<anforande>
<dok_hangar_id>2851900</dok_hangar_id>
<dok_id>H00993</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:93 Onsdagen den 17 april</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>93</dok_nummer>
<dok_datum>2013-04-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Energipolitiska frågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>2B939C6E-D2DF-4E73-A0D0-A0159399D72D</anforande_id>
<anforande_nummer>100</anforande_nummer>
<talare>LISE NORDIN (MP)</talare>
<parti>MP</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Sedan riksdagen senast debatterade energipolitiken har SOM-institutet presenterat nya siffror över svenska folkets åsikter om kärnkraften. Mätningen visar att motståndet håller i sig. Det är till och med fler som vill avveckla nu än förra året. 48 procent vill avveckla och 36 procent vill behålla eller bygga ny. Denna folkvilja ger oss politiker ännu ett skäl att skynda på utbyggnaden av förnybar energi och satsningar på energieffektivisering.
Att använda energi smartare och därmed kunna minska energianvändningen är den viktigaste pusselbiten i energiomställningen. Det är det snabbaste, billigaste och miljöbästa sättet att fasa ut miljödåliga alternativ. Och potentialen för energieffektivisering är enorm. Den statliga Energieffektiviseringsutredningen har visat på en lönsam potential att spara 35 terawattimmar. Det är mer än hälften av vad kärnkraften levererar.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 klargjort att målet om 20 procent minskad energiintensitet till år 2020 kommer att bli svårt att nå. Analysen är gjord utifrån dagens politik. Samtidigt pågår arbetet med EU:s energieffektiviseringsdirektiv som ställer krav på att Sverige skärper upp arbetet med energieffektivisering. Energimyndigheten menar att det behövs en fördubbling av insatser för att nå målet. Även den internationella energibyrån IEA har nyligen uppmanat den svenska regeringen att öka energieffektiviteten. Men regeringen har inte svarat med några förslag. Tvärtom har man de senaste åren i budgeten skurit ned stödet till hushåll och företag att använda energin smartare.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslår gemensamt att regeringen ska ompröva förslaget om vita certifikat. Det är ett system som använts framgångsrikt i flera länder såsom Italien, Frankrike, Storbritannien och Danmark.
Vita certifikat låter energiföretagen leverera mer nytta och mindre energi. Med ett sådant system får energiföretagen uppdraget att erbjuda sina kunder åtgärder för att effektivisera sin energianvändning. Detta är ett system som har varit så framgångsrikt att EU-kommissionen nu föreslår att det införs i fler länder. Det är förvånande att regeringen hittills har sagt nej utan att presentera några egna förslag. Ingen gynnas av en politik för energislöseri.
Herr talman! Vindkraften byggs ut snabbt i både Sverige och världen. Utbyggnaden skapar nya gröna jobb och är en viktig pusselbit för att nå målet om 100 procent förnybar energi. Men den positiva utvecklingen i Sverige har börjat sakta ned på grund av ett antal hinder på vägen. Generellt är svenska folket mycket positivt till att bygga ut vindkraft. Nio av tio vill att vi fortsätter att bygga ut vindkraften som i dag. Men alltför ofta blir det lokala kontroverser där det ska byggas vindkraftverk eftersom människor i orterna inte inkluderas.
För att ta till vara den potential som finns i vindkraften är det nödvändigt att öka allmänhetens deltagande och därmed acceptans för vindkraft i närmiljö. Ett sätt att uppnå detta är att erbjuda dem som bor i närheten av planerade vindkraftverk rätten att bli delägare genom att köpa andelar i vindkraftverket. Detta har varit mycket framgångsrikt i Danmark, där det mesta av vindkraften i dag faktiskt ägs av privatpersoner till skillnad från i Sverige.
Herr talman! Det här betänkandet behandlar även frågan om biogas. Den största utmaningen i att nå ett helt förnybart energisystem är troligen transportsektorn. Ett hållbart transportsystem innebär att fler resor görs med kollektivtrafik och att mer gods transporteras på järnväg, samtidigt som vi utvecklar fler förnybara drivmedel. Biogas är det miljöbästa bränslet som i dag finns att tillgå. Om gödsel, avloppsslam och andra organiska substanser som annars läcker växthusgasen metan samlas in och görs till biogas får man dubbel klimatnytta.
Runt om i Sverige finns det många spännande projekt kring biogas. Men medan enskilda kommuner och regioner går före sitter regeringen med armarna i kors. Sverige saknar i dag en nationell strategi för biogasen.
Regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta gör ingen verklig klimatnytta om det inte följs upp med konkret politik. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet presenterar i dag ett gemensamt förslag om att regeringen ska ta fram en biogasstrategi och konkreta åtgärder för hur vi kan nå en ökad biogasproduktion.
Till sist: Den förnybara energin gör miljönytta först när den ersätter miljösämre alternativ som kärnkraft eller fossil energi. I dagens betänkande finns också en motion från Miljöpartiet som kräver ett stopp för utvinning av fossil energi i Sverige. Planerna på utvinning av bland annat skiffergas behöver avbrytas om Sverige ska ha en konsekvent och tydlig linje i klimatfrågan. En tydlig politik för förnybar energi förutsätter också en tydlig politik bort från de fossila energislagen.
Herr talman! Jag står bakom alla Miljöpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservationerna 1, 3 och 13. 
I detta anförande instämde Jonas Eriksson (MP).
</anforandetext>
<intressent_id>0828198456420</intressent_id>
<rel_dok_id>H001NU17</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2013-04-18 08:03:53</systemdatum>
<systemnyckel>314621</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00993/#anf100</protokoll_url_www>
</anforande>
