<anforande>
<dok_hangar_id>2844453</dok_hangar_id>
<dok_id>H00977</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:77 Onsdagen den 13 mars</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>77</dok_nummer>
<dok_datum>2013-03-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Unga lagöverträdare</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9F53B4FC-7308-4155-B217-C1D1B051C3B0</anforande_id>
<anforande_nummer>167</anforande_nummer>
<talare>RICHARD JOMSHOF (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>
Herr talman! I dag begås, vilket många vet, tyvärr många väldigt grova och hänsynslösa brott av mycket unga förövare, inte bara grova våldsbrott utan också sexualbrott. Det är alltså förövare som är under 18 år. Det system vi har i dag ger dock dessa gärningsmän rabatt på straffet just på grund av deras ålder.
Jag har lyssnat på flera debatter där min partikollega Kent Ekeroth i denna talarstol har lyft fram ett antal exempel som tydligt visar vilken sorts brott dessa ungdomar kan begå och vilken löjligt låg påföljd de får.
Ett sådant exempel som jag vill lyfta fram är fallet med en 86-årig dam som rånades brutalt i fjol när hon var på väg hem från banken, stödd på en rullator. Hon hade tagit ut 6 000 kronor som hon skulle använda vid ett inplanerat tandläkarbesök. När hon tryckte in portkoden blev hon nedslagen av en 17-åring. Han slog ned henne så brutalt att hon fick en hjärnblödning och flera frakturer i ansiktet. Förövaren blev tagen av polis och dömdes för grovt rån, där minimistraffet i dag är fyra års fängelse. Straffet som blev utdömt var tre månader, och detta berodde på att han var 17 år när brottet begicks.
Ett annat exempel inträffade för sex år sedan då en 16-åring försökte stjäla en bil från en 81 år gammal pensionerad taxichaufför. 81-åringen försökte, förklarligt nog, stoppa stöldförsöket. Det ledde till att han blev nedslagen med en sten i huvudet så många gånger att han föll medvetslös till marken. Där fortsatte misshandeln, som bland annat ledde till flera brutna revben. Därefter släpades den gamle mannen till en sjö där han dränktes. För detta brutala mord fick killen tre års sluten ungdomsvård. Straffet för mord är annars, som ni vet, mellan 10 och 18 års fängelse. Jag anser att detta är en löjligt låg påföljd.
Ett tredje exempel som jag vill ta upp och som jag har debatterat med Johan Linander i tv är den så kallade Kortedalamisshandeln. Där tror jag att vi trots allt var ganska överens om att det var en ganska låg påföljd. Vid Kortedalamisshandeln var det ett tonårsgäng, - också ganska unga killar, någon av dem till och med under 15 år - som misshandlade en 61-årig man så grovt att han nästan avled. Han föll i koma och vaknade sedan upp med svåra hjärnskador. I det fallet dömdes två av förövarna till några timmars ungdomstjänst.
Jag blir väldigt illa berörd när ungdomar begår så grova brott. Dels handlar det om att de är så unga. Det är ett sådant oerhört misslyckande att unga killar, vilket det framför allt handlar om i dessa fall, kan begå brott av det slaget. Dels handlar det om att straffen faktiskt är löjligt låga. Ungdomar kan tyvärr begå bestialiska handlingar. Så är det. Det är så verkligheten ser ut i dag.
Därför menar jag att om man är kapabel att utföra handlingar av det slaget ska man helt enkelt också vara stor nog att ta konsekvenserna av sitt handlande. Vi menar således att de som är under 18 men över 15 år och begår grova vålds- eller sexualbrott ska kunna prövas om de kan behandlas som vuxna.
Herr talman! Jag delar uppfattningen, det vill jag verkligen poängtera, att unga lagöverträdare, framför allt de som är under 15 år, i första hand ska ges vård och hjälp att ta sig ur det destruktiva beteendet. Det är en självklarhet. Men problem uppstår när man genom medvetna handlingar begår mycket grova brott. Då gäller det inte enbart den som är under 18 år utan också den som alltså är under 15 år.
Vi har de senaste åren sett ett antal fall av rån, misshandel, våldtäkter - också mycket grova våldtäkter, ibland i grupp - och till och med mord. Ett sådant exempel är gruppvåldtäkten i Hisings Backa 2005. En 15-årig flicka blev då gruppvåldtagen och senare, efter polisanmälan, även mordhotad. Två av förövarna var, beklagligt nog, under 15 år och fick därför ingen påföljd.
Jag menar att medborgarnas tilltro till rättssystemet förutsätter att det på ett brott, framför allt ett grovt brott, ska följa en straffrättslig reaktion som står i relation till brottets allvar. Trovärdigheten för påföljden och acceptansen för domstolarnas påföljdsbestämning förutsätter, för brottsoffer och anhöriga, att påföljden ger uttryck för gärningens allvar även när förövaren är under 15 år. Därför vill vi sänka straffmyndighetsåldern från 15 till 13 år.
Det innebär inte, vilket någon vid något tillfälle trodde, att vi skulle vilja slänga 13- och 14-åringar i fängelse, verkligen inte. Det handlar inte om det. Det handlar om att den som är under 15 och äldre än 13 ska kunna dömas i domstol. Exakt vilken form av straff det kan bli tal om måste såklart utredas. Det vill jag poängtera. Jag kan inte här och nu svara på exakt vilken sorts straff det skulle kunna handla om. Det måste vi utreda. Men eftersom vi har en situation där väldigt unga förövare begår mycket grova brott och straffen tyvärr blir väldigt låga, ibland obefintliga, menar vi att samhället måste anpassas efter det. Vi måste se dem för vad de är. Även en ung människa kan, som sagt, utföra bestialiska handlingar.
Med det vill jag yrka bifall till reservation 7 och 9.
</anforandetext>
<intressent_id>0803753212716</intressent_id>
<rel_dok_id>H001JuU13</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2013-03-14 05:11:09</systemdatum>
<systemnyckel>312938</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00977/#anf167</protokoll_url_www>
</anforande>
