ungdomar och studerande som övriga grupper kräver politiskt initierade åtgärder för att öka byggandet av vanliga bostäder, och då med särskild tyngdpunkt på hyresrätter. Sådana förslag har under flera år lagts fram i riksdagen av Socialdemokraterna, och flera nya initiativ har presenterats även under innevarande år. När det sedan gäller regeringens hantering av ärendet har utskottet i sitt ställningstagande till regeringens lagförslag ansett att invändningar kan göras mot beredningen av ärendet i vissa avseenden. För att kompensera dessa brister anser vi att regeringen snarast måste återkomma med svar på viktiga frågor om hur samhällsplaneringsintresset och prövningen av grannars intressen kan tillgodoses inom ramen för den nya lagstiftningen. Regeringen har i propositionen inte redovisat någon bedömning av vad som kan komma att krävas i form av samhällsplanering för det utökade behov av bland annat kommunikationer, vägar och va-system som kan bli en följd av att fler bostäder tillkommer i ett befintligt bostadsområde. Särskilt i fråga om vattentillgång och avlopp finns det redan i dag många bostadsområden där kapacitetstaket är nått eller till och med har överskridits. Det innebär att även ett mycket begränsat tillskott av nya bostäder kan leda till stora problem. Fru talman! Den allvarligaste kritik som har förts fram handlar emellertid om vad det i praktiken innebär när grannar inte har rätt att få eventuella invändningar mot ett byggprojekt prövade i den ordning som ett bygglovsförfarande garanterar. Lagrådet anser att regeringen inte i tillräcklig grad beaktat den rätt till domstolsprövning som grannar och närboende kan ha vid byggnadsåtgärder som kan innefatta en kränkning av egendomsskyddet enligt Europakonventionen. Ofta råder det en skör balans i fråga om utsikt, insyn, skuggning och integritet när det gäller bebyggelsen på granntomter. Även små tillbyggnader kan leda till stora negativa konsekvenser. Det är inte helt otänkbart att en småhusägare har flera granntomter vars ägare kan komma att bygga var sitt komplementbostadshus så nära som fyra och en halv meter från tomtgränsen. Detta kan leda till tvister och osämja mellan grannar. Det är således angeläget att de aktuella frågorna snarast blir föremål för en analys - en analys som egentligen borde ha varit genomförd innan regeringen lägger denna proposition på riksdagens bord. Ett enigt konstitutionsutskott skriver i sitt yttrande över propositionen att de önskar fästa civilutskottets uppmärksamhet på de eventuella konsekvenserna vid tillämpning av det som föreslås i fråga om domstolsprövning av de nya åtgärderna, vilket även Svea hovrätt pekat på i remissbehandlingen. KU skriver även att rättsläget kan betecknas som i viss mån oklart fram tills analysen har slutförts. Enligt både KU och Svea hovrätt kommer vi att ha ett rättsosäkert läge innan rättsläget hunnit stabilisera sig. Enligt regeringsformen ska inte offentliga organ tillämpa en föreskrift om de finner att den står i strid med en bestämmelse i grundlag eller överordnad författning. Detta gör rättsläget för offentliga organ som kommuner, länsstyrelser och inte minst enskilda medborgare utomordentligt allvarligt. Jag hoppas därför att ansvarig minister, som i dag deltar i debatten, kan berätta att en analys av detta snarast kommer att ske. Vi anser vidare att regeringen inom två år bör återkomma till riksdagen med en bredare utvärdering av utfallet av det nya regelverket. Denna utvärdering bör givetvis resultera i en närmare analys av eventuella brister och i förekommande fall även förslag om lagändringar. Utvärderingen bör särskilt uppmärksamma de frågor som lyfts fram av kommuner och övriga remissinstanser under beredningen av ärendet. Fru talman! Regeringens självbild är att den har den största bostadspolitiska reformagendan i modern tid i vårt land. Bostadsbristen har ökat för varje år med nuvarande regering. Nio av tio kommuner uppger själva att de har brist på hyresrätter. Unga människor tvingas tacka nej till drömutbildningar, och företag kan inte rekrytera arbetskraft. Sverige förlorar möjligheter för framtiden bara beroende på bostadsbristen. Riksdagen debatterar i dag större friggebodar som regeringens dellösning på problemet. Tänk vad glada landets alla bostadssökande ska vara! Men det är de inte. Om 14 ½ vecka är det val. Då kan Sverige få en ny bostadspolitik. Det tror jag vore bra för vårt land, för Sverige kan bättre. 