2853575 H00997 Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:97 Onsdagen den 24 april 2012/13 97 2013-04-24 00:00:00 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 4D21BCCF-A8C4-4C0F-94BC-94A072F3A297 75 DÉSIRÉE LILJEVALL (S) S Herr talman! När det nyzeeländska parlamentet i förra veckan sade ja till samkönade äktenskap ställde sig både ledamöter och åhörare upp i sina bänkar, applåderade och sjöng en traditionell maorisk kärlekssång. Titta gärna på Youtubeklippet! Det var som om taket lyfte. Med siffrorna 77 mot 44 legaliserades äktenskap mellan män och män och mellan kvinnor och kvinnor. Nya Zeeland är därmed det 14:e landet i världen som förstår att kärlek är gränslös. Förutom Nya Zeeland har sedan tidigare Nederländerna, Belgien, Frankrike, Spanien, Portugal, Kanada, Sydafrika, Norge, Sverige, Island, Danmark, Argentina och Uruguay också sagt ja till samkönade äktenskap. Storbritannien är på god väg. Det är bra, herr talman. Det är goda nyheter, herr talman. Men i det här sammanhanget är inte 14 en hög siffra. Inte ens 15 - när man räknar Storbritannien som är på gång - kan ses som särskilt imponerande när vi vet att det i över 80 länder runt omkring i världen är olagligt med sexuella relationer mellan personer av samma kön. Det är till och med så att det i ett flertal länder är förenat med döden att komma ut ur garderoben. Herr talman! Ett tydligt exempel på en öppen diskriminering av homosexuella kunde vi läsa om i tidningen häromdagen. Horacio Cartes, homofob och nyvald president i Paraguay, uttryckte sin syn på samkönade äktenskap så här: "Jag skulle på fullt allvar skjuta mig i pungkulorna om min son sade att han ville gifta sig med en annan man. Den som gillar att hoppa från stock till stock är inte mer än en apa." Alltså , herr talman, jag vet inte vad jag ska säga. Jag blir uppriktigt upprörd när jag hör det där. Lika vred blir jag när jag läser om Wilfred de Bruijn, homosexuell bibliotekarie i Paris, som för några veckor sedan blev brutalt misshandlad på grund av sin sexuella läggning. I samband med vårens franska debatt om samkönade äktenskap har det antihomosexuella våldet trappats upp. Bestört blir jag också när jag läser att det parlamentariska underhuset i Ryssland är på väg att förbjuda det man föraktfullt kallar för homosexuell propaganda. Dumaledamoten Oleg Bolytjev anser att lagen är nödvändig för att skydda äktenskapets helighet och säger: "Homosexuell propaganda kan vara skadlig för de ungas andliga utveckling." Herr talman! Mänskliga rättigheter kan ibland uppfattas som en fras som vi bara slänger oss med. Men för homosexuella, bisexuella och transsexuella är innebörden av begreppet mänskliga rättigheter i allra högsta grad en fråga om just mänskliga rättigheter. Förtryck, diskriminering eller bestraffning av människor på grund av deras sexuella läggning strider - det strider - mot de mänskliga rättigheterna. Är det då inte märkligt, herr talman, att sexuell läggning inte tas med som en diskrimineringsgrund i FN-konventionerna om medborgerliga och politiska respektive ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter? Sverige måste vara pådrivande i arbetet för en hbt-konvention. Sverige bör, så snart detta bedöms lämpligt, också arbeta för en internationell hbt-konferens. Och det är viktigt att Sverige uppmanar länder där homosexualitet bestraffas med dödstraff att avskaffa detta. Därmed, herr talman, avslutar jag mitt anförande med att yrka bifall till reservation 2 av Socialdemokraterna. 0767503635911 H001UU15 N 2013-04-25 05:03:56 315103 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00997/#anf75