<anforande>
<dok_hangar_id>2846483</dok_hangar_id>
<dok_id>H00982</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:82 Torsdagen den 21 mars</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>82</dok_nummer>
<dok_datum>2013-03-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utvidgad målgrupp för samhällsorientering, m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>90D87413-2DA3-4DA7-BD33-B27618BC6BC8</anforande_id>
<anforande_nummer>19</anforande_nummer>
<talare>ABIR AL-SAHLANI (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>
Herr talman! Jag börjar med att önska gott nytt år och trevlig nouruz till alla svenskar som firar denna glädjerika dag som förhoppningsvis också innebär en början på våren för oss alla.
I dag debatterar vi arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 7 om samhällsorientering och en del motioner som berör integration och, för Sverigedemokraternas del, assimilation.
Jag yrkar bifall till utskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer.
Jag ska tala om samhällsorientering för nyanlända. Det nya med denna proposition är att även nyanlända som kommer till Sverige via anhörighetsinvandring ska omfattas av samhällsorientering.
Det finns stor samstämmighet i utskottet om vikten av samhällsorientering. Alla är nog överens om att den är jätteviktig, men vi skiljer oss lite åt när det gäller vilka som ska omfattas, vad den ska innehålla och hur den ska utformas.
Samhällsorientering bör ses som en del av en verktygslåda för att riva murarna kring innanförskapet. Kunskap om vart man ska vända sig, hur institutioner hänger ihop, hur samhället fungerar och vad man har för grundläggande rättigheter och skyldigheter kan, herr talman, korta ned startsträckan väsentligt för nyanlända och deras familjer i etableringen av ett nytt liv i det nya hemlandet.
Centerpartiet tycker att det är av stor vikt att samhällsorienteringen som sagt ses som en del av en låda med verktyg. Det är inte bara denna åtgärd som kommer att skapa integration och minska utanförskapet som invandrare känner.
Det är inte ett sätt för våra nyanlända att assimileras i det svenska samhället. Att vilja assimileras eller inte är ett val som individen ska göra. Det ska inte vi politiker lägga oss i.
Det vi politiker ska göra är att jämna spelplanen för individer med olika förutsättningar, bakgrund, drömmar och ambitioner. Vi ska försöka riva hinder för människor så att de kan bli en del av vår gemenskap. I vilken grad och på vilket sätt de vill bli det ska stå varje individ fritt att välja.
De verktyg vi har som politiker är att stifta lagar, och de ska följas av alla på samma sätt.
Det är också viktigt att se på samhällsorienteringen som en del av hela den etableringsreform som alliansregeringen har genomfört. Vi har gått från ett omhändertagande synsätt på invandrare till att se på invandrare som individer som kan bidra till gemenskapen i vårt samhälle.
Herr talman! När vi talar om samhällsorientering är det viktigt att vi behåller fokus på varför vi erbjuder denna typ av kunskap. Det är för att underlätta för nyanlända invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden och således etablera sig i det svenska samhället. Den grundläggande skillnaden mellan oppositionen och allianspartierna är att vi ser arbetslinjen, inte kulturell och social ingenjörskonst, som det viktigaste sättet att integrera nyanlända invandrare i samhället.
Man kan tycka att det är orättvist att de som är under 18 år och över 65 år inte omfattas av den utvidgning som propositionen föreslår. Majoriteten har dock valt att göra denna prioritering för att behålla fokus på just arbetslinjen, och åldersgruppen 18-65 år har störst chans att etablera sig på arbetsmarknaden.
Med det sagt, herr talman, vill jag åter understryka att det inte är samhällsorienteringen som får en invandrad svensk att känna sig hemma i Sverige. Det är inte i mötet med ännu en tjänsteman, en sfi-lärare eller en kommunföreträdare som integrationen sker och hemkänslan skapas. Det är i mötet mellan människor och i känslan av att höra samman i gemenskapen. Det är när människor får komma till sin rätt, får känna sig betydelsefulla och kan bidra. Det är då känslan skapas och stärks.
Därför har kanske en arbetskraftsinvandrare helt andra förutsättningar - bättre förutsättningar, vågar jag säga - att komma in i samhället. Där finns det redan en färdig arena att komma till där mötet mellan människor sker.
Jag fikade med min barndomskompis Sulafah. Tyvärr har jag inte så många barndomskompisar eftersom vi flyttade så mycket när jag var yngre. Sulafah är palestinier och född och uppvuxen i Syrien. Till slut hamnade hon i Sverige med sin lilla dotter. Jag frågade henne vad hon tyckte om sina förutsättningar att skapa ett bättre liv i Sverige.
Hon har hela tiden sagt att hon kom till Sverige för sin dotters skull. Hon är orolig för det som händer i Syrien och för de islamister som verkar vara på frammarsch. Hon var rädd att hennes dotter inte skulle få samma möjligheter som hon hade när hon växte upp. Hon kom till Sverige för att ge sin lilla flicka ett bättre liv så att hon kan utvecklas och nå sin fulla potential.
Bland annat sade hon att hon var tacksam över den snabba behandlingen av hennes ärende och över beskedet att hon fick stanna. Hon var dock inte riktigt nöjd med att hon bara fick ett tillfälligt uppehållstillstånd.
När jag som sagt frågade om hennes förutsättningar att skapa sig ett liv i Sverige nämnde hon sfi-bonusen som en häftig idé. Det var inte för pengarna som utgjorde attraktionen utan att få utmana sig själv.
Vi glömmer ofta att nyanlända inte kommer till Sverige för att söka bidrag och pengar utan ett nytt liv med trygghet och säkerhet. De vill bidra och har mycket med sig i bagaget, såväl positivt som negativt.
Att klara av sfi-utbildningen på kort tid tyckte min kompis var en jätterolig utmaning som hon ville anta. Hon bestämde sig för att satsa och försöka klara av sfi-utbildningen på denna korta tid.
När vi debatterar integrationsfrågor tycker jag att vi ibland måste skifta fokus från vårt eget navelskådande till att fråga dem som är berörda vad de tycker. Jag hoppas att många riksdagsledamöter har sådana samtal med nyanlända och frågar vad de tycker om det som vi beslutar här.
Gruppen nyanlända är fruktansvärt underrepresenterad. De är inte med i politiska partier, de kan inte svenska och de är inte med på Twitter eller skriver på Newsmill. De har inte hittat dit än. Här måste vi försöka hitta en samtalsform för att fråga vad de tycker funkar bra och mindre bra.
Herr talman! Jag avslutar med att säga att Centerpartiet och Alliansen vill fortsätta arbetet för integration, inte assimilation, av människor i vårt samhälle. Vi vill fortsätta arbeta för att riva innanförskapets murar och röja undan hinder så att människor kan ta sig ur utanförskapet.
(Applåder)
I detta anförande instämde Jenny Petersson (M).
</anforandetext>
<intressent_id>0895706637124</intressent_id>
<rel_dok_id>H001AU7</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2013-03-22 05:07:16</systemdatum>
<systemnyckel>313440</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00982/#anf19</protokoll_url_www>
</anforande>
