<anforande>
<dok_hangar_id>3003278</dok_hangar_id>
<dok_id>H109118</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:118 Tisdagen den 3 juni</dok_titel>
<dok_rm>2013/14</dok_rm>
<dok_nummer>118</dok_nummer>
<dok_datum>2014-06-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2013/14:424 om lagen om offentlig upphandling</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>FCD94C70-0706-4905-8F00-FB954DCFF2D3</anforande_id>
<anforande_nummer>73</anforande_nummer>
<talare>ULLA ANDERSSON (V)</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Det märks att statsrådet inte har läst rapporten. Han verkar inte ens intressera sig för att göra det. I så fall kunde vi ha fört en helt annan debatt. Jag beklagar det verkligen. Jag har tagit med mig rapporten, så kan du få den och läsa i kväll, så kanske vi kan ha en ny debatt senare. Rapporten är väldigt tydlig. Jag vill citera det fördrag som du hänvisade till som skulle göra att man måste tillämpa icke-diskriminering vid upphandling. Så här står det:
"Bestämmelsen i fördraget ska inte på något sätt påverka medlemsstaternas behörighet att tillhandahålla, beställa och organisera tjänster av allmänt intresse som inte är av ekonomisk art."
Det är just det som är det nya i lagen om offentlig upphandling. Lagen om offentlig upphandling berör varor och tjänster för 600 miljarder, och Stefan Attefall säger att jag tycker att det är ett stickspår. Det handlar det definitivt inte om. Regeringen kan genom annan lagstiftning styra så att vi inte ska ha vinstdrivande bolag och riskkapitalbolag i välfärden. Här handlar det om hur vi vill organisera välfärden och att vi behöver använda lagen om offentlig upphandling ifall vi vill gynna non-profit-organisationer som Röda Korset och Ersta, vilka i dag slås ut av riskkapitalbolagen.
Statsrådets tolkning av det nya direktivet, som jag undrar om han verkligen har läst, innebär att regeringen kommer att införa en lagstiftning som gör det möjligt för non-profit-företag att ha ett kontrakt i tre år. Därefter måste de avstå från att delta i anbudsgivningen. Det är ett märkligt sätt från Kristdemokraternas sida att bedriva politik när de samtidigt säger sig stå bakom non-profit-företag.
Det öppnar möjligheter för kommunerna att själva bestämma hur de vill använda lagen om offentlig upphandling. Om det skulle bli en högerregering i höst kan de i så fall erbjuda riskkapitalbolag att delta i upphandlingen. Annars kan man som kristdemokrat i kommunen säga att upphandlingen är reserverad för icke vinstdrivande företag. Det är tydligt att Kristdemokraternas linje är att till vilket pris som helst försvara vinster i välfärden. Vore kvaliteten det styrande skulle Kristdemokraterna se till att pengarna återinvesterades, eller hur?
Jag vet inte hur många äldre Attefall mött som säger att deras högsta dröm är att välja mellan olika riskkapitalbolag. Jag har i alla fall inte mött en enda. I stället vill de äldre välja mellan olika insatser som de vill ha utförda, hur lång tid det ska ta, vilken omsorg de ska få, om de ska kunna dricka kaffe, gå på promenad eller på teater. Det är sådant de vill välja, inte att välja mellan 300 olika bolag. Det kan vi se till genom att stödja non-profit-företag.
Jag tycker att Sylwans rapport har många styrkor eftersom den bland annat bygger på vad de tre direktiven säger. Den bygger på domar som han verkligen gått igenom, och han hänvisar till olika utfall. Dessutom hänvisar rapporten till fördraget som Stefan Attefall vill göra gällande är övergripande i detta fall. Jag menar att linjen är ganska tydlig, och den öppnar upp möjligheter. Där borde statsrådet ta ansvar och se till att de granskades ytterligare.
Genomförandeutredningen, som statsrådet hänvisar till, och den korrespondens som jag tagit del av, visar att det inte finns några ambitioner att gå in och titta på direktiven utifrån dessa principer. Det finns inte ens ambitioner att göra de sociala tjänsterna på lägre nivåer mer möjliga genom att lägga dem utanför, på en non-profit-nivå.
Jag tycker att statsrådet har ett ansvar att för det första läsa rapporten, för det andra se till att de nya direktiven kan införas i svensk lagstiftning, utifrån de möjligheter det öppnar upp, och för det tredje att verkligen fundera på om det är riskkapitalbolagens bästa eller ideella aktörers verksamhet i välfärden man från Kristdemokraternas sida bör förorda.
