2850581 H00989 Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:89 Torsdagen den 11 april 2012/13 89 2013-04-11 00:00:00 (forts. från 5 §) Hyresrätt m.m. (forts. CU11) föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 73967609-2491-4ECB-9C52-DF690C3C9F79 65 NINA LUNDSTRÖM (FP) FP Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Det här är ett betänkande som innehåller motioner väckta under allmänna motionstiden. Det handlar om väldigt mycket: hyresrätt, bostadsrätt, kooperativ hyresrätt samt ombildning till bostadsrätt och ägarlägenheter. Merparten av motionerna har behandlats tidigare, så många av dem behandlas förenklat denna gång. Utskottet har också föreslagit ett tillkännagivande till regeringen. Det avser en översyn av hyreslagen för att öka skyddet att få bo kvar för den som misshandlats i sitt hem av sin make eller sambo. Jag återkommer till detta längre fram. Herr talman! "Mitt hem är min borg." "Hem, ljuva hem." "Borta bra, men hemma bäst." Man kan på många sätt beskriva betydelsen av att ha ett hem, att ha tillgång till en bostad. Ibland behöver man bostad på en ort tillfälligt. Ibland vill man satsa långsiktigt, och bostaden blir densamma under en mycket lång period. Ibland vill man ha kvar en bostad då man inte vet hur livet ter sig om några år. Vi har behov av att både byta bostad och anpassa boendet beroende på livssituationen. Ibland är det för att vi vill, ibland för att livsomständigheterna gör det tvunget. Möjligheten att hitta en bostad gör det möjligt att tacka ja till en plats på högskola eller universitet. En bostad gör det möjligt att byta jobb eller att över huvud taget hitta ett jobb. Byte av bostad kan underlätta i vardagen, om jag inte längre vill eller orkar klippa gräs, måla huset och skotta snö. Och, herr talman, tillväxten gynnas av en välfungerande bostadsmarknad. Herr talman! Hur ska folk bo? Vi i Folkpartiet anser att det avgörs bäst av den enskilda bostadskonsumenten. En del vill hyra, andra vill äga. En del vill äga kollektivt, andra vill ha ett enskilt ägande. En del vill eller kan inte spendera mycket på boendet, medan andra vill det. Långsiktiga spelregler är viktiga för alla bostadskonsumenter. Om förändringar sker av förutsättningarna för boendet måste man kunna planera för dem. Regeringen har redan fattat en hel del viktiga beslut och vidtagit åtgärder som riksdagen har fattat beslut om, men det är viktigt att fundera på vad mer vi kan göra. Herr talman! Jag ska nu beröra några av de reservationer som finns i betänkandet, och jag ska börja med frågan om reformerade hyressättningsregler. Utskottet och riksdagen ansåg i höstas att det var för tidigt att utvärdera lagen om allmännyttiga kommunala bostadsföretag. Utskottet har samma uppfattning nu och hänvisar till det uppdrag som Boverket har fått i sitt regleringsbrev för 2013. Hyresbostadsutredningen har presenterat sitt förslag, och beredning pågår i Regeringskansliet. Vad gäller skyddsregeln mot kraftiga hyreshöjningar vill jag påminna om utskottets ställningstagande och riksdagens beslut i samband med att propositionen kom för några år sedan. Utskottets ställningstagande framgår i betänkande 2009/10:CU24: "I de nu gällande reglerna för hyressättning saknas helt en bestämmelse till skydd mot snabba och kraftiga hyreshöjningar. Regeringens förslag innebär således i detta avseende ett förstärkt skydd för hyresgästerna i förhållande till dagens situation." Det blev alltså förstärkta regler. Hyresgäster kan ha ett starkt intresse av att ha ett tydligt skydd mot kraftiga hyreshöjningar, även om de beror på standardhöjande åtgärder. Vid reformen av hyressättningsreglerna infördes en skyddsregel mot att kraftiga hyreshöjningar får ett snabbt genomslag. Om den hyra som är att anse som skälig är väsentligt högre än den tidigare hyran ska hyresnämnden, om hyresgästen begär det och inte särskilda skäl talar emot det, bestämma att hyran ska betalas med lägre belopp under en skälig tid. Eftersom skyddsregeln är ett skydd för hyresgästen bör utgångspunkten vara att väsentliga hyreshöjningar inte ska genomföras med en gång. Samtidigt får det anses rimligt att det finns utrymme för något större hyreshöjningar när detta är skäligt i det enskilda fallet. När det gäller exempelvis standardhöjande åtgärder som har en inte obetydlig inverkan på lägenhetens bruksvärde har hyresgäster i dag ett relativt starkt inflytande. Enligt hyreslagen får en hyresvärd utföra sådana åtgärder endast om de har godkänts av de berörda hyresgästerna eller om hyresnämnden har lämnat tillstånd. Om det har utförts förbättrings- eller ändringsarbeten efter sådant godkännande eller tillstånd får det många gånger anses vara skäligt att efterföljande hyreshöjningar får ett snabbare genomslag. Regeringen menar därför att skyddsregeln som huvudregel ska tillämpas vid väsentliga hyreshöjningar om det inte finns särskilda skäl som talar emot det. Jag menar att Lars Eriksson från Socialdemokraterna ger en negativ bild av de förutsättningar som finns. Jag vill också påminna om att utskottet när propositionen behandlades framhöll att regeringen har för avsikt att följa upp tillämpningen av de nya reglerna. Frågan om att flytta tillbaka till en renoverad lägenhet eller inte beror ibland på många faktorer. Alla vill inte flytta tillbaka. Jag talade alldeles nyligen med