2844453 H00977 Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:77 Onsdagen den 13 mars 2012/13 77 2013-03-13 00:00:00 Landsbygdspolitik m.m. föredragning av utskottsärende med eventuell debatt 1F957A3A-1AAE-4242-B54B-9FE45CF83A73 66 ROGER TIEFENSEE (C) C Fru talman, åhörare och riksdagsledamöter! Vi debatterar miljö- och jordbruksutskottets betänkande nr 10 om landsbygdspolitik med mera. Det är ett rätt så brett område, men inom utskottets ansvarsområde handlar det framför allt om frågor som rör Sveriges landsbygdsprogram och svensk livsmedelsproduktion. För mig som centerpartist är frågor om landsbygd något som ligger extra varmt om hjärtat. Landsbygden och landsbygdens befolkning är en fantastisk tillgång om rätt förutsättningar ges. Delar av detta är i och för sig utanför vårt verksamhetsområde, men det handlar om kommunikationer, vägar, järnvägar och digitala kommunikationer. En del av detta, nämligen bredbandspengar, finns i landsbygdsprogrammet, och det är nog så viktigt. Det handlar om tillgång till utbildning. Jag är själv ordförande för en föräldradriven friskola på landsbygden. Friskolor diskuteras nu i en utredning. Om man inför ett kommunalt veto, som det bland annat finns påtryckningar för från framför allt Socialdemokraterna, är risken om en kommun har lagt ned en landsbygdsskola att kommunen inte är så värst benägen att tillåta att föräldrar startar en landsbygdsskola. Utan landsbygdsskolan i Dunker, där jag bor, skulle inte Dunker vara en lika levande landsbygd. Skolan är navet, hjärtat och drivkraften i bygden. På den sörmländska landsbygden, där jag bor, har vi nu en handfull fristående föräldradrivna skolor på landsbygden där kommunen först har lagt ned och föräldrarna sedan startat om. Detta bara sagt som en parentes, men det är ändå en viktig förutsättning för att en landsbygd ska vara levande. Fru talman! Om man tittar på regeringens fokus för det kommande landsbygdsprogrammet handlar det om att fortsätta arbetet med att säkra landsbygdens utvecklingskraft, särskilt avseende primärproduktionen och klimat- och miljöprofilen. Landsbygdsprogrammet står framför allt för de miljöersättningar, ofta kopplade till djurhållning, som är otroligt viktiga för både lönsamheten och utvecklingskraften i svensk livsmedelsproduktion. Nu har vi sett utkomsten av förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Vi vet att Sverige kommer att få en halv miljard mindre per år till det svenska landsbygdsprogrammet från EU. Samtidigt behöver inte detta innebära att landsbygdsprogrammets omfattning, som är 5 miljarder per år, behöver minska utifrån att det finns en förutsättning för Sverige där vi ligger på en medfinansiering på drygt 50 procent i dag, och det finns ett tak för medfinansiering på 80 procent. Teoretiskt sett skulle vi med EU-pengarna kunna komma upp i ett landsbygdsprogram som rymmer 10 miljarder. Det handlar helt och hållet om vilken ambition regeringen och den här kammaren har för landsbygdsprogrammet. Vi kan konstatera att Sverige fick 1 miljard lägre medlemsavgift. Jag tycker att en prioritering då borde vara att behålla landsbygdsprogrammet på dess nuvarande nivå. Fru talman! Om man lyssnade på Pyry Niemi här tidigare kunde man höra en återhållen men ändock kritik mot överenskommelsen om EU:s långtidsbudget. Det handlar om att den inte innebär möjligheter att föra över från pelare 1 till pelare 2, alltså från direktstöd till miljöersättningar. Det gäller både en överföring per se och en flexibilitet i det hela. Pyry Niemi och Socialdemokraterna vet mycket väl att det är såväl Centerpartiets som regeringens och Socialdemokraternas åsikt att vi hade velat ha en större sådan flexibilitet. Men vi fick inte det. EU-budgeten handlar om att 27 medlemsstater ska komma överens. Vi nådde inte ända fram. Det är lätt att vara lite lagom kritisk i EU-nämnden eller från kammarens talarstol, men samtidigt kan man ställa sig frågan om Socialdemokraterna skulle ha varit så mycket mer framgångsrika. Magdalena Andersson, socialdemokratisk ekonomisk talesman, har sagt att hon gärna skulle vilja halvera EU:s jordbruksbudget. Då hade vi nog sett en större minskning av landsbygdsprogrammet. Det gäller att vara konsekvent. Vi har fortsatt en möjlighet att behålla landsbygdsprogrammet på dagens nivå. En annan del, fru talman, som handlar om livsmedelsproduktionen och förutsättningar för denna i Sverige är den konkurrenskraftsutredning som den svenska regeringen