</anforandetext>
<intressent_id>0628190530410</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2014-06-04 05:10:02</systemdatum>
<systemnyckel>331214</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109118/#anf73</protokoll_url_www>
</anforande>
<anforande>
<dok_hangar_id>3003278</dok_hangar_id>
<dok_id>H109118</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:118 Tisdagen den 3 juni</dok_titel>
<dok_rm>2013/14</dok_rm>
<dok_nummer>118</dok_nummer>
<dok_datum>2014-06-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2013/14:424 om lagen om offentlig upphandling</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>FCD94C70-0706-4905-8F00-FB954DCFF2D3</anforande_id>
<anforande_nummer>73</anforande_nummer>
<talare>ULLA ANDERSSON (V)</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Det märks att statsrådet inte har läst rapporten. Han verkar inte ens intressera sig för att göra det. I så fall kunde vi ha fört en helt annan debatt. Jag beklagar det verkligen. Jag har tagit med mig rapporten, så kan du få den och läsa i kväll, så kanske vi kan ha en ny debatt senare. Rapporten är väldigt tydlig. Jag vill citera det fördrag som du hänvisade till som skulle göra att man måste tillämpa icke-diskriminering vid upphandling. Så här står det:
"Bestämmelsen i fördraget ska inte på något sätt påverka medlemsstaternas behörighet att tillhandahålla, beställa och organisera tjänster av allmänt intresse som inte är av ekonomisk art."
Det är just det som är det nya i lagen om offentlig upphandling. Lagen om offentlig upphandling berör varor och tjänster för 600 miljarder, och Stefan Attefall säger att jag tycker att det är ett stickspår. Det handlar det definitivt inte om. Regeringen kan genom annan lagstiftning styra så att vi inte ska ha vinstdrivande bolag och riskkapitalbolag i välfärden. Här handlar det om hur vi vill organisera välfärden och att vi behöver använda lagen om offentlig upphandling ifall vi vill gynna non-profit-organisationer som Röda Korset och Ersta, vilka i dag slås ut av riskkapitalbolagen.
Statsrådets tolkning av det nya direktivet, som jag undrar om han verkligen har läst, innebär att regeringen kommer att införa en lagstiftning som gör det möjligt för non-profit-företag att ha ett kontrakt i tre år. Därefter måste de avstå från att delta i anbudsgivningen. Det är ett märkligt sätt från Kristdemokraternas sida att bedriva politik när de samtidigt säger sig stå bakom non-profit-företag.
Det öppnar möjligheter för kommunerna att själva bestämma hur de vill använda lagen om offentlig upphandling. Om det skulle bli en högerregering i höst kan de i så fall erbjuda riskkapitalbolag att delta i upphandlingen. Annars kan man som kristdemokrat i kommunen säga att upphandlingen är reserverad för icke vinstdrivande företag. Det är tydligt att Kristdemokraternas linje är att till vilket pris som helst försvara vinster i välfärden. Vore kvaliteten det styrande skulle Kristdemokraterna se till att pengarna återinvesterades, eller hur?
Jag vet inte hur många äldre Attefall mött som säger att deras högsta dröm är att välja mellan olika riskkapitalbolag. Jag har i alla fall inte mött en enda. I stället vill de äldre välja mellan olika insatser som de vill ha utförda, hur lång tid det ska ta, vilken omsorg de ska få, om de ska kunna dricka kaffe, gå på promenad eller på teater. Det är sådant de vill välja, inte att välja mellan 300 olika bolag. Det kan vi se till genom att stödja non-profit-företag.
Jag tycker att Sylwans rapport har många styrkor eftersom den bland annat bygger på vad de tre direktiven säger. Den bygger på domar som han verkligen gått igenom, och han hänvisar till olika utfall. Dessutom hänvisar rapporten till fördraget som Stefan Attefall vill göra gällande är övergripande i detta fall. Jag menar att linjen är ganska tydlig, och den öppnar upp möjligheter. Där borde statsrådet ta ansvar och se till att de granskades ytterligare.
Genomförandeutredningen, som statsrådet hänvisar till, och den korrespondens som jag tagit del av, visar att det inte finns några ambitioner att gå in och titta på direktiven utifrån dessa principer. Det finns inte ens ambitioner att göra de sociala tjänsterna på lägre nivåer mer möjliga genom att lägga dem utanför, på en non-profit-nivå.
Jag tycker att statsrådet har ett ansvar att för det första läsa rapporten, för det andra se till att de nya direktiven kan införas i svensk lagstiftning, utifrån de möjligheter det öppnar upp, och för det tredje att verkligen fundera på om det är riskkapitalbolagens bästa eller ideella aktörers verksamhet i välfärden man från Kristdemokraternas sida bör förorda.
</anforandetext>
<intressent_id>0628190530410</intressent_id>
<rel_dok_id>H110424</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2014-06-05 15:51:44</systemdatum>
<systemnyckel>331477</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109118/#anf73</protokoll_url_www>
</anforande>
