<anforande>
<dok_hangar_id>2853575</dok_hangar_id>
<dok_id>H00997</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:97 Onsdagen den 24 april</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>97</dok_nummer>
<dok_datum>2013-04-24 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>FCB44522-67C2-461C-B11D-507700250FE6</anforande_id>
<anforande_nummer>80</anforande_nummer>
<talare>ULRIK NILSSON (M) replik</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag har lite svårt att stämma in i Hans Lindes beskrivning av att Sverige skulle ha sådana våldsamma brister i de mänskliga rättigheterna. Vem är det som saknar talerätt i Sverige? Vem är det som inte på politisk nivå eller i en öppen debatt kan väcka den typ av frågor som har lyfts upp? På vilket sätt skulle det påverka Sverige?
Jag är mycket medveten om att det finns många länder där talerätten behövs. Jag är dock rätt övertygad om att man här kan föra till torgs sina åsikter och uppfattningar. Jag är mycket mer bekymrad över den diskriminering som inte syns, den dolda diskriminering som inte kan föras upp till ytan. Men här i Sverige har vi den möjligheten.
Jag är därför fortfarande lite brydd över varför vi gör tilläggsprotokollet till huvudpunkten när huvudpunkten borde vara att vi sluter oss samman och säger att vi står för mänskliga rättigheter och individens möjlighet att växa och utvecklas och att vi också står för det i det internationella samfundet.
</anforandetext>
<intressent_id>0410640630411</intressent_id>
<rel_dok_id>H001UU15</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2013-04-25 05:03:56</systemdatum>
<systemnyckel>315108</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00997/#anf80</protokoll_url_www>
</anforande>