en ung person som hade fått en evakueringslägenhet, och han fick ta ställning till om han ville fortsätta att bo i lägenheten. En del blir nöjda i samband med renoveringar. Det finns många fastighetsägare som är måna om att hyresgästerna ska ha ett bra boende och att det finns valfrihet. Man kan faktiskt bli erbjuden en lägenhet som man trivs i, vilket gör att man inte vill flytta tillbaka. Det finns positiva exempel. Herr talman! I frågan om att styra upplåtelseform i detaljplan blir jag, precis som tidigare talare, förvånad över förslaget. Det handlar om att göra detaljplaneprocessen ännu krångligare. Utskottet delar PBL-kommitténs uppfattning och är inte berett att vidta en översyn i den frågan. I dag har kommunerna möjlighet att påverka upplåtelseformen genom de exploateringsavtal som finns. Men att från det gå till att låsa fast upplåtelseform i detaljplan är inte en god idé. Jag noterar att Amineh Kakabaveh i Vänsterpartiet inte gillar ombildningar av hyresrätter till ägarlägenheter. Den möjligheten finns inte i dag. Det går inte att i dag ombilda en hyresrätt till ägarlägenhet, men jag tycker att det vore en bra idé. Det är hyresgästerna, de boende, som tar initiativ till att bilda en bostadsrättsförening. Det är deras initiativ att vilja köpa en fastighet. Vid ombildningar frigörs resurser för bostadsföretaget att underhålla fastigheter och att investera i nyproduktion. Möjligheterna är viktiga. Frågan om blandade upplåtelseformer i de olika stadsdelarna är viktig. En hel del kommuner jobbar intensivt med att möjliggöra ombildningar, inte minst i de områden och stadsdelar där det finns 100 procent hyresrätter. I min kommun finns en sådan stadsdel: Rissne. Där har ombildningar genomförts, och de boende tycker att miljön har blivit bättre med blandade upplåtelseformer. Med det regelverk de rödgröna föredrar, där det inte är möjligt att ombilda, skulle Rissne inte ha fått några bostadsrätter utan detaljplaneförändringar. Det hade varit ett olyckligt lagförslag. Herr talman! Tillkännagivandet om en misshandlad makes eller sambos besittningsskydd är viktigt. Jag vill börja med att påminna om det arbete som har gjorts av regeringen inom en rad områden, inte minst av före detta statsrådet Nyamko Sabuni. Nyamko Sabuni har verkligen lyft upp frågan om våld i nära relationer, mäns våld mot kvinnor och hedersvåld. Socialstyrelsen har beräknat att antalet kvinnor som varje år utsätts för våld i nära relationer uppgår till minst 75 000. Internationella studier pekar på att våld förekommer i 10-30 procent av alla parrelationer. Sedan år 2000 har anmälningar avseende denna typ av brott ökat med mer än 35 procent. Samtidigt har också anmälningar avseende grov kvinnofridskränkning ökat markant. Vad har regeringen gjort? Regeringen beslutade under föregående mandatperiod om tre handlingsplaner. En betydande andel av det särskilda jämställdhetsanslaget gick till åtgärder mot våld i nära relationer. Den här mandatperioden har insatserna följts upp i handlingsplanerna. För att öka samordningen och effekterna i insatserna har regeringen utsett Carin Götblad till nationell samordnare mot våld i nära relationer. I den nationella samordnarens uppdrag ingår bland annat att samla och stödja berörda myndigheter, kommuner, landsting och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och långsiktigheten i arbetet. Samordnaren ska verka för att förbättra samverkan mellan berörda aktörer, bidra till ökad samsyn om hur våld i nära relationer bäst ska förebyggas och bekämpas samt i samråd med aktörerna bidra till att sprida kunskap på området. Herr talman! Varför räknar jag upp alla de åtgärder som inte berör civilutskottets arbete? I vårt alliansyttrande påpekar vi att en översyn av hyreslagen är viktig, men också många andra åtgärder är nog så viktiga att följa upp. Jag vill också påminna om det ansvar som kommunerna har vad gäller att förebygga våld och hjälpa de mest utsatta brottsoffren. Kommunen har det yttersta ansvaret för att alla som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. I ett uppdrag till Socialstyrelsen ska socialtjänstens arbete för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld fortsätta att utvecklas. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att göra en samlad analys av insatsen för skyddat boende för hotade personer och att ta fram ett vägledande material för berörda målgrupper. Myndigheten har också förstärkt tillsynen. Socialtjänstlagen förstärktes 2007, och kommunernas ansvar för våldsutsatta kvinnor och deras barn har gjorts tydligare. Vi har i vårt särskilda yttrande påpekat att det behövs en bred översyn av hyreslagens paragrafer. Slutligen, herr talman, finns det anledning att hitta nya sätt att underlätta för bostadskonsumenter att göra sina val, även om just de förslag som tas upp i reservationerna inte är lösningen. Jag noterade att Jan Lindholm i Miljöpartiet beskrev sin ganska omfattande syn på problemen, men däremot lyste förslagen med sin frånvaro. Frågan är hur friheten kan ökas i boendet och hur vi värnar socialt ansvar, vilket jag tycker är en mycket central del av bostadsdebatten. Att bygga samhällen är så mycket mer än att bara bygga fastigheter. (Applåder) 0541320528015 H001CU11 N 2013-04-12 05:04:33 314222 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00989/#anf65