<anforande>
<dok_hangar_id>2851900</dok_hangar_id>
<dok_id>H00993</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:93 Onsdagen den 17 april</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>93</dok_nummer>
<dok_datum>2013-04-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>(forts. från 9 §) Energipolitiska frågor (forts. NU17)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>0BE55FE0-6284-499A-9FC3-DC6FB8C49292</anforande_id>
<anforande_nummer>121</anforande_nummer>
<talare>EVA FLYBORG (FP)</talare>
<parti>FP</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Utskottet behandlar här ett antal motioner från den allmänna motionstiden, och många är upprepningar och samtliga väl kända sedan långt tidigare. Utskottet avstyrker i detta betänkande återigen samtliga motioner.
Låt mig därför använda min tid i dag för en utblick över sakernas tillstånd och några reflexioner med bäring på oppositionens olika motioner och anföranden.
Herr talman! När jag växte upp på 1970-talet talades det mycket om hur dålig luften var och hur mycket sämre den skulle bli i framtiden. När jag för första gången reste till London 1977 och såg drottningen vinka vid The Queen's Silver Jubilee och snöt mig i en näsduk blev den alldeles svart av sot, detta på grund av den stora mängden kol i britternas energisystem. Det kan vara på sin plats att påminna sig om just britternas situation, inte minst nu när en av vår tids stora politiker, Margaret Thatcher, gick bort alldeles nyligen och begravs just i dag. Jag tar tillfället i akt och framför min respekt för hennes politiska gärning. Hon var en av Storbritanniens största premiärministrar och en dam som inte bara spräckte glastaket - hon dominerade totalt sin samtid. Men i dag, herr talman, är luftsituationen väldigt annorlunda. Luften vi andas runt omkring oss är betydligt renare än förr.
Att det blivit så här beror till allra största delen på att vi har ställt om vårt energisystem till en fossilfri produktion. Borta är till största delen kol- och oljeeldade kraftverk, vilka ersatts framför allt med kärnkraft men också med förnybart. Oljeeldade pannor hemma i villorna byttes, med ekonomiskt stöd från socialdemokratiskt ledda regeringar, till uppvärmning med direktverkande el.
Men det gäller att se upp. En god miljö är inte en gång för alla vunnen, utan den måste också underhållas för att kunna bibehållas. Vi kan i framtiden vara tillbaka i en miljö med smutsig luft och smog om vi för en felaktig energipolitik. Exemplet Tyskland förskräcker inte minst av denna anledning. Där ökar nu koldioxidutsläppen igen på grund av panikavstängningen av ren och pålitlig kärnkraft. Detta kommer att stå de tyska skattebetalarna dyrt och miljön ännu dyrare.
"Så går beslutsamhetens friska hy i eftertankens kranka blekhet över." Shakespeares Hamlet kunde inte veta hur rätt han skulle få.
Herr talman! Som jag så många gånger tidigare fört fram i debatten anser vi i Folkpartiet att kärnkraft är och ska förbli basen i en effektiv, säker och ren svensk energiproduktion. Om 10-15 år måste dock stora delar av den svenska kärnkraften bytas ut - det är vi väl medvetna om. Om vi vill skapa förutsättningar för vår elintensiva basindustri att fortsätta utvecklas och konkurrera på den internationella marknaden behövs hållbara spelregler för utbyggnaden av ny elproduktion.
Allianspartiernas historiska energiöverenskommelse har lagt grunden för en sådan långsiktighet. Tankeförbudslagen är borttagen, och vi har gjort det möjligt för det nödvändiga generationsskiftet av svensk kärnkraft. Vi tillåter byggandet av nya reaktorer för att ersätta de gamla, och vi värnar därmed jobb, trygghet och miljön i Sverige. Det är utmärkt att Vattenfall har börjat sondera terrängen för byggandet av nya kärnkraftverk, och jag inväntar att fler följer deras exempel.
