3003278 H109118 Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:118 Tisdagen den 3 juni 2013/14 118 2014-06-03 00:00:00 Svar på interpellationerna 2013/14:484 och 485 om sociala krav i offentlig upphandling interpellationsdebatt FA3A3D59-87B8-45B5-8CEA-14CED785E778 86 Statsrådet STEFAN ATTEFALL (KD) KD Herr talman! Jag upplever att jag och Annika Lillemets har en likartad viljeinriktning. Vi behöver bli bättre på sociala hänsyn i upphandlingen. Regeringen har också i budgetpropositionen för 2014 angett att offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för att öka effektiviteten i de offentliga utgifterna och att offentlig upphandling kan bidra till att uppnå gemensamma samhälleliga mål såsom skydd för miljön samt främjande av innovation, sysselsättning och social integration. Annika pekar på att exempelvis Örebro Bostäder har ett projekt, som jag själv har besökt. Örebro Bostäder har, med hjälp av Skanska som är aktör där och andra företag, sett till att det finns ett antal praktikplatser och lärlingsplatser för människor som inte har kommit in på arbetsmarknaden, som behöver praktik för och komma in och lära sig ett hantverksyrke. Det har lagts in som en variabel i upphandlingen. På det sättet bör man göra i mycket högre grad även på fler platser. Vi vet att olika typer av verksamheter har olika förutsättningar. Just Ostlänkenprojektet är kanske inte det enklaste eftersom det är ett högteknologiskt projekt där många utländska aktörer också finns med. Men det finns många andra områden där man kan använda det här mycket mer, säkerligen inom såväl Trafikverkets regi som andra områden. Det gäller inte minst inom bostads- och byggsektorn som jag själv är ansvarig för. Med det förbättrade upphandlingsstöd som vi nu håller på och arrangerar tror vi att också rådgivning, vägledning och goda exempel kan spridas lättare och att man kan få stöd och hjälp för att veta hur man ska göra. Det gäller att göra det på rätt sätt. Annika Lillemets pekar i sitt inlägg på en viktig faktor, nämligen att det är uppföljningsbart och att man verkligen följer upp vad det blir av det hela. Det har nämligen brustit många gånger när olika offentliga aktörer gör upphandlingar. Man skriver på papper vad man vill ha, men sedan följer man inte alltid upp vad det blir av det. Det leder till att aktörer lär sig att det gäller att fylla i papperen på rätt sätt, men de lever inte alltid upp till kriterierna i praktiken. En del av de principer som måste prägla upphandlingar är att det ska vara uppföljningsbart, det ska vara icke-diskriminerande och det ska vara likabehandling. Så länge man följer de principerna kan man också ställa sociala krav på olika sätt. De nya EU-direktiven ger också mer utrymme för att exempelvis kunna ställa krav på just olika typer av märkningar av varor och tjänster. Det måste dock vara just märkningar som går att följa upp och som inte diskriminerar någon enskild aktör. Det ska göras enligt de grundläggande principer som finns i upphandlingslagstiftningen. Med kompetens att göra det på rätt sätt kan vi göra mycket mer än i dag. Ett nytt upphandlingsstöd ihop med att de nya upphandlingsdirektiven också får praktisk konsekvens i svensk lagstiftning leder till att vi kan göra betydligt mer på området än vi har gjort i dag. 0745549193810 N 2014-06-04 05:10:02 331227 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109118/#anf86 3003278 H109118 Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:118 Tisdagen den 3 juni 2013/14 118 2014-06-03 00:00:00 Svar på interpellationerna 2013/14:484 och 485 om sociala krav i offentlig upphandling interpellationsdebatt FA3A3D59-87B8-45B5-8CEA-14CED785E778 86 Statsrådet STEFAN ATTEFALL (KD) KD Herr talman! Jag upplever att jag och Annika Lillemets har en likartad viljeinriktning. Vi behöver bli bättre på sociala hänsyn i upphandlingen. Regeringen har också i budgetpropositionen för 2014 angett att offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för att öka effektiviteten i de offentliga utgifterna och att offentlig upphandling kan bidra till att uppnå gemensamma samhälleliga mål såsom skydd för miljön samt främjande av innovation, sysselsättning och social integration. Annika pekar på att exempelvis Örebro Bostäder har ett projekt, som jag själv har besökt. Örebro Bostäder har, med hjälp av Skanska som är aktör där och andra företag, sett till att det finns ett antal praktikplatser och lärlingsplatser för människor som inte har kommit in på arbetsmarknaden, som behöver praktik för och komma in och lära sig ett hantverksyrke. Det har lagts in som en variabel i upphandlingen. På det sättet bör man göra i mycket högre grad även på fler platser. Vi vet att olika typer av verksamheter har olika förutsättningar. Just Ostlänkenprojektet är kanske inte det enklaste eftersom det är ett högteknologiskt projekt där många utländska aktörer också finns med. Men det finns många andra områden där man kan använda det här mycket mer, säkerligen inom såväl Trafikverkets regi som andra områden. Det gäller inte minst inom bostads- och byggsektorn som jag själv är ansvarig för. Med det förbättrade upphandlingsstöd som vi nu håller på och arrangerar tror vi att också rådgivning, vägledning och goda exempel kan spridas lättare och att man kan få stöd och hjälp för att veta hur man ska göra. Det gäller att göra det på rätt sätt. Annika Lillemets pekar i sitt inlägg på en viktig faktor, nämligen att det är uppföljningsbart och att man verkligen följer upp vad det blir av det hela. Det har nämligen brustit många gånger när olika offentliga aktörer gör upphandlingar. Man skriver på papper vad man vill ha, men sedan följer man inte alltid upp vad det blir av det. Det leder till att aktörer lär sig att det gäller att fylla i papperen på rätt sätt, men de lever inte alltid upp till kriterierna i praktiken. En del av de principer som måste prägla upphandlingar är att det ska vara uppföljningsbart, det ska vara icke-diskriminerande och det ska vara likabehandling. Så länge man följer de principerna kan man också ställa sociala krav på olika sätt. De nya EU-direktiven ger också mer utrymme för att exempelvis kunna ställa krav på just olika typer av märkningar av varor och tjänster. Det måste dock vara just märkningar som går att följa upp och som inte diskriminerar någon enskild aktör. Det ska göras enligt de grundläggande principer som finns i upphandlingslagstiftningen. Med kompetens att göra det på rätt sätt kan vi göra mycket mer än i dag. Ett nytt upphandlingsstöd ihop med att de nya upphandlingsdirektiven också får praktisk konsekvens i svensk lagstiftning leder till att vi kan göra betydligt mer på området än vi har gjort i dag. 0745549193810 H110484 N 2014-06-05 15:51:44 331490 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109118/#anf86