2851900 H00993 Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:93 Onsdagen den 17 april 2012/13 93 2013-04-17 00:00:00 Ersättningsrätt föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 8A2078E7-F6EB-4C12-8826-5025118A3200 169 MARIANNE BERG (V) V Herr talman! Innehavaren av en kärnreaktor ska finansiera skadestånd upp till 12 miljarder kronor. Det är en liten summa i detta sammanhang. Redan 2004 gjorde dåvarande Statens strålskyddsinstitut en kalkyl över vad det egentligen skulle kosta om en olycka hände på hemmaplan i en kärnkraftsreaktor, med därtill kommande härdsmälta. Man beräknade att kostnaderna skulle uppgå till flera hundra miljarder. Vad är då 12 miljarder? Det är som sagt en struntsumma och ett belopp som definitivt inte kommer att räcka på långa vägar i händelse av en olycka här i Sverige. Vänsterpartiet anser att kärnkraftsindustrin bör stå för sina egna kostnader och att nivån på skadeståndsansvaret ska vara obegränsat. Det ska täcka allt, och det är moderbolaget som har ansvaret - utan inblandning av och fixande och tricksande med eventuella dotterbolag. Det får alltså inte vara något fixande och tricksande i den frågan. Herr talman! Det är till hösten 33 år sedan Sverige folkomröstade om kärnkraften. Det var en folkomröstning som genomfördes med olyckan i Harrisburg i minnet. På nej-sidan i folkomröstningen stod Vänsterpartiet sida vid sida med Centerpartiet. Det var alltså alternativ tre. Alternativ tre stod för en snabb avveckling av kärnkraften. Alternativ två kom in däremellan - det blev ett nja. Det var dock alternativ två som tog hem folkomröstningen med 0,4 procent. Ja-alternativet fick minst röster. Hur som helst gjorde man en kompromiss om att avveckling skulle ske och att den skulle vara klar till 2010. Så hände dock inte. Sverige, som skulle avveckla kärnkraften, gjorde precis tvärtom - fortsatte utbyggnaden. Kärnkraftskramarna fortsatte med sitt mantra att kärnkraften i Sverige var säker. En olycka som i Tjernobyl kan inte hända här, sade man. Då undrar jag: Vem tror på tomten? Vad har hänt på de svenska kärnkraftverken under de senaste sex sju åren? Jo, det är en rad händelser. Låt mig ta upp några för att belysa detta. Det har varit bränder i Ringhals och flera stopp när det gäller Oskarshamn. I Oskarshamns reaktor 1 var det 2011 fyra snabbstopp under loppet av 17 dagar. Ni i Alliansen störs väl inte av detta, för ni menar hela tiden att våra anläggningar är mycket säkra. Det är skrämmande att ni inte ifrågasätter kärnkraften på något vis. Ni traskar bara vidare som om ingenting hänt och som om ingenting heller kommer att hända i framtiden. Miljöminister Lena Ek skrev i oktober förra året till socialdemokraten Hans Hoff som svar på hans skriftliga fråga om säkerheten är garanterad på de svenska kärnkraftverken: "Låt mig vara mycket tydlig på en punkt. Den kärnkraft vi har i Sverige ska vara säker. Det finns ingen tvekan från min sida på den punkten." Sedan kom EU:s stresstester. Man gick igenom alla reaktorer i Europa, och det kom fram att man pekat ut några svenska kärnkraftverk. Exempelvis kom det fram att Forsmarks kärnkraftverk inte skulle klara av ett elavbrott under en längre tid, eftersom det tar så lång tid innan säkerhetssystemet sätter in. Detta skulle i värsta fall kunna leda till en härdsmälta. Herr talman! Förra året gjorde Greenpeace intrång på Forsmark och Ringhals. Det var ett fredligt stresstest, som de kallade det. Det är helt förbluffande att en stor grupp fredliga aktivister kan klättra in på svenska kärnkraftverk. Nu får vi verkligen vara glada att dessa personer hade ett fredligt uppsåt. Det vore nämligen en mardröm, herr talman, att tänka sig att det var en grupp illasinnade terrorister. Vad hade då hänt? I mars 2011 skedde kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan. Det var en sorgens dag. Hundratusentals människor drabbades, och många fick sätta livet till. Kostnaderna är för närvarande uppe i flera hundra miljarder kronor och beräknas bli långt över tusen miljarder kronor. När vi ser dessa oerhörda konsekvenser av en olycka på ett kärnkraftverk är det för mig som vänsterpartist helt omöjligt att förstå varför Sverige fortfarande vill behålla kärnkraften, tillika bygga fler kärnkraftverk. Centerpartiet, som var så drivande för en avveckling inför folkomröstningen 1980, svängde i frågan under 2009. Då gick dåvarande näringsminister Maud Olofsson glad och förnöjsam ut och presenterade Alliansens energiöverenskommelse: Nya kärnkraftverk kan byggas. Man kan bara sucka och konstatera att Centerpartiet i och med denna överenskommelse svek sina anhängare och många fler. Herr talman! Jag vill avsluta med att nämna något om personskador vid en olycka. De kan bli enorma för dem som överlever. Ska vi då acceptera att skador som uppkommer ska preskriberas efter 30 år, och därefter är det stopp? Nej, det är faktiskt horribelt när vi vet att generation efter generation kommer att få lida när en olycka inträffar. Radioaktiv strålning förföljer människor i generation efter generation. Jag anser därför: Skrota kärnkraften! Börja avveckla! Satsa på förnybara energikällor! Jag yrkar bifall till reservationen i detta betänkande. 0679667648714 H001CU10 N 2013-04-18 08:03:53 314690 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00993/#anf169