2844974 H00978 Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:78 Torsdagen den 14 mars 2012/13 78 2013-03-14 00:00:00 Kultur för alla föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 6616C35B-3476-4A95-84F5-791CECF280F0 139 ANNE MARIE BRODÉN (M) M Herr talman! Jag vill börja med att säga att det har varit en intressant eftermiddag med mycket kulturdiskussioner. Det är bra, det är viktigt, och det är angeläget. I de kulturpolitiska målen säger vi tydligt att kulturen ska ta mer plats och att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Därför är detta betänkande extra viktigt, som visar att kulturen ska vara till för alla. Vi moderater vill tillsammans med våra alliansvänner fortsätta att värna kulturen och dess möjligheter att nå många människor, alla människor. Vi kan i betänkandet läsa att mycket görs inom områden. Det gäller ökad tillgänglighet, jämställdhet, kultur och hälsa samt kulturella och kreativa näringar. Det är också några av de frågor som har diskuterats och lyfts upp av delar av oppositionen. Först vill jag säga något om det som sagts tidigare när det gäller att inget görs, att inga pengar satsas, att det inte finns något intresse att gå från ord till handling, som vi har hört under eftermiddagen. Då tog jag fram några siffror, för det är alltid intressant. Hur såg kulturbudgeten ut för statens del 2006? Den var på 5,9 miljarder kronor. Hur ser den ut 2013? Den är nästan 6,9 miljarder kronor. Något har hänt sedan den borgerliga regeringen tog vid, och det är viktigt att lyfta fram. I mitt anförande kommer jag också att peka på några speciella frågor. Men innan dess ska jag nämna vad Kulturrådet ofta säger när man är ute och talar. Jag förstår ju att oppositionen gärna vill ifrågasätta den rollen, och man vill också säga att vi inte riktigt gör det vi säger eller säger saker som vi sedan inte gör. Kulturrådet lyfter fram några saker som har varit oerhört väsentliga i kulturpolitiken. Det ena är barns och ungas rätt till kultur. Det är en mycket viktig skrivning som har gjorts och som har antagits här i riksdagen. Det andra är kultursamverkansmodellen runt om i snart sagt alla regioner i landet, där man pratar kultur mer än någonsin. Man ställer också krav på bland annat barns och ungas rätt till kultur, kultur och hälsa samt många andra saker som lyfts fram i denna kultursamverkansmodell. Det har betydelse. Det gör skillnad. Vi kan också komma ihåg den diskussion som Lars Ohly lyfte fram om kulturens betydelse för dess egen skull. Det var en ganska stor diskussion med anledning av kulturpropositionen, där vi fick ganska mycket kritik därför att vi pratade om att kulturen hade aspekter på andra områden. I dag hör vi mycket mindre av den kritiken, och vi ser till och med motioner i betänkandet kring just andra aspekter på kulturen. Men jag delar Lars Ohlys uppfattning. Det är också väldigt viktigt att hålla fast vid att kulturen har en stor och viktig betydelse alldeles för sin egen skull och att man gärna får vara både kritisk och besvärlig, om man nu ska uttrycka det så. Att man ifrågasätter det bestående är en del av kreativiteten och kulturens roll. Herr talman! Jag vill börja med att uttrycka min glädje över Umeå kulturhuvudstadsår. Det är ett fantastiskt förtroende som man har fått att bli Europas kulturhuvudstad 2014. Att vi i Sverige har en stad som kan mäta sig med många andra i Europa ska vi vara stolta över. Varför får Umeå denna utmärkelse? Man har ett stort kontaktnätverk och arbetar framgångsrikt inom kulturens område. Vi kan på detta sätt från Sveriges sida och från Umeås sida visa hela Europa den fantastiska kultur som finns i Umeå och i Sverige. Umeå har under många år arbetat med detta. Utskottet var på besök i Umeå, och vi fick se en del av hur man har arbetat med kulturdriven tillväxt och uppmärksammat kulturens roll för hållbar utveckling. Här har regeringen satsat pengar. Förutom att vi har satsat i det stora hela har vi också öronmärkt pengar till Umeå kulturhuvudstadsår. Vi har gett Statens kulturråd i uppdrag att både samordna och följa upp vad som händer. Vi har också gett Tillväxtverket ett särskilt uppdrag att medverka i kulturhuvudstadsåret. Tillväxtverket har en speciell roll när det gäller att koordinera de kulturella och kreativa näringarna, vilket är viktigt i sammanhanget. Vad är då kulturella och kreativa näringar? Om jag ska beskriva vad det är vill jag börja med att knyta an till en av världens mest kända svenskar, nämligen Astrid Lindgren. Hennes författarskap älskas av barn över hela världen och säkert av många av oss här i kammaren. Ur hennes författarskap har många jobb skapats. Förlag och filmbolag har tjänat pengar på hennes skrivande. Hennes hembygd i Småland gästas årligen av tiotusentals turister som äter, sover, handlar och