0988383147219 N 2014-06-05 05:13:40 331284 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109119/#anf1 3005923 H109119 Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:119 Onsdagen den 4 juni 2013/14 119 2014-06-04 00:00:00 Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 0BABBCA6-C770-47DE-BD83-169E362685F3 1 LARS ERIKSSON (S) S Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till den socialdemokratiska reservationen. Fru talman! Vi ska i dag debattera regeringens förslag om Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov . Större komplementbyggnader och mindre bostäder på sammanlagt 25 kvadratmeter ska kunna uppföras. En- och tvåbostadshus ska kunna byggas till med högst 15 kvadratmeter. På en- och två bostadshus ska också högst två takkupor kunna byggas. Enbostadshus ska kunna inredas med ytterligare en bostad. Detta ställer vi socialdemokrater oss bakom, eftersom vi i grunden ser positivt på åtgärder som på olika sätt kan underlätta för vanliga husägare att vidta byggnadsåtgärder. Samtidigt vill vi understryka behovet av att regeringen snarast återkommer med ett förslag om hur grannars rätt till domstolsprövning ska tillgodoses och i övrigt utvärdera tillämpningen av det nya regelverket. Fru talman! Det går inte att föra den här debatten utan att ta upp den minst sagt förödande kritik som levererats från Lagrådet med flera, vilket även poängterats av riksdagens konstitutionsutskott. Vi socialdemokrater vill ansluta oss till delar av den kritik som riktas emot regeringen, och vi har även lagt fram ett särskilt yttrande. Fru talman! Vi har sedan länge framhållit att plan- och bygglagen måste ses över med inriktningen att modernisera, förenkla och förtydliga regelverket. Redan vid införandet av den nuvarande plan- och bygglagen var vi starkt kritiska mot att lagen antogs av riksdagens borgerliga majoritet trots att det fanns starka invändningar mot kvaliteten i lagstiftningsarbetet och ett flertal oklarheter i lagen. Vi tvingas nu konstatera att regeringens förmåga att hantera lagstiftningsärenden inom byggområdet inte tycks ha förbättrats. Liksom vid utgången av den föregående mandatperioden läggs dåligt förberedda förslag fram för riksdagens avgörande vid sista möjliga tidpunkt. Känslan som kommer krypande är att regeringen egentligen gått och hoppats på att vi socialdemokrater skulle yrka avslag på hela propositionen. Regeringens bristande beredning av ärendet och undermåliga analys av lagförslagens konsekvenser skulle i sig ha kunnat motivera ett sådant ställningstagande. Men eftersom vi i grunden ser positivt på åtgärder som på olika sätt kan underlätta för vanliga husägare att vidta byggnadsåtgärder väljer vi att ställa oss bakom förslaget. Förslaget måste också ses i ljuset av regeringens övriga agerande under de senaste åtta åren, eller snarare brist på agerande, när det gäller de omfattande problemen på bostadsmarknaden och svårigheterna att få till stånd ett tillräckligt bostadsbyggande. När det gäller den sistnämnda frågan bör det klarläggas att vi inte ser lagförslaget som någon lösning för de 289 000 ungdomar som i dag saknar egen bostad. Det kommer sannolikt endast i mycket begränsad utsträckning att bidra till ett nödvändigt tillskott av nya permanentbostäder. Bostadsbristen för såväl ungdomar och studerande som övriga grupper kräver politiskt initierade åtgärder för att öka byggandet av vanliga bostäder, och då med särskild tyngdpunkt på hyresrätter. Sådana förslag har under flera år lagts fram i riksdagen av Socialdemokraterna, och flera nya initiativ har presenterats även under innevarande år. När det sedan gäller regeringens hantering av ärendet har utskottet i sitt ställningstagande till regeringens lagförslag ansett att