<anforande>
<dok_hangar_id>2853954</dok_hangar_id>
<dok_id>H00998</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:98 Torsdagen den 25 april</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>98</dok_nummer>
<dok_datum>2013-04-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Näringspolitiska frågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>A907A3E0-656A-43CD-87FB-29CD4BB59337</anforande_id>
<anforande_nummer>30</anforande_nummer>
<talare>ANDERS AHLGREN (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner. 
Jag skulle också vilja passa på att beröra näringslivsklimatet, som generellt sett är bra och där arbetsmarknadens parter verkar under stort samförstånd. Långsiktiga och stabila spelregler präglar Sverige, vilket gör att människor vågar satsa på att utveckla sina företag. Detta lägger grunden för Sveriges välstånd. 
I den senaste 
Entreprenörskapsbarometern
 som Tillväxtverket presenterade framgår det att 49 procent av svenskarna skulle kunna tänka sig att bli företagare - men det är bara 10 procent som 
är
 företagare. Därför måste vi fortsätta arbetet med att förenkla för människor att starta och driva företag. 
I tider av hög arbetslöshet blir satsningar på jobb och tillväxt extra viktiga. Centerpartiet och alliansregeringen har de senaste fem åren sänkt kostnaderna och förenklat för företagande. För 2014 presenterade regeringen en offensiv tillväxtbudget, och därtill lägger vi insatser som föreslås i VÅP:en. Pengarna läggs framför allt på infrastruktur, utbildning, innovation och forskning, bättre förutsättningar för investeringar i små företag, sänkt bolagsskatt och fler vägar till jobb för unga, där utbildning är en tung del.
Tack vare att Centerpartiets förslag om ett investeraravdrag nu blir regeringspolitik får fler möjlighet att vara med och investera i svenska företag. När fler får chansen att investera i små och växande företag kommer jobben på sikt att öka. 
Om vi ska klara de utmaningar vi står inför krävs att vi använder våra fördelar, både i städerna och på landsbygden. Sverige utanför Stockholms tullar är allt annat än tärande. Tvärtom - det är där vi hämtar de råvaror världen efterfrågar, som mat, mineraler och energi för att bara nämna några exempel. Allt fler gör dock sitt bästa för att förvandla landsbygden till Skansen, alltså en vacker plats där tiden förväntas stå stilla - en oas för storstadsbor i behov av rekreation. Säkert har ni alla hört uttrycket "till helgen åker vi till landet". Man säger sig vilja ha en levande landsbygd, men ofta uppstår motsättningar när landsbygden vill utvecklas. 
Låt mig ge några exempel på landsbygdens storhet. Jag börjar med Sveriges utrikeshandel, som har ett starkt överskott. Utan skogen, malmen och stålet skulle vi i stället ha ett underskott. Det innebär att hela den svenska nettoexporten kommer från basindustrin. Dessa bas- och exportföretag sysselsätter 82 000 människor, och enligt en studie som organisationen Industriarbetsgivarna har låtit göra är upp till 400 000 jobb inom andra branscher också beroende av basindustrin. Med andra ord har bas- och exportindustrin stor betydelse för arbetsmarknaden, särskilt utanför storstäderna. 
Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna - det vill säga gruvorna, sågverken och pappers- och stålindustrin - säger: I Stockholm kan det vara svårt att förklara, men utanför storstäderna finns inte den här okunnigheten. Där ser man fabrikerna, lastbilarna och tågen varje dag. 
I flera av landets kommuner står svensk bas- och exportindustri för en stor del av arbetstillfällena. Orter som Oxelösund, Grums, Hofors, Sandviken och Hylte är exempel på orter där andelen av den lokala sysselsättningen är mellan 25 och 46 procent. 
Ett annat område är utländska turister, som spenderar nästan 100 miljarder kronor. Det innebär att turisterna står för nästan 6 procent av Sveriges totala export. Turistbranschen svarar för drygt 160 000 årsarbetare. Allt detta är uppgifter från Tillväxtverkets årsrapport i juni 2012. 
Den framtida utvecklingen för besöksnäringen spås bli mycket kraftig. FN:s vision är att globala turistresor ska öka med 45 procent under de närmaste sju åren och nästan dubbleras fram till 2030. Detta innebär att starka besöksområden utanför Stockholm och Göteborg, som Dalarna, Jämtland, Lappland, Halland, Bohuslän, Öland och Gotland, också kommer att ha en fortsatt stark utveckling. 
Landsbygden är naturligtvis beroende av tätorter och städer, men den som bor i Stockholm, Göteborg eller Malmö är också i hög grad beroende av att hela Sverige lever och kan leverera. Vi behöver helt enkelt varandra. Centerpartiet vill ge människor, företag och organisationer förutsättningar att skapa attraktiva miljöer, jobb och tillväxt. Det är dessa som är landsbygdsutvecklarna, inte politiker eller byråkrater. 
Vi behöver inte en miljöpartistisk politik som försämrar reseavdragen eller höjer lastbilbeskattningen. Vi behöver inte heller Socialdemokraternas förtal av företagande - en jakt på företag som man kryddar med kraftigt höjda skatter och mer byråkrati och krångel.
Vi behöver göra det billigare att anställa. Vi behöver ytterligare sänka kostnaderna för svenskt jordbruk som producerar nära, klimatsmart och sund mat. Vi behöver plocka bort ännu mer av onödiga regler - inte lägga på mer byråkrati, vilket exempelvis månadsrapporteringen skulle innebära. Vi måste förbättra kommunikationerna ytterligare.