tittar på platsen där bland annat Emilfilmerna spelats in. Ur hennes författarskap har också stora företag som Junibacken och Astrid Lindgrens värld växt upp. Men alla vet också vad Pippi och Emil har betytt för många av oss när vi har växt upp - viljan att vara annorlunda, att våga ifrågasätta och att också som Pippi kunna vara stark när det blåser. Herr talman! Detta var ett exempel av många som finns att berätta om inom området kulturella och kreativa näringar. Mer finns att läsa i en rapport som vi moderater har gjort efter en resa runt om i Sverige då vi har besökt olika verksamheter. Jag kan nämna några siffror i denna rapport. De kulturella och kreativa näringarna utgör i dag 5 procent av bnp och omsätter omkring 300 miljarder årligen. Alla branscher som vi har tittat på redovisar tillväxttal. Ett exempel är dataspelsbranschen, som utskottet också har att hantera ibland, som har växt med 1 400 procent på tio år, och 90 procent av branschens omsättning går på export. Herr talman! Med kulturpropositionen Tid för kultur lade vi grunden för en ny och modern kulturpolitik. Här lyfte vi fram bland annat kulturens roll för tillväxt och sysselsättning. Vi lyfte också fram att det är viktigt att vi stöder kulturpolitiken när det gäller konstnärligt skapande i olika former och att vi skapar förutsättningar för att bevara, tolka, tillgängliggöra och utveckla kulturlivet. I Alliansens regeringsförklaring för riksdagsåret 2012/13 finns det många viktiga satsningar på ökad sysselsättning, forskning, infrastruktur och bättre välfärd. Men det ska också finnas förutsättningar för företagande och fler företag. Men det är också viktigt att lyfta fram att statsministern speciellt pekade på satsningen på kulturen och dess betydelse i samhället och för enskilda människor. Vi moderater menar att handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar har bidragit till en fortsatt utveckling av kulturen runt om i landet. Jag vill även lyfta fram vikten av tillgänglighet inom kulturens område. Vi har just i dag i utskottet beslutat om att i vår uppföljnings- och utvärderingsgrupp titta vidare på tillgänglighetsperspektivet, vilket jag tycker är mycket bra. Det är också bra att vi har en fortsatt diskussion om regeringens strategi som finns och som är tydlig om att vi vill ha en bättre och tydligare tillgänglighet inom kulturens område men också inom många andra områden. Det handlar om att ha konkreta och tydliga mål för samhällets insatser just för att öka tillgängligheten de kommande fem åren. På vårt område är det Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet som har ansvaret för att vara samlande, stödjande och pådrivande i arbetet för att nå de funktionshinderspolitiska målen. Herr talman! Till slut vill jag säga något om betydelsen av kultur och hälsa. Som många här vet brinner jag för detta område. Jag är också glad för att det kommer motioner på detta område. Det finns mycket forskning i dag. Jag tror att Gunilla Carlsson i Hisings Backa sade att det inte fanns. Men det finns både internationell och nationell forskning som pekar precis åt samma håll. Göteborg nämndes. Där finns ett centrum för kultur och hälsa. Och på Karolinska har man fått ett stort anslag för att titta på musikens betydelse för hälsan, vilket vi också har hört här tidigare. En person som har varit föregångare på området kultur och hälsa är Gunilla von Bahr. Hon började arbeta med detta när hon lämnade rektorskapet på Kungliga Musikhögskolan. Hon berättade ofta att hennes musik kom från hjärtat. Hon sade att det är så viktigt att inse att kulturella aktiviteter skapar välmående och sociala kontakter. Men det är också viktigt att forskningen tittar mer på området kultur och hälsa. Jag hoppas att vi kan fortsätta göra det på olika sätt. Herr talman! Till sist vill jag säga att den satsning på 40 miljoner som regeringen har gjort på kultur för äldre har satt i gång många spännande verksamheter och än mer växer fram. Det finns en delrapport på Kulturrådets hemsida om vad dessa pengar har betytt för kultur för äldre. Jag hoppas att vi får se mycket mer. Vi moderater är övertygade om att kulturen har oändliga möjligheter och bidrar positivt till att påverka hela samhället. Men kultur handlar också om att sänka trösklar in till kulturen och att samtidigt hävda att kulturen har ett egenvärde och är en viktig aktör i ett demokratiskt samhälle. Inte minst måste vi fortsatt sätta fokus på att ett jämställt kulturliv bidrar till kreativitet, mångfald och kvalitet. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner och reservationer. I detta anförande instämde Ulf Nilsson (FP), Per Lodenius (C) och Lars-Axel Nordell (KD). 0181478122414 H001KrU6 N 2013-03-15 05:08:05 313083 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00978/#anf139