<anforande>
<dok_hangar_id>2848139</dok_hangar_id>
<dok_id>H00985</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:85 Onsdagen den 27 mars</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>85</dok_nummer>
<dok_datum>2013-03-27 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Statlig förvaltning och statistikfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>val</kammaraktivitet>
<anforande_id>A39D0C16-8EF7-4FED-81EE-F7E26B92CD58</anforande_id>
<anforande_nummer>131</anforande_nummer>
<talare>SVEN-OLOF SÄLLSTRÖM (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>
Herr talman! I betänkandet behandlas ett 30-tal motioner från den allmänna motionstiden som rör statlig förvaltning och statistik. Jag tänker uteslutande beröra en sverigedemokratisk motion, och därmed också en reservation, som rör just statistik.
För att kunna utvärdera och eventuellt omvärdera, utforma och fatta kloka politiska beslut krävs ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Där är inte minst statistik ett bra instrument för att bedöma nuläget, men också för att kunna utvärdera den förda politiken.
Vi för i dag omfattande statistik inom i stort sett samtliga samhällsområden, inte minst av just dessa orsaker. Vi för också statistik över ekonomiskt bistånd eller vad som tidigare kallades socialbidrag.
Vi för statistik över vilka som får ekonomiskt bistånd baserat på bland annat kön och olika åldersgrupper och på om man är ensamstående, sambo eller gift. Den baseras också på om man är född i Sverige eller utrikes född. Men vi menar att detta inte är ett tillräckligt bra underlag för att fatta väl genomtänkta politiska beslut.
Herr talman! En stor del av det ekonomiska biståndet går i dag till utrikes födda. Till viss del förs redan statistik som visar hur stor andel av det ekonomiska biståndet som fördelas på inrikes respektive utrikes födda. Däremot förs inte en mer detaljerad statistik om till exempel bakgrund och utbildning hos dem som tar emot ekonomiskt bistånd. Detta gäller både för inrikes och utrikes födda.
Om man tittar på SCB:s statistik för några exempelkommuner ser man att i Södertälje går 27 procent av det ekonomiska biståndet till svenskfödda. I Malmö är siffran så låg som 26 procent. Men mycket mer än så går inte att utläsa.
Vilka har fastnat i bidragsberoende, och varför? Hur ser utbildningsbakgrunden ut? Om man delar upp utrikes födda i till exempel ursprungsländer - vilken bild tränger då fram? Det vet vi inte riktigt.
Om man tittar på de närstående kommunerna Borlänge och Falun ser det ut som följer. I Borlänge går mindre än hälften, 46 procent, av det ekonomiska biståndet till svenskfödda, medan det i Falun, två mil därifrån, är hela två tredjedelar, eller 65 procent, av det ekonomiska biståndet som går till svenskfödda. Falun och Borlänge delar i stort sett samma arbetsmarknad och samma bostadsmarknad, men skillnader inte minst i den lokala migrations- och integrationspolitiken har påverkat utbetalningarna av det ekonomiska biståndet.
Eller har de det? Brister i statistiken försvårar utvärderingen. En mer omfattande statistik kan ge politiker bättre underlag för att fatta vettiga politiska beslut, men den kan också ge landets röstberättigade ett bättre underlag i samband med allmänna val.
Jag vill härmed avsluta med att yrka bifall till reservation 12.
</anforandetext>
<intressent_id>0772402807013</intressent_id>
<rel_dok_id>H001FiU25</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2013-03-28 05:14:40</systemdatum>
<systemnyckel>313818</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00985/#anf131</protokoll_url_www>
</anforande>