har tillsatt. Den ska titta på hinder och möjligheter för livsmedelsproduktion. Det finns i betänkandet ett resonemang om en lite bredare livsmedelsstrategi. Jag ser att konkurrenskraftsutredningen är starten på att kunna bygga ut detta och forma en livsmedelsstrategi för Sverige. Jag tror att det skulle vara bra. Jag tycker mig märka lite grann att vi tar primärproduktionen för given lite så där allmänt. Vi har haft en diskussion om livsmedel här tidigare. Man säger att man är beredd att betala för kvalitet, och sedan köper man ändå det billiga. Både från politikens håll och från konsumenternas håll behöver vi resonera om hur vi ska försörja oss med livsmedel, helt enkelt. Jag tror att det inte bara ska vara en livsmedelsstrategi där man talar om produktionen, utan vi ska ha en strategi som svarar mot alla de utmaningar som livsmedelsproduktionen står inför. Det handlar dels om att öka produktionen, dels om att minska behovet av importerade livsmedel i Sverige. En del av detta handlar om att forma EU:s jordbruksstöd och landsbygdsprogrammet på ett sådant sätt att det gynnar innovation och aktivt brukande. Som flera andra har varit inne på handlar det också om att sluta näringsämnenas kretslopp. Det handlar om att minska beroendet av fossila bränslen och om att få åkermarken att binda kol i stället för att vara nettoutsläppare av kol. Jens Holm var inne på att värna tillgången till bördig jordbruksmark. Det är också jätteviktigt. I andra miljösammanhang har det formats planetary boundaries, det vill säga planetens gränser. Där tas jordbruksmarken för given. Det är därför man kan komma fram till ganska hårresande effekter. Om man skulle lägga ned all animalieproduktion och i stället odla energigrödor skulle man kunna få fantastiska klimateffekter. Orsaken till att man får de analysresultaten är att man inte ser något värde i återförandet av gödsel till jordbruksmarken. Finns det någonting som jordbruksmark behöver är det mullhalt för att inte bli långsamt magrare. Jag bejakar att värna tillgången till bördig jordbruksmark, men det handlar inte bara om hur kommuner planerar - det är en viktig del - utan det handlar också om att se till att jordbruksmarken är bördig. Jordbruksverket har fått i uppdrag att titta på detta men då mest ur ett planeringsperspektiv. Det har förts diskussioner om att man skulle göra jordbruksmarken till ett nytt riksintresse. Jag tror inte på det, men däremot tror jag att man ska lägga fokus på att verkligen tänka en gång till i den kommunala planeringen när man planerar att bygga. Man kan förtäta en stad snarare än att sprida ut den. Man brukar prata om the urban sprawl, det vill säga den urbana mattfransen, när man pratar om hur städer sprider ut sig. Vi behöver ha mer koncentrerade städer i stället. Det underlättar inte minst kollektivtrafiken. Jordbruksverket har också fått i uppdrag att leverera en rapport om biotopskyddade odlingshinder i odlingslandskapet. Det är också en jätteviktig grej. Det handlar om en regelförenkling, precis som Åsa Coenraads pratade om. Biotopskyddet finns för att man ska skydda den biologiska mångfalden vid till exempel en stenmur, ett öppet dike eller någonting sådant. Den biologiska mångfalden är beroende av stenmuren och av att det är öppet, ljust och brukas runt omkring. Skyddet för stenmuren är detsamma om det finns en eller hundra stenmurar i landskapet. Nu har Jordbruksverket levererat ett förslag som innebär att det kan finns lite mer flexibla dispensmöjligheter utifrån förekomsten i odlingslandskapet och utifrån att verkligen kunna behålla och utveckla brukandet. Det är superviktigt. Jag har själv varit på Öland och tittat. Där byggs det - apropå diskussionen om mjölkproduktion - nya mjölkladugårdar för 300 kor. Om grannen bygger måste jag också bygga. Samtidigt har de mycket små åkerlappar att kryssa mellan tack vare stenmurarna. Vi ska skydda 1600-talsmurarna som är kulturmärkta. De måste värnas, men en stenmur och ett stenröse som är upplagda på 60-talet har kanske inte ett lika stort skyddsvärde. Därför måste det finnas en dispensmöjlighet. Fru talman! Det var avslutningsvis ett exempel på regelförenklingar som pågår och som kan tas in i en långsiktig strategi för en ökad livsmedelsproduktion i det här landet. Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. (Applåder) 0959102638818 H001MJU10 N 2013-03-14 05:11:09 312837 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00977/#anf66