Herr talman! Låt mig vara tydlig: Landsbygden behöver inte räddas. Landsbygden behöver ges luft under vingarna. Landsbygden behöver fria tyglar.
En levande landsbygd är inte något valfritt, något vi kan kosta på oss när alla andra räkningar i statens hög av utgifter är betalda. En levande landsbygd är en förutsättning för hållbarhet och välstånd.
Det du åt till frukost, biogasen till din bil, stålet i bron du passerade på väg till jobbet, vindkraftselen som du laddar din telefon med eller trästommen i ditt hus - allt har levererats av landsbygden. Det är här naturtillgångarna finns. Det är här vår framgångsrika bas- och exportindustri finns. Det är här som stora delar av besöksnäringens expansionsmöjligheter finns.
För oss Centerpartister är detta naturligt: "Vi ser hela landet."
Socialdemokraterna vill fortfarande fördubbla arbetsgivaravgifterna för unga. Här har Miljöpartiet gjort en klok helomvändning som Centerpartiet noterar med glädje - bra för ungdomarna, bra för företagen och bra för Sverige.
Socialdemokraterna lovar på nytt dubbel så hög moms på mat som köps på restaurang jämfört med andra matinköp vi gör. Dessutom föreslår man höjd bolagsskatt, begränsat RUT-avdrag och att EU-stödet till svenskt jordbruk ska halveras. Totalt handlar det om runt 30 miljarder kronor i skattehöjningar på företagen. Hur allt detta ska leda till fler jobb är ett mysterium som Socialdemokraterna måste reda ut.
Herr talman! Jag tycker att det är på sin plats att den socialdemokratiska företrädaren i dagens debatt, Adolfsson Elgestam, här i kammaren 
nu
 berättar hur dessa pålagor på företag skapar fler jobb.
Riksdagsledamöter! Jag tror att alla vi som är här i kammaren just nu vill ha rätten att välja vem som ska hjälpa oss duscha när vi blir gamla och hjälplösa. För Centerpartiet är det en självklarhet att få välja vem som ska utföra äldreomsorg, utbildning eller barnomsorg. Det är en rättighet som vi inte vill beröva någon. Centerpartiet ser ett Sverige växa fram där fler utförare ger mer service till människor, där jobben inom välfärdssektorn ökar och där många kvinnor äntligen ges möjlighet att starta och driva företag eller kan välja bland flera arbetsgivare. För oss är det naturligt att lägga kraften på upphandling och uppföljning av välfärdstjänster och se hur de kan förbättras, detta för att säkerställa god kvalitet och fortsatt utveckling. Det som utlovats av utförarna, oavsett om det är i kommunal eller i privat regi, ska absolut levereras.
Men i Socialdemokraternas Sverige ska det inte vara möjligt för invånarna att själva välja utförare av skola, vård och omsorg. I Socialdemokraternas Sverige kommer man att kräva att det bara är non-profit-företag, godkända av kommunen, som får utföra välfärdstjänster. I praktiken innebär det att kommunen har vetorätt mot konkurrenter till sin egen verksamhet. Det parti som vill kalla sig framtidspartiet söker lösningar bakåt i tiden, där politiker alltid visste bäst och styrde människornas liv i detalj.
Jag vill gärna avsluta med att citera Lena Mellin som i Aftonbladet den 5 april skriver:
"Men kan man vara emot vinster i vissa delar av näringslivet och inte i andra? Uppenbarligen. Det är i alla fall den ståndpunkt som Socialdemokraterna intagit. Det finns massor av företag som säljer tjänster till den kommunala, landstingskommunala och statliga sektorn. Byggjätten NCC är ett av dem. Förra året gjorde NCC Construction, som bland annat bygger skolor, sjukhus, sportarenor, bostäder, vägar, järnvägar och kraftverk en vinst efter skatt på 801 miljoner kronor. NCC Roads är ett annat bolag i samma koncern. De tillverkar vägbeläggningar och utför vägunderhåll. Deras vinst under förra året var 413 miljoner efter skatt. Mycket litet av den summan kom från någon annan källa än skatter. - - - De kvinnodominerade Carema Care och Carema sjukvård och bemanning ägs av Ambea AB som kan vara hur läskigt som helst, det har jag ingen aning om. Men skär vårdguld med täljkniv gör de inte. Enligt senaste årsredovisningen på Bolagsinfo var förlusten 230 miljoner på mindre än ett år. Även de bolagen betalas till största delen av skattepengar. Det borde vara besvärande för Socialdemokraterna att de har så olika syn på bolagsvinster beroende på vad företagen sysslar med."
Herr talman! Tydligare än så här kan det väl knappast sägas. Hur ska de entreprenörer som satsar tid och pengar på att utveckla den svenska vården och omsorgen veta vad som händer efter en eventuell socialdemokratisk valseger? Hur ska de våga anställa? Hur ska de våga lita på att deras vårdmottagningar eller skolor får finnas kvar? Och hur ska patienter och elever veta det, för att inte tala om de drygt 100 000 människor som jobbar inom privat drivna välfärdsföretag?
(Applåder)
I detta anförande instämde Daniel Bäckström och Helena Lindahl (båda C) samt Hans Rothenberg (M).
</anforandetext>
<intressent_id>0920966427818</intressent_id>
<rel_dok_id>H001NU11</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2013-04-26 05:04:53</systemdatum>
<systemnyckel>315241</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00998/#anf30</protokoll_url_www>
</anforande>
