<anforande>
<dok_hangar_id>2851900</dok_hangar_id>
<dok_id>H00993</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:93 Onsdagen den 17 april</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>93</dok_nummer>
<dok_datum>2013-04-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>6C440F73-82FF-491E-A910-1F6DE0F3A2A8</anforande_id>
<anforande_nummer>208</anforande_nummer>
<talare>PER ÅSLING (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Bank- och finansmarknadsfrågor befinner sig fortsatt i den europeiska krisens centrum på olika sätt. Den är i centrum när man ska förklara orsakerna till att krisen har uppstått, och den är i centrum när man ska diskutera olika lösningar. Viktigast av allt är de negativa effekterna av skuldkrisen, som vi alltjämt har att hantera. 
De senaste årens utveckling på bank- och försäkringsområdet har lett till att fokus i än större utsträckning har lagts på exempelvis vikten av sunda institutioner. Det handlar om transparens, förutsägbarhet och rättssäkerhet liksom även förändringar i kapitalförsörjningen till företag. Tillgången till finansiella tjänster är av fundamental betydelse för välståndsutvecklingen. 
För en hållbar utveckling i hela landet är det viktigt med ett flertal olika aktörer som kompletterar varandra. Olika associationsformer är en förutsättning för att det ska finnas en nödvändig bredd av aktörer.
Jag kan konstatera det paradoxala i att globaliseringen gör det allt viktigare att diskutera lokala perspektiv på ekonomin. Det handlar om att ta vara på den lokala kraften till nytta för utveckling i hela landet. Sveriges tillväxt är en summa av alla landsändars tillväxt. För att utnyttja potentialen i alla landsändar gäller det att hela landet har en fungerande kapitalmarknad.
Herr talman! Genom olika offensiva satsningar möter vi dessa problem. Låt mig ta några exempel: Ett särskilt viktigt instrument är det investeraravdrag som efter EU:s godkännande kan implementeras i höst, ett kraftfullare Almi efter sammanslagningen med Innovationsbron och uppdraget till Boverket att tillhandahålla kreditgarantier.
Svårigheterna att få kapital från banker och riskkapitalförsörjare både för start och expansion i tidiga skeden hör till de vanligaste problemen för många småföretag. De geografiska skillnaderna är ofta påtagliga.
För stora och medelstora företag med stor tillväxtpotential har situationen på senare år förbättrats med en framväxt av mindre börser och ett starkt tillflöde av pengar till riskkapitalmarknaden. Sverige har en i internationell jämförelse en rätt väl fungerande finansmarknad.
Särskilt påfrestande för företagen blev de skärpningar av kreditvillkoren som blev resultatet direkt i anslutning till krisen efter Lehmankraschen. I många stycken möter företagen också nya villkor. Företag som tidigare var internationellt finansierade tvingas hem till en mer begränsad kapitalmarknad i Sverige. Många banker är mer benägna att vårda befintliga kunder, och tröskeln är högre för nya företag.
Herr talman! För landsbygden och för mindre orter har ofta de lokala sparbankerna en stor betydelse. Sparbankerna är uttalat lokala, vilket medför att de har en god förankring som är viktig såväl för näringsliv som för hushåll. En springande punkt för möjligheten till utlåning är att stärka kapitalbasen för dessa små banker.
I Norge har man i lag gjort det möjligt för sparbanker att ge ut egenkapitalbevis, som flera påtalat här från talarstolen före mig. Det stärker de lokala sparbankerna. Det innebär också att dessa sparbanksbevis skapar möjligheter för de små bankerna att växa genom att nytt kapital tillförs verksamheten samtidigt som sparbankerna huvudsakligen behåller det lokala huvudmannaskapet.
För vår del i Sverige krävs också en lagändring för att sparbankerna ska kunna ta in externt kapital och därmed stärka sin finansiella styrka. Det är viktigt att sparbanker snarast får möjligheter att öka sin kapitalbas genom att emittera någon form av sparbanksbevis. Det är också angeläget att Finansdepartementet återkommer till riksdagen med konkreta förslag. Jag vet att det pågår en dialog mellan sparbanksrörelsen och Finansdepartementet, och jag utgår ifrån att vi får en snar leverans.
</anforandetext>
<intressent_id>0679228585116</intressent_id>
<rel_dok_id>H001FiU22</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2013-04-18 08:03:53</systemdatum>
<systemnyckel>314729</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00993/#anf208</protokoll_url_www>
</anforande>
