2850581 H00989 Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:89 Torsdagen den 11 april 2012/13 89 2013-04-11 00:00:00 (forts. från 5 §) Hyresrätt m.m. (forts. CU11) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt A61088E7-2158-43EE-BB97-71B5DE6112CA 78 OLA JOHANSSON (C) C Herr talman! Frågan om hur vi på bästa sätt kan få fram nyinvesteringar och renovering i bostäder löper som en tråd genom mycket av det som ska diskuteras i dag. Vi måste ta bort byggbromsen, som gör att det byggs få hyresrätter och att det saknas bostäder där efterfrågan finns och är som störst. Vi måste också uppmärksamma de orter i hela landet där efterfrågan är liten, där bostäder står tomma och outnyttjade. Vi i Centerpartiet ser hela landet. Vi har i motions- och reservationsfloden till det här betänkandet fått förslag om förbud mot att ombilda allmännyttiga hyresrätter till bostadsrätter. Vi har förslag på att det i detaljplaner ska fastställas vilken upplåtelseform ett bostadsbestånd ska ha. Dessutom finns det förslag om att modernisering och ombyggnad inte ska kunna täckas med hyror och att skyddsregeln, som faktiskt infördes 2009, också ska gälla vid standardhöjningar. Det handlar också om att vi ska gå tillbaka till det system där de hyror som de samhällsägda bostadsföretagen förhandlat sig fram till med Hyresgästföreningen ska lämnas över till övriga fastighetsägare för att de ska rätta sig efter och anpassa sig till dem. Det är reglering, styrning, krångel och skärpning av lagar. Samtidigt är det en fråga som alltid återstår att besvara. Vem är det som ska betala alltsammans? Hur ska det kommunägda bostadsföretaget kunna få loss kapital i sin egen balansräkning till nyinvesteringar och renoveringar om man förbjuds att sälja bostäder till hyresgäster som vill äga sin bostad? Hur ska hyresintäkterna kunna räcka till omfattande och nödvändiga renoveringar och ombyggnader om de knappt ger utrymme för att bekosta det löpande underhållet? Varför ska en privat eller allmännyttig fastighetsägare eller markägare eller byggherre någonsin bry sig om att ansöka om planläggning av bostäder om risken finns att det redan i detaljplanen bestäms vilken upplåtelseform var och en av de nybyggda bostäderna ska få? Vem skulle vara intresserad av att äga och hyra ut bostäder om man måste ansöka om planändring för att en hyresgäst eller en samling hyresgäster vill köpa loss ägarlägenheter, bilda bostadsrättsföreningar eller kanske bilda en kooperativ hyresrätt? Eller fastighetsägaren kanske vill sälja fastigheten till någon annan som ska fortsätta att hyra ut eller ombilda. Man skulle kunna tänka sig att det fanns en tanke bakom den kritik som ofta framförs från Socialdemokraternas håll om att plan- och bygglagen är krånglig och borde förenklas. Men det gör det inte. I stället föreslår de nu, med Vänsterpartiets och Miljöpartiets stöd, att det utöver allt annat som ingår i en lång och besvärlig planprocess också ska bestämmas, samrådas, regleras och överklagas när det gäller vilka upplåtelseformer det är som ska gälla i detaljplanen. Vilket megakrångel! Samtidigt är det ett avgörande bevis för att talet om att PBL borde förenklas är snack och att den rödgröna politiken i stället leder till en ännu större osäkerhet och brist på initiativ och investeringsvilja hos dem som skulle vilja få en plan antagen men som själva vill kunna bestämma vilken upplåtelseform som de nya bostäderna ska ha. Missförstå mig inte! Centerpartiet gillar hyresrätten. Den "äger", skulle man kunna säga. Den som hyr sin bostad får ju all inclusive till ett fast pris, sådant som den som äger sin bostad själv måste beställa och betala för. Speciellt gillar vi de hyresrätter som skapas vid sidan av och som blandas med andra upplåtelseformer, som bidrar till mångfald och motverkar segregering. Vi gillar alla nya bostäder eftersom de bidrar till bostadsmarknaden och gör att konkurrensen ökar så att bostadspriserna kan minska där de i dag är för höga och att de kan öka där de i dag är för låga för att någon ska kunna bygga nytt. I småorterna, i Landsortssverige, kostar det mer att bygga huset än vad det är värt den dagen man flyttar in. Vi gillar också de allmännyttiga bostadsföretag som varit ärliga mot sina hyresgäster genom att inte avtala om så låga hyror att det inte finns några medel som är reserverade till det underhåll som är