<anforande>
<dok_hangar_id>2846483</dok_hangar_id>
<dok_id>H00982</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:82 Torsdagen den 21 mars</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>82</dok_nummer>
<dok_datum>2013-03-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Socialtjänstfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>FA93E312-3B94-434F-9FE0-D4160F56FE04</anforande_id>
<anforande_nummer>91</anforande_nummer>
<talare>MAGNUS EHRENCRONA (MP)</talare>
<parti>MP</parti>
<anforandetext>
Fru talman! I dag har vi ett helt smörgåsbord av motioner inom socialtjänstens område i detta ärende. Vi hinner inte diskutera dem alla, men jag tycker att behandlingen ibland är något svepande från majoritetens sida. Socialutskottets majoritet skriver att man avstyrker alla motionsyrkanden främst mot bakgrund av pågående arbete på området. Vi från Miljöpartiet delar inte denna uppfattning till fullo. Därför har vi reserverat oss i fråga om vissa saker.
Visst förekommer politiskt arbete hos regeringen i vissa delar. Det är förvisso sant. Men i andra fall är det lite av en dimridå. 
Jag kommer att ha mitt inledande fokus på att problematisera Alliansens mycket ofta använda begrepp arbetslinje och utanförskap. 
Frågan om ifall dator och internetuppkoppling ska vara inkluderat i en skälig levnadsnivå är en mycket intressant fråga i detta sammanhang, anser vi från Miljöpartiet.
Fru talman! Vi i Sverige lever i ett modernt kunskapssamhälle. Datorer och internet behövs i dag i allt högre grad till vardagliga ärenden såsom att söka jobb, betala räkningar eller att göra skolarbeten och läxor. Utifrån Miljöpartiets perspektiv är det därför mycket viktigt att barn och vuxna även i hushåll som får försörjningsstöd ska kunna ha tillgång till en teknik som blivit i det närmaste självklar i samhället i stort. Utanförskap för mig betyder att ställas utanför det som andra tar för givet i sin vardag. Varför ska barn, unga och vuxna inte ges samma möjligheter som andra till att göra hemuppgifter eller söka jobb? Det finner vi mycket underligt.
En fungerande arbetslinje förutsätter en möjlighet för alla att söka jobb på arbetsmarknaden. Jobbsökandet blir mer komplicerat om man hänvisas till att låna dator kortare tid på exempelvis bibliotek. 
Socialstyrelsen presenterade förra året en kartläggning om skälig levnadsnivå, och denna visar att flertalet granskade lokala styrdokument rörande försörjningsstöd inte nämner datorer och internet över huvud taget. Närmare bestämt 69 procent av de lokala styrdokumenten nämner alltså inte en modern kommunikationsteknologi som under de senaste 15-20 åren kommit att betraktas som lika självklar i vardagen som telefon. Det är därför dags att vi moderniserar regelverket.
Dessutom skriver man i kartläggningen från Socialstyrelsen att barnperspektivet rent allmänt är bristande. Endast en fjärdedel av styrdokumenten har beskrivit och använt barnperspektivet på ett utförligt och genomgripande sätt. 
Fru talman! Redan år 2007 föreslog Socialstyrelsen att behovsposten dagstidning, telefon och tv-avgift borde byta namn till information och kommunikation. Regeringen har mig veterligen inte aviserat något som helst initiativ för att genomföra detta, vilket är beklagligt.
I vår reservation 8 behandlas denna fråga, vilken jag yrkar bifall till. 
Jag vill även passa på att lyfta fram frågan om spelberoende. I juli månad 2012 kunde vi läsa att regeringen har uppdragit åt Socialstyrelsen att ta fram en plan för hur myndigheten kan stödja utvecklingen av vård och behandling av spelberoende. Ansvaret har tidigare legat på Statens folkhälsoinstitut.
Ett skäl som enligt Statens folkhälsoinstitut angetts för överflyttningen av ansvaret till Socialstyrelsen är att diagnosen spelmani sannolikt kommer att placeras i samma kategori som missbruk och beroende av alkohol och narkotika. 
Denna utveckling borde göra att debatten gällande frågan om att skriva in spelberoende i socialtjänstlagen får ny näring och blir föremål för nytt politiskt ställningstagande. Avsaknaden av skrivning i lagen gör i dag att många kommuner helt enkelt inte engagerar sig för att ta denna problematik på allvar. Därför skulle en förändring behövas.
Kristdemokraternas vice partiledare Maria Larsson, tillika ansvarigt statsråd, skrev häromåret i en debattartikel att hon var förespråkare av att skriva in spelberoende i socialtjänstlagen.
De rödgröna partierna har en gemensam reservation med anledning av ett socialdemokratiskt motionsyrkande om att upprätta en nationell handlingsplan för spelförebyggande arbete. Detta förslag lanserades redan 2010 i den folkhälsopolitiska rapporten från Statens folkhälsoinstitut. En av bitarna i en sådan handlingsplan kan lämpligen vara att skriva in spelberoende i socialtjänstlagen.
Utifrån detta yrkar jag bifall även till reservation 11.
Vi stöder givetvis Miljöpartiets alla reservationer, men för tids vinnande yrkar jag härutöver bifall bara till reservationerna 18 och 20. 
</anforandetext>
<intressent_id>0266627143525</intressent_id>
<rel_dok_id>H001SoU11</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2013-03-22 05:07:16</systemdatum>
<systemnyckel>313512</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00982/#anf91</protokoll_url_www>
</anforande>
