<anforande>
<dok_hangar_id>2850287</dok_hangar_id>
<dok_id>H00988</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:88 Onsdagen den 10 april</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>88</dok_nummer>
<dok_datum>2013-04-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Naturvård och biologisk mångfald m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>D0F1FAB7-A40B-4413-A7C0-9CBC8EC9A0AD</anforande_id>
<anforande_nummer>133</anforande_nummer>
<talare>OLLE LARSSON (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Det handlar om naturvård och biologisk mångfald.
Den sista mjölkbonden i Dorotea slutar i dagarna. Jag pratade med henne i morse. Hon hade en blandad besättning, bland annat fjällkor. Korna har hon haft på skogsbete under sommaren. En skogsskövlare, som hon kallar det, köpte marken där hon brukade ha sina kor på skogsbete. Hans skövling innebar att skogsbetet minskade avsevärt.
3 kronor får hon för mjölken. Dieseln kostar 15 kronor per liter. Varför gynnas skogsskövlare medan småjordbrukare straffas? Hon beskriver det som en katastrof, och det 
är
 en katastrof för den biologiska mångfalden och landsbygden.
Det finns i dag ca 4 000 fjällkor varav endast 200 räknas till den utrotningshotade fjällnära gruppen. Det kanske finns ett dussintal lantraser i Sverige. Dem vill jag att vi ska bevara.
Skogsren fanns en gång i tiden i Sverige. Vilda skogsrenar finns i dag bara i Finland och norra Ryssland.
Vargen är inte globalt utrotningshotad. Landsbygdens befolkning vill till övervägande del inte ha varg. Det finns redan björn, lo, järv, örn och en del andra rovdjur. Låt människorna som bor i vargtäta områden folkomrösta om vargens existens. Hägna in en vargstam i stället för att hägna in kor, får och getter. Många som nu har sina djur på skogsbete måste avveckla på grund av vargangreppen.
Av tallplantorna skadas 8 procent, eller 176 stycken, per hektar till följd av renbete. Om bara två av tallplantorna per hektar förstörs inom renbetesområdet är förlusten för markägarna 480 miljoner kronor per år.
Rennäringen måste växla från extensiv till intensiv, inte minst för renägarnas skull. Ekonomin är i dag mycket ansträngd för renägarna. Den intensiva renskötseln ägnade sig renägarna åt tidigare, men de blev delvis intvingade i den extensiva renskötseln av staten en gång i tiden. Tilltron till och respekten för myndigheter och stat är hos många lokala aktörer i det närmaste obefintliga. Nu måste vi ta hjälp av lokala aktörer och ge dem verktyg för att långsiktigt uppnå de nationella miljömålen. Det innebär att lokalbefolkningen måste ges möjlighet att delta i beslut som berör deras vardag och möjlighet att leva och verka i hela Sverige. Först då kan respekt för och tillit till myndigheter skapas.
</anforandetext>
<intressent_id>0156396655712</intressent_id>
<rel_dok_id>H001MJU12</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2013-04-10 21:37:21</systemdatum>
<systemnyckel>314157</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00988/#anf133</protokoll_url_www>
</anforande>