invändningar kan göras mot beredningen av ärendet i vissa avseenden. För att kompensera dessa brister anser vi att regeringen snarast måste återkomma med svar på viktiga frågor om hur samhällsplaneringsintresset och prövningen av grannars intressen kan tillgodoses inom ramen för den nya lagstiftningen. Regeringen har i propositionen inte redovisat någon bedömning av vad som kan komma att krävas i form av samhällsplanering för det utökade behov av bland annat kommunikationer, vägar och va-system som kan bli en följd av att fler bostäder tillkommer i ett befintligt bostadsområde. Särskilt i fråga om vattentillgång och avlopp finns det redan i dag många bostadsområden där kapacitetstaket är nått eller till och med har överskridits. Det innebär att även ett mycket begränsat tillskott av nya bostäder kan leda till stora problem. Fru talman! Den allvarligaste kritik som har förts fram handlar emellertid om vad det i praktiken innebär när grannar inte har rätt att få eventuella invändningar mot ett byggprojekt prövade i den ordning som ett bygglovsförfarande garanterar. Lagrådet anser att regeringen inte i tillräcklig grad beaktat den rätt till domstolsprövning som grannar och närboende kan ha vid byggnadsåtgärder som kan innefatta en kränkning av egendomsskyddet enligt Europakonventionen. Ofta råder det en skör balans i fråga om utsikt, insyn, skuggning och integritet när det gäller bebyggelsen på granntomter. Även små tillbyggnader kan leda till stora negativa konsekvenser. Det är inte helt otänkbart att en småhusägare har flera granntomter vars ägare kan komma att bygga var sitt komplementbostadshus så nära som fyra och en halv meter från tomtgränsen. Detta kan leda till tvister och osämja mellan grannar. Det är således angeläget att de aktuella frågorna snarast blir föremål för en analys - en analys som egentligen borde ha varit genomförd innan regeringen lägger denna proposition på riksdagens bord. Ett enigt konstitutionsutskott skriver i sitt yttrande över propositionen att de önskar fästa civilutskottets uppmärksamhet på de eventuella konsekvenserna vid tillämpning av det som föreslås i fråga om domstolsprövning av de nya åtgärderna, vilket även Svea hovrätt pekat på i remissbehandlingen. KU skriver även att rättsläget kan betecknas som i viss mån oklart fram tills analysen har slutförts. Enligt både KU och Svea hovrätt kommer vi att ha ett rättsosäkert läge innan rättsläget hunnit stabilisera sig. Enligt regeringsformen ska inte offentliga organ tillämpa en föreskrift om de finner att den står i strid med en bestämmelse i grundlag eller överordnad författning. Detta gör rättsläget för offentliga organ som kommuner, länsstyrelser och inte minst enskilda medborgare utomordentligt allvarligt. Jag hoppas därför att ansvarig minister, som i dag deltar i debatten, kan berätta att en analys av detta snarast kommer att ske. Vi anser vidare att regeringen inom två år bör återkomma till riksdagen med en bredare utvärdering av utfallet av det nya regelverket. Denna utvärdering bör givetvis resultera i en närmare analys av eventuella brister och i förekommande fall även förslag om lagändringar. Utvärderingen bör särskilt uppmärksamma de frågor som lyfts fram av kommuner och övriga remissinstanser under beredningen av ärendet. Fru talman! Regeringens självbild är att den har den största bostadspolitiska reformagendan i modern tid i vårt land. Bostadsbristen har ökat för varje år med nuvarande regering. Nio av tio kommuner uppger själva att de har brist på hyresrätter. Unga människor tvingas tacka nej till drömutbildningar, och företag kan inte rekrytera arbetskraft. Sverige förlorar möjligheter för framtiden bara beroende på bostadsbristen. Riksdagen debatterar i dag större friggebodar som regeringens dellösning på problemet. Tänk vad glada landets alla bostadssökande ska vara! Men det är de inte. Om 14 ½ vecka är det val. Då kan Sverige få en ny bostadspolitik. Det tror jag vore bra för vårt land, för Sverige kan bättre. 0988383147219 N 2014-06-05 16:51:56 331547 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109119/#anf1