nödvändigt och oundvikligt. Det kan ju inte efter 50 år komma som en direkt överraskning vare sig för dem eller för hyresgästerna att det kommer att behöva göras stambyten, isolering, fönsterbyten, beläggningsförändringar i badrum och fasadrenoveringar i ett hus som är byggt på 70-talet. Herr talman! Jag är ute på en bostadsturné och träffar ganska många vd:ar och styrelseledamöter från de kommunägda bostadsföretagen. Det finns en medvetenhet där om nyttan av att köra med öppna kort gentemot hyresgästerna och se till att de redan från början kan vara delaktiga och bidra i det nödvändiga arbetet med att skapa ett gott fastighetsunderhåll. De kommunala bostadsföretagen brukar sätta av en tredjedel av hyran till underhåll och renovering. Då minskar man också driftskostnaderna, och det blir lättare att få kalkylen att gå ihop. Kan man dessutom, utöver renoveringen, se till att förtäta, bygga på en våning och sätta in hissar i det högre huset ökar man både standarden och får nya intäkter som kan betala av investeringen. Alliansen tror på en mångfald av lösningar och en större frihet att själva utforma dem. Men Vänsterpartiet Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill lagstifta, likforma och reglera. Det hederligaste vore om ni som ytterligare vill bestämma, styra och subventionera kunde inse att det är just den politiken som skapat de problem vi ser med en renoveringsbubbla, där det på sina håll saknas resurser och vi har en bostadsmarknad med för få hyresrätter. Assar Lindbeck, nestorn i nationalekonomi, dömde i sina memoarer för ett tag sedan ut den tidigare bostadspolitiken som en 70 år lång katastrof. Hyresregleringen, som visserligen har mjukats upp, var en tillfällig åtgärd efter kriget men har funnits kvar och gör att det än i dag byggs för få hyresrätter i privat regi. EU-kommissionen håller med om det här, och i går sade de i en rapport om Sverige, fritt översatt, att hyresmarknaden kan förbättras på lång sikt genom att man rör sig mot mer marknadsanpassade hyror. Centerpartiet vill se ett förslag från regeringen med ytterligare avregleringar av hyresmarknaden så att drivkrafterna att ombilda hyresrätter till bostadsrätter minskar och vi får ekonomiska drivkrafter att bygga, äga och förvalta hyresrätter också i privat regi så att tillgången på bostäder på sikt leder till lägre hyror och sjunkande priser på bostäder. Vi vill se enklare planförfaranden för snabbare och mer förutsägbara processer, där vi skapar förutsättningar för industriellt byggande och enklare upphandlingar av bra bostadskoncept för hyresrätter till låg kostnad som till exempel Sabos Kombohus. Centerpartiet vill se en renovering av miljonprogrammets bostäder som är hållbar och energieffektiv och som inte på ett oskäligt sätt drabbar de boende med högre kostnader, utan snarare ger dem ett direkt inflytande med möjlighet att välja nivå och standard och också tillfälle att se över sin egen bostadssituation. Herr talman! Byggbromsen som hindrar bostadsbyggandet i medlut ligger an. Nu måste den tas bort så att vi kan rulla ut de bostäder som behövs. Slutligen, herr talman, över till det vi är överens om: Det är välkommet att vi i riksdagen samarbetar för att öka skyddet och rättigheterna för dem som utsätts för våld i nära relationer. Centerpartiet har under lång tid drivit de här frågorna, och regeringen har nu tillsatt förra länspolismästaren Carin Götblad som nationell samordnare för att samla och stödja berörda myndigheter, kommuner, landsting och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och långsiktigheten i arbetet mot våld i nära relationer. Carin Götblad ska också överväga hur stöd och skydd till brottsoffren kan utvecklas. Att samtidigt stärka skyddet för den misshandlade i hyreslagen och stärka besittningsskyddet utöver vad som gäller i dag ligger väl i linje med det. Det är kul och viktigt att alla partier vill bidra till att motverka våld och kränkningar som sker i relationer i hemmen, på gator och torg och i vardagen. Sammanfattningsvis, herr talman, är det alltså glädjande att vi är överens om att de mest utsatta behöver ett bättre skydd. Vi är väl egentligen också överens om att vi behöver bygga fler bostäder. Men vi är inte överens om hur. (Applåder) 0934639939611 H001CU11 N 2013-04-12 05:04:33 314235 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00989/#anf78