Men förnybar energiproduktion då, kanske någon frågar sig: Är inte det bra?
Låt mig börja med att slå fast att varken jag eller Folkpartiet har något emot förnybar energiproduktion. Tvärtom har jag i flera riksdagsdebatter, i andra debatter och i debattartiklar lyft fram att vi måste ha fler förnybara energikällor, som till exempel vågkraft och saltkraft. Jag tror också att biogasen kommer att ha en positiv inverkan på att få ned utsläppen i fordonsflottan. Jag kör själv en biogasbil sedan många år tillbaka.
Vad man däremot måste fundera allvarligt på är de stora, ensidiga och enormt subventionerade satsningar på till exempel vindkraften som äger rum såväl i Sverige som i en del andra länder. Vad innebär detta egentligen?
Storskalig vindkraft kommer att ställa gigantiska krav på utbyggnad och ombyggnad av det svenska stamnätet. "Smarta nät" är en omskrivning av just de annorlunda krav som all intermittent kraft ställer på våra kraftnät. Just kostnaderna för att få in det förnybara i våra befintliga elnät är något som jag inte tror att de flesta över huvud taget är medvetna om. Prislappen för detta måste bli föremål för en mer grundlig diskussion. Som jag har tagit upp i tidigare riksdagsdebatter har vindkraften på sju år, mellan 2003 och 2010, enbart genom elcertifikaten fått en subvention som kostat drygt 30 miljarder kronor för de svenska skattebetalarna. Den totala kostnaden för utbyggda mål och ramar med ombyggda elnät kan förmodligen räknas i hundratals miljarder. Tanken svindlar.
En stor ökning av intermittent kraft kommer att skapa stora obalanser i energisystemet och leder till att vi kommer att få ett ökat behov av reglerkraft med befarade ökade utsläpp av fossilgaser. Detta samband blir tydligt i till exempel Tyskland.
Den tyska kärnkraftsavstängningen har blivit dyr för de tyska konsumenterna. Enligt beräkningar från tyska Siemens kan det kosta upp till svindlande 1 700 miljarder euro att avveckla den tyska kärnkraften. Lite billigare blir det om man får använda gas i stället för kol, som nu förordas. Dessa summor är så gigantiska att man nästan inte kan greppa dem, än mindre inse vilken belastning det blir för medborgarna. De tyska hushållen belastas med ständigt nya pålagor som höjer priset på el alltmer för att man ska klara av att i alla fall på ytan ställa om till förnybart. Tidskriften Forbes har räknat ut att kostnaderna för de tyska elkonsumenterna stiger med 10 procent redan i år, och då ska man minnas att de stiger från en redan mycket hög nivå. Den statliga energimyndigheten Dena räknar med att de tyska konsumenterna kommer att få betala ca 42,5 miljarder euro bara för att anpassa elnätet till förnybara energikällor. Drygt 19 000 kilometer nya ledningar måste byggas, och ca 25 000 kilometer måste anpassas för att möta de nya behoven.
Det är också intressant i sammanhanget, herr talman, att notera att Frankrike planerar för ny kärnkraft nära gränsen till Tyskland. Ska den måhända användas för att sälja kärnkraftsel till det så kallade kärnkraftsfria Tyskland? Jajamän - det planeras till och med nya överföringsledningar just på dessa ställen. Herr talman! Dubbel moral är sällan dubbelt så bra.
Herr talman! Men händer inte detta bara någon annanstans? Det kan väl ändå inte hända i Sverige?
Utsläppen av koldioxid ökar dramatiskt när man stänger av ren och säker kärnkraft. Det vet vi. Även vi i Sverige har provat detta i samband med att den förra S-regeringen stängde av Barsebäcks båda aggregat, 1 och 2. För varje timme med avstängd kärnkraft i Barsebäck gav den ökade användningen av dansk kolkraft enligt SMHI ökade utsläpp i form av till exempel 1 700 kg extra svavel, 860 kg extra kväveoxider och 560 000 kg koldioxid varje timme. Till detta kommer de 25-30 miljarder kronor i skadestånd som vi fått betala och fortfarande får betala till ägarna för att den dåvarande regeringen brutalt stängde av ett väl fungerande elkraftverk.
