2986258 H109113 Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:113 Måndagen den 19 maj 2013/14 113 2014-05-19 00:00:00 Svar på interpellation 2013/14:418 om staten och kommunernas framtid interpellationsdebatt 095B9795-501F-4FD5-B26E-7B1C3959E1D1 86 Statsrådet PETER NORMAN (M) M Fru talman! Peter Persson har frågat mig dels hur jag avser att hantera de kommunalekonomiska utmaningarna från statens sida, dels hur jag avser att hålla ihop rikets alla kommuner och landsting utifrån de väldigt olika kommunalekonomiska förutsättningar som ges. Peter Persson påstår att regeringens politik har tvingat många kommuner och landsting att höja skatten. Sedan alliansregeringen tillträdde 2006 har den genomsnittliga kommunalskatten ökat med 0,24 procentenheter. Men under det socialdemokratiska regeringsinnehavet ökade den genomsnittliga kommunalskatten med 1,40 procentenheter mellan 1998 och 2006, det vill säga nästan sex gånger mer under en lika lång tidsperiod. Det bör i detta sammanhang också påpekas att den dåvarande regeringen under åren 1997 till och med 1999, i syfte att motverka skattehöjningar, sänkte statsbidraget för de kommuner och landsting som höjde skatten. Regeringens främsta mål är full sysselsättning. Sedan 2006 har antalet sysselsatta ökat med mer än 250 000, en kvarts miljon. Skatteintäkterna har därmed ökat, vilket skapat utrymme för ökad kommunal konsumtion samtidigt som de kommunala finanserna har stärkts. Resurserna till välfärdens kärnområden vård, skola och omsorg ökade med 8,6 procent eller 44 miljarder kronor mellan 2006 och 2012, justerat för pris- och löneökningar. Ungefär hälften av de ökade resurserna kompenserar för den demografiska utvecklingen, men 24 miljarder kronor har gått till att höja ambitionen för välfärdstjänsterna. Antalet sysselsatta i kommunfinansierade verksamheter har ökat med 20 000 personer sedan 2006. Regeringen följer noga den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn och har i 2014 års ekonomiska vårproposition redovisat en bedömning för de närmast följande åren. Det förbättrade konjunkturläget och återhämtningen på arbetsmarknaden fram till och med 2018 bedöms stärka de kommunala finanserna och även ge utrymme för en ökad kommunal konsumtion. Skatteinkomsterna beräknas öka med drygt 4 procent 2014 och öka med i genomsnitt 4,8 procent per år 2015-2018. Det är en ökning med 150 miljarder kronor jämfört med 2013. Förutsättningarna skiljer sig dock mellan enskilda kommuner och landsting. Därför har vi ett system för kommunalekonomisk utjämning som i huvudsak finansieras av staten. Det är framför allt kommuner i landets glesbefolkade delar som får de största utjämningsbidragen per invånare. Ett mindre antal kommuner i storstadsregionerna och ett landsting, Stockholms läns landsting, får däremot bidra till utjämningen. 0222968585611 N 2014-05-19 22:10:14 330742 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109113/#anf86