<anforande>
<dok_hangar_id>2846076</dok_hangar_id>
<dok_id>H00981</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:81 Onsdagen den 20 mars</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>81</dok_nummer>
<dok_datum>2013-03-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Punktskatter</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>DB0563E3-0736-4C09-9D97-68D46880B994</anforande_id>
<anforande_nummer>157</anforande_nummer>
<talare>HANNAH BERGSTEDT (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet kring området punktskatter. Självklart står socialdemokraterna bakom samtliga sina reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till enbart reservation nr 1.
Jag tänkte börja med att uppehålla mig kring de punktskatter som rör frågan om vår miljö.
Klockan tickar. Tiden går. Den riskerar att rinna ut.
Det är våra barn och våra barnbarn som kommer att få betala för det som vi inte tar ansvar för nu.
Sverige har varit ett föregångsland i klimatfrågan men har väsentligt tappat tempo sedan nuvarande regering tillträdde genom att man har tagit bort styrmedel och investeringar som framgångsrikt har minskat utsläppen. Fler jobb och klimatförbättringar behöver inte stå emot varandra. Satsningar på klimatet ger i stället möjlighet till nya jobb och företag.
Vi socialdemokrater menar att vi behöver en politik som jobbar med långsiktiga spelregler och som använder både styrmedel och stimulanser för att uppnå klimatmålen.
År 2009 beslutade riksdagen om stegvis förändrade energi- och koldioxidskattesatser fram till 2015 för att minska utsläppen av växthusgaser. Det var ett viktigt beslut och är i linje med den politik som vi önskar driva, men det räcker inte.
Det finns flera exempel på undantag och subventioner som inte kommer att vara hållbara när vi närmar oss den tidpunkt när riksdagens klimatmål ska vara uppfyllda. Regeringen säger själv att det finns behov av ytterligare förändringar, till och med att nedsättningen av koldioxidskatten på sikt ska slopas. Vi håller med, men undrar: Var är planen?
De borgerliga ledamöterna i utskottet tror att regeringen jobbar med en plan och tycker att det räcker. Men tror gör man i kyrkan. Självklart vill vi i riksdagen 
veta
 vilka överväganden regeringen gör och se en handlingsplan när det gäller att komma framåt i frågan om att trappa av de miljöskadliga subventionerna.
På vår dörr knackar också intressenter i form av näringar, organisationer, allmänhet och företagare som också gärna vill veta vad regeringen vill göra, så vi är inte ensamma.
Otydligheten skapar oro. Det går knappt att tala om klimatpolitik och klimatskatter utan att frågan ställs: Vad händer med jobben inom industrin och inom jord- och skogsbruket? Med 8 procent arbetslöshet i landet finns det all anledning att vara orolig. Omställningen för att uppnå klimatmålen måste bli en del av lösningen i stället för att ses som ett problem som ökar på arbetslösheten.
Det behövs tydliga mål utifrån höga ambitioner och konkreta handlingsplaner. I dag tvekar många investerare och företag när de känner sig osäkra på spelreglerna. Vi riskerar därmed att hamna efter och att gå miste om både arbetstillfällen och en möjlighet att ställa om klimatet. 
Det har i alla tider varit svårt och komplicerat med omställning. Men jag brukar säga att stenåldern inte tog slut för att stenarna tog slut utan det var för att man skaffade sig bättre och smartare lösningar. Vi socialdemokrater har lyssnat och vill föra en politik för långsiktighet och med tydliga spelregler. Det är för att företagen ska våga göra de nödvändiga investeringarna som är så väsentliga för att Sverige ska kunna ställa om och ligga i framkant. Så knyts klimat- och jobbpolitik ihop.
Våra transporter står för 40 procent av utsläppen. Med målsättningen om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 är det inte minst viktigt med beskattning av såväl bränsle som förmånsbeskattning av tjänstebilar. I arbetet med att minska utsläppen från personbilstrafiken är alternativa bränslen mycket viktiga.
Sverige har en god infrastruktur för etanol, och infrastrukturen för fordonsgas har byggts ut successivt. För att utvecklingen på förnybara drivmedel ska fortsätta behövs också en omställning i den svenska bilparken.
