<anforande>
<dok_hangar_id>2853575</dok_hangar_id>
<dok_id>H00997</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:97 Onsdagen den 24 april</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>97</dok_nummer>
<dok_datum>2013-04-24 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>39FD5764-E96D-4ADB-AA46-27C3F7CA38C1</anforande_id>
<anforande_nummer>40</anforande_nummer>
<talare>CARIN RUNESON (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Herr talman! I dagens betänkande om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik behandlas ett antal motioner från allmänna motionstiden 2010, 2011 och 2012. Det är motionsförslag som handlar om mål och inriktningsfrågor och grundläggande rättigheter, barnets rättigheter, diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet, rättigheter för personer som tillhör urfolk och nationella eller etniska, språkliga eller religiösa grupper, mänskliga rättigheter i handelspolitik och i arbetsliv, mänskliga rättigheter, statslöshet och migration och Internationella brottmålsdomstolen. 
Vi socialdemokrater har två reservationer tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det är reservation 1 om tilläggsprotokoll till ESK-konventionen och reservation 8 om statslöshet.
Vi socialdemokrater har också en egen reservation, och det är reservation 2 om hbt. Jag yrkar bifall till dessa tre reservationer.
Dessutom kan jag nämna att vi tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet också har ett gemensamt särskilt yttrande som rör barnarbete.
Herr talman! Det är av största vikt att arbetet med att främja demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling genomsyrar den svenska utrikespolitiken. Detta borde vi alla vara överens om, men frågan är hur det ser ut i realiteten.
Vi socialdemokrater anser att respekten för de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för demokratin och en okränkbar helhet utifrån FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och en rad andra konventioner.
Herr talman! Vi kan inte nog betona hur viktigt det är att stå upp för de mänskliga rättigheterna oavsett var i världen de kränks och oavsett av vem - stormakt eller diktatur det är precis lika illa och precis lika fel.
Kampen mot diskriminering på grund av religion, funktionshinder, kön, etnicitet och sexuell läggning måste föras både nationellt och internationellt. Det sistnämnda kommer min partikollega Désirée Liljevall att ta upp i sitt anförande senare i debatten. 
Herr talman! FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, ESK-konventionen, innehåller rättigheter som hör ihop med de grundläggande behov som vi har. Konventionen tar upp rätten till arbete, rätten till en tillfredsställande levnadsstandard och rätten till utbildning.
Stater som har anslutit sig till konventionen ska till fullo använda sina tillgängliga resurser för att säkerställa att konventionens rättigheter förverkligas.
Ett viktigt arbete har också gjorts för att skapa tilläggsprotokollet till ESK-konventionen.
I december 2008 anslöt sig Sverige till antagandet av tilläggsprotokollet. Men man lämnade samtidigt en röstförklaring och framhöll att man inte är övertygad om att enskild klagorätt är det bästa sättet att främja de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna.
Man påstod vidare att ESK-rättigheternas karaktär skulle göra det svårt att med precision ange när en kränkning skulle anses ha begåtts.
Herr talman! Det är alldeles tydligt att regeringen, som i alla sammanhang säger sig arbeta för mänskliga rättigheter, inte avser att underteckna tilläggsprotokollet till ESK-konventionen.
För mig och för oss inom oppositionen är det svårt att förstå den borgerliga regeringens hållning i denna fråga.
Vi socialdemokrater och övrig opposition och många engagerade från civilsamhället och NGO:er anser, till skillnad från regeringen, att Sverige bör skriva under tilläggsprotokollet som ger människor klagorätt gentemot sina regeringar när regeringarna i fråga inte svarar upp mot sina åtaganden enligt ESK-konventionen.
Att inte underteckna tilläggsprotokollet och att dessutom ha motarbetat dess tillkomst, tycker jag ställer Sverige i en mycket dålig dager. Jag tycker det är dags att den borgerliga regeringen tänker till och framför allt tänker om när det gäller tilläggsprotokollet.
Att inte prata om barns situation runt om i världen när vi debatterar mänskliga rättigheter går inte an. Vi har i och för sig ingen reservation under punkterna 6 och 7, men vi har ändå ett särskilt yttrande, och jag vill säga något om barns situation i världen.
Det kanske beror på ålder, eller förhoppningsvis på den insikt som jag har fått genom ett antal studieresor till olika länder, att jag allt oftare funderar över hur människor runt om i världen, och för all del också i Sverige, kan vara så grymma, så hänsynslösa och så cyniskt beräknande när det gäller barn. Än i dag, en god bit in på 2000-talet förtrycks, exploateras och utnyttjas miljoner barn dagligen. För mig är detta helt ofattbart. Unicef har beräknat att ofattbara 20 000-22 000 barn under fem år - mörkertalet är stort, men det är många - dör varje dag, av olika orsaker. De dör inte bara av sjukdom och svält utan också beroende på mödrars maktlöshet. 
Problematiken med barnäktenskap och våldtäkter av barn, vilket inkluderar alltför unga flickor - ja, de är faktiskt barn - som tvingas att föda barn på grund av bland annat inhumana abortlagar, är någonting jag tycker är oerhört allvarligt. Jag kan också nämna att över hundra miljoner barn inte får gå i skolan, vilket innebär att de är sårbara och mycket dåligt rustade för sitt fortsatta liv. Många av de här barnen arbetar dessutom med uppgifter som ger dem fysiska men eller gör att de dör i förtid.
Som om inte detta vore nog är omkring 300 000 barn inblandade i väpnade konflikter på olika håll i världen. De har blivit tvångsrekryterade. De utnyttjas dessutom hänsynslöst och utsätts för fysiska, psykiska och sexuella övergrepp. För att nämna ytterligare ett par förfärande siffror som rymmer otaliga tragedier är det 1,2 miljoner barn, främst flickor, som utnyttjas i människohandel varje år. Över en miljon barn sitter i fängelse.
Jag tror, herr talman, att det här är siffror och fakta som vi har svårt att förstå och ta in, men inte desto mindre är det oerhört viktigt att vi alla i olika forum - här i Sveriges riksdag och i olika internationella sammanhang där vi deltar - efterlyser tydligare fokus när det gäller att motverka exploatering och utnyttjande av barn, framför allt barnarbete och sexuell exploatering. 
Här har alltid ett lands regering ett extra stort ansvar. Här har vår utrikesminister Carl Bildt och vår biståndsminister Gunilla Carlsson en stor och viktig uppgift som jag anser att man måste lägga mycket mer tyngd på än man hittills har gjort. Vi socialdemokrater anser också att det är viktigt att vi stöder ILO:s ambition att få till stånd ett förbud mot de värsta formerna av barnarbete, exempelvis arbete med farliga kemikalier, skuldslaveri och givetvis också barnprostitution.
Avslutningsvis, herr talman, kan jag inte nog poängtera att vi socialdemokrater anser att barnrättsperspektivet ska genomsyra allt internationellt arbete och dialogen med våra samarbetsländer inom utvecklingssamarbetet. Barns utsatthet och vikten av att erbjuda och kunna ge barn framtidsmöjligheter måste lyftas fram på ett betydligt bättre och tydligare sätt än hittills. Det får dessutom inte bara vara vackra ord - det förpliktar också till handling.
</anforandetext>
<intressent_id>0502174718806</intressent_id>
<rel_dok_id>H001UU15</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2013-04-25 05:03:56</systemdatum>
<systemnyckel>315068</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00997/#anf40</protokoll_url_www>
</anforande>
