<anforande>
<dok_hangar_id>2961896</dok_hangar_id>
<dok_id>H109103</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:103 Fredagen den 25 april</dok_titel>
<dok_rm>2013/14</dok_rm>
<dok_nummer>103</dok_nummer>
<dok_datum>2014-04-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 2013/14:330 om skattefusk och illojal skattekonkurrens</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>73104D54-27E0-4939-918E-0D11D4C136D6</anforande_id>
<anforande_nummer>56</anforande_nummer>
<talare>Finansminister ANDERS BORG (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Det är viktigt att vi för diskussionen utifrån en rimlig bedömning av hur utvecklingen har varit. Då vill jag här redovisa hur Skatteverket har undersökt detta och vad man kommit fram till. Andelen företag som upplever att de i stor utsträckning är utsatta för konkurrens från företag i branscher som skattefuskar har minskat kraftigt under de här åren. Inom hotell- och restaurangbranschen har andelen gått ned från 63 till 49 procent, inom byggbranschen från 48 till 33 procent och inom handeln från 36 till 17 procent. Det är alltså stora förbättringar av skattemoralen i Sverige.
Man kan se en liknande utveckling när man frågar företagare om de personligen känner företagare som skattefuskar. Mellan 2002 och 2007 ökade den andelen från 25 till 27 procent. Sedan har den minskat till 9. Det är alltså remarkabla förskjutningar i skattemoralen som har inträffat sedan 2007. De är inte slumpmässiga utan beror naturligtvis på att regeringen har agerat med kraft. Med RUT-avdrag, jobbskatteavdrag och lättnader i arbetsgivaravgiften för unga har vi minskat skattekilen.
Tidigare var det så att den som anlitade någon för en RUT-tjänst fick en enorm skattekil. Man fick jobba i många timmar för att betala för en tjänstetimma, just därför att höga skatter, arbetsgivaravgifter och frånvaron av RUT-avdrag skapade den typen av hinder för att skapa jobb och inträden för människor på arbetsmarknaden.
Jag vill också understryka att den här regeringen har vidtagit tuffa åtgärder. Något av det vi har haft tuffast diskussioner om är räntesnurrorna. Där använder företag lån i Sverige för att föra ut vinster till andra länder. Man kan naturligtvis ställa sig frågan vad det berodde på att de ökade så kraftigt under perioden innan vi tog tag i detta. Det berodde bland annat på att den socialdemokratiska regeringen förändrade reglerna för interna förvärv 2003. Man förändrade reglerna för interna förvärv så att det var lättare att göra transaktioner och föra ut rörelsevinsten från Sverige. 
Räntesnurrorna började inte öka slumpmässigt och explosionsartat, utan de ökade just därför att Socialdemokraterna hade genomfört förändringar som lade grunden för dem. Arkitekten bakom räntesnurrorna var den socialdemokratiska regeringen, som ändrade reglerna för interna förvärv. Sedan har vi fått ta en strid med näringslivet för att stänga den här möjligheten och städa efter Socialdemokraternas skattepolitik.
Nu vill Stefan Löfven, Jonas Sjöstedt och Åsa Romson underminera legitimiteten för skattesystemet på nytt. När man vill försämra RUT-avdraget, ta bort avdragsrätt för unga och öka skattekilen för löntagarna är det klart att trycket leder till ökat skattefusk. 
Vi vet från data hur det såg ut. 2002-2007 ökade den andel som upplevde att det fanns människor som svartarbetade, andelen företag som upplevde att de hade illojal konkurrens och andelen människor som själva hade anlitat svart arbetskraft. Alla de siffrorna ökade. Legitimiteten för skattesystemet minskade. Samtidigt ökade räntesnurrorna.
Om vi i höstens val får olyckan att Stefan Löfven, Jonas Sjöstedt och Åsa Romson ska ta över ansvaret för Sverige kommer tyvärr också risken att skattefusket i Sverige ska öka. Det var som Gunnar Myrdal sade: Socialdemokratisk skattepolitik riskerar att skapa ett land av fifflare. Det är det som är problemet med er skattepolitik.
</anforandetext>
<intressent_id>0958072321310</intressent_id>
<rel_dok_id>H110330</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2014-04-25 17:33:34</systemdatum>
<systemnyckel>329916</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H109103/#anf56</protokoll_url_www>
</anforande>
