<anforande>
<dok_hangar_id>2851900</dok_hangar_id>
<dok_id>H00993</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:93 Onsdagen den 17 april</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>93</dok_nummer>
<dok_datum>2013-04-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9795587A-94B9-48F5-9C38-222F45C3A346</anforande_id>
<anforande_nummer>199</anforande_nummer>
<talare>BO BERNHARDSSON (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Bank- och finansmarknadsfrågorna rymmer, för att uttrycka sig försiktigt, stor dramatik. De befinner sig, kan man säga, i centrum av finanskriserna och den europeiska krisen, som fortfarande pågår.
Även om dagens ärende behandlar ganska olika motioner, uppsamlade från allmänna motionstiden, rör det också de övergripande större frågorna om hur finansmarknaden ska kunna reformeras och regleras så att den blir långsiktigt hållbar på nationell nivå, på europeisk nivå och på global nivå.
Det är viktiga frågor.
Det är inte rimligt att vi har en bank- och finanssektor där riskerna har socialiserats, församhälleligats, och där skattebetalare och bankkunder för stå för riskerna, men där vinsterna och vinstmöjligheterna förblir privata.
Det pågår alltså ett omfattande arbete för att komma till rätta med de här problemen.
Det handlar om skärpta kapitalkrav och bättre krishantering. Det handlar inom EU och eurozonen om att eventuellt skapa vad som kallas en bankunion, etablera gemensam tillsyn för att förebygga nya kriser och krishanteringsramverk som ska kunna ta hand om finanskriser när de ändå uppstår. Det handlar om att så långt det är möjligt hålla skattebetalare och bankkunder skadeslösa och om att ägarna måste ta sitt ansvar i banksektorn.
På nationell nivå arbetar Finanskriskommittén för att se över våra egna regelverk och krishanteringsrutiner.
En fråga som diskuteras är bankdelning, detta i akt och mening att separera vanlig bankverksamhet från mer hasardbetonade aktiviteter. Finansutskottet har här bestämt sig för att arrangera en utfrågning med anledning av den så kallade Liikanenrapporten.
Jag säger bara detta för att understryka att det är ett starkt fokus på de här frågorna, kanske inte så mycket i dag när vi behandlar det här betänkandet men i riksdagsarbetet över huvud taget, i det arbete vi utför i finansutskottet och det som vi gör i det europeiska sammanhanget. Det är verkligen någonting som finns i fokus och som kommer att fortsätta att vara där under lång tid.
Det är viktigt att åstadkomma det som jag, med ett lånat uttryck från andra områden, kallar för en uthållig bank- och finanssektor, som vi kan leva med i det långa loppet.
Herr talman! En fråga som behandlas i betänkandet rör vikten av mångfald på bankmarknaden och då mer exakt hur sparbankerna ska kunna finansiera sig och i det sammanhanget om egenkapitalbevis är en idé att satsa på. Den frågan har vi haft uppe till behandling några gånger vid det här laget.
Regeringen har funderat och funderat ganska länge och har nu kommit fram till att det är svårt. Man lovar emellertid att tillsätta en utredning och på allvar ta sig an de här frågeställningarna. Vi låter oss i det här läget nöjas med det. Men med tanke på tempot i det här arbetet hittills lovar vi också att vi kommer att följa det här ganska noga och se till att arbetet på Regeringskansliet, om vi nu kan hjälpa till att få upp tempot, verkligen fortskrider som det är tänkt.
Vi socialdemokrater har en reservation. Den rör frågan om försäkringspremier och betalningsanmärkningar. Den har också funnits med ett tag i de här diskussionerna och när vi har behandlat den här typen av betänkanden.
Vi tycker inte, för att uttrycka det kortfattat, att det är rimligt att den som har betalningsanmärkning också ska få betala en högre premie för sina försäkringar. Vi tror inte att risken för brand eller vattenskada nödvändigtvis ökar för att en person av någon anledning vid något tillfälle inte har betalat sina räkningar i tid.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 8 och i övrigt till förslaget i betänkandet.
</anforandetext>
<intressent_id>0701525641715</intressent_id>
<rel_dok_id>H001FiU22</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2013-04-18 08:03:53</systemdatum>
<systemnyckel>314720</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00993/#anf199</protokoll_url_www>
</anforande>