Sedan regeringen tog bort reduktionen av förmånsvärdesbeskattningen på etanolbilar och avskaffade miljöbilspremien har regeringen kommit allt längre bort från sitt mål om en fossiloberoende fordonsflotta, och försäljningen av miljöbilar faller.
Vårt förslag om införandet av ett nytt miljöbilssystem premierar energieffektiva personbilar, och de som inte är det får i stället vara med och betala. Det är ett system som jobbar med både styrning och stimulanser.
När vi utformar förslag vill vi gärna väga in olika behov och konstruera dem för att komma åt så många utmaningar som möjligt. Vägslitageavgiften är ett sådant exempel.
 Lastbilstransporter är nödvändiga för att samhället över huvud taget ska fungera. Den svenska åkerinäringen håller på att utplånas medan regeringen bara tittar på, precis som med sjöfarten som vi nyss har diskuterat. Regelbrott sker som äventyrar arbetsmiljön, och förare arbetar under närmast livegna förhållanden. Oseriösa aktörer utnyttjar arbetskraft med hjälp av falskt egenföretagande och lönedumpning. Det är inte ovanligt att dessa chaufförer med dåliga anställningsvillkor får bo och övernatta i bilarna i väntan på en körning. 
Förslaget om en avståndsbaserad vägslitageavgift innebär både ansvar för klimatet och förbättrade villkor för den svenska åkerinäringen och för dem som kör. I dagsläget råder en snedvriden konkurrens, vilken slår ut seriösa aktörer på marknaden som följer kollektivavtal, regler och lagar. Det vill vi med den konstruktionen motverka.
Själv kommer jag från ett län där det på många håll inte finns något rimligt alternativ till lastbilstransporter, och jag har därför haft särskilda skäl att lyssna till behoven från våra näringar. I samtal med både åkerinäringen och skogsindustrin påtalas behovet av investeringar för en utbyggnad av infrastrukturen för utökad kapacitet på järnväg och för bättre och säkrare vägar samt för skogsindustrin som specifikt efterfrågar tjälsäkrade vägar. Det är ett behov som har uppstått ur ändrade leverans- och körmönster och som därmed har ökat belastningen på vägnätet. För oss socialdemokrater är ett införande av en vägslitageavgift en åtgärd för att förbättra för miljön samt en insats för seriösa åkeriföretag och arbetsvillkor som möjliggör godstransporter i svensk regi.
 Motionsbetänkandet omfattar inte bara förslag som berör klimatet utan även våra levnadsvanor. Alla människor som levt nära en människa med alkoholproblem inser vikten av att jobba med en politik som syftar till att begränsa alkoholkonsumtionen och dess skadeverkningar. Många lever med en nära anhörig som har alkoholproblem, och än fler svenskar påverkas genom att de har en vän eller kollega som har problem med alkohol.
Skatt på alkohol och tobak syftar till att påverka konsumtionen. Vi socialdemokrater har i vår budget vågat höja skatten på alkohol. Det är ett förslag som Kristdemokraterna och Maria Larsson lade fram våren 2011 - men svek. Inte heller vill regeringen göra något åt de orimligt höga införselkvoterna.
Även skatt på cigaretter omfattas av betänkandet. Sverige har ett mål på folkhälsoområdet för att minska antalet rökare, framför allt antalet nya rökare. En ny rapport visar att det står tämligen stilla och att vi inte kommer att nå målet om en halvering av antalet unga som röker.
Vidare missbrukas det svenska regelverket för betalning av punktskatter på ett sätt som innebär att staten går miste om hundratals miljoner kronor i skatteintäkter. Cigaretter importeras lagligt men säljs vidare utan att skatt betalas in.
Reglerna för punktskattebetalningar bör därför ändras, och det elektroniska övervakningssystemet EMCS bör tillämpas för förflyttningar även inom landet. Systemet skulle försvåra brottsligheten, men här passar regeringen och väljer i stället att låta denna övervakning upphöra vid Sveriges gräns.
Vi socialdemokrater vill använda skatterna för att investera i framtidens jobb, finansiera den generella välfärden samt ta ansvar för klimatet och folkhälsan.
(Applåder)
</anforandetext>
<intressent_id>012576033427</intressent_id>
<rel_dok_id>H001SkU19</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2013-03-21 07:54:31</systemdatum>
<systemnyckel>313375</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00981/#anf157</protokoll_url_www>
</anforande>