I Tyskland ser det likartat ut nu när konsekvenserna blir möjliga att skönja av den brådstörtade kärnkraftsavvecklingen. Enligt uppgifter från den tyska branschorganisationen Bundesverband der Energie- und Wasserwirtschaft är visserligen fossilanvändningen i Tyskland konstant, men det som döljer sig i statistiken är att både kol och brunkol, det vill säga de allra smutsigaste energislagen, har ökat på bekostnad av gaskraften. Koldioxidutsläppen i Tyskland ökade alltså under 2012 med ca 3 procent. Redan nu kan man alltså se att det har ökat. Man är nu så beroende av kolkraften att det till och med talas om förbud mot att stänga kolkraft. Dessutom planeras 20 nya kolkraftverk.
En så kallat grön politik leder alltså direkt till en svart framtid. Det tål att tänka på för dem som vill värna vår egen goda miljö eller ekonomi, jobb och företag.
Herr talman! Det är allt det jag nyss har nämnt som man ska ha i minnet när vissa partier i kammaren, speciellt Miljöpartiet och Vänsterpartiet, envisas med att Sverige visst kan avveckla kärnkraften och klara sig med enbart förnybar energi, även om det är på lite sikt. Allt verkar då vara så käckt och bra - lite vind och sol, så räddar vi klimatet i Sverige. Sanningen är den rakt motsatta, vilket jag har visat i detta anförande. Sol och vind kräver gigantiska subventioner för att marknaden ska vilja investera, och det krävs enorma mängder reglerkraft så fort det är molnigt eller inte blåser, vilket flera har talat om tidigare här. Alliansen bygger ut det förnybara - det gör vi med en rasande takt - men vattenkraft och kärnkraft utgör under överskådlig framtid basen för det svenska välståndet, för jobben och för miljön. Svaret på frågan om sol och vind är alltså dess värre fossilbränslen, och då i bästa fall gas. I värsta fall är det kol och olja. En sådan utveckling vill jag inte vara med om i Sverige.
Herr talman! Jag var inne på att Frankrike planerar för ny kärnkraft. Det är inte bara där det planeras för ny kärnkraft för att man vill värna om miljön och klimatet. Runt om i världen byggs det ut kärnkraft som aldrig förr. En nyinvesteringsvåg går över världen - 160 reaktorer bara medan vi talar här. 
Jag började detta anförande med att ta upp Storbritannien. Regeringen där inser att om man ska klara av koldioxidmålet och inte drabbas av ett permanent elunderskott måste man bygga ny kärnkraft. Av landets 16 reaktorer kommer endast en vara i drift om tio år om inget görs. 13 nya reaktorer är planerande eller utpekade för att ersätta de gamla - just för att man tar klimathotet på allvar i Margaret Thatchers anda, eftersom hennes regering fortsatte utbyggnaden av kärnkraft i Storbritannien när den ifrågasattes i andra länder. The lady was not for turning!
Allra sist vill jag läsa upp ett citat från en artikel på Newsmill som Lina Palm, energidirektör för Sveriges basindustriers energisamarbete SKGS, som vi alla känner till väl, skrev i slutet av förra året. Hon säger så här: "Världens problem idag är inte för mycket klimatvänlig kärnkraft, det är för mycket klimatskadlig kolkraft."
Herr talman! Därför kan jag inte göra annat än att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.
(Applåder)
I detta anförande instämde Hans Backman (FP).
</anforandetext>
<intressent_id>0401150407611</intressent_id>
<rel_dok_id>H001NU17</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2013-04-18 08:03:53</systemdatum>
<systemnyckel>314642</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00993/#anf121</protokoll_url_www>
</anforande>
