<anforande>
<dok_hangar_id>2844453</dok_hangar_id>
<dok_id>H00977</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:77 Onsdagen den 13 mars</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>77</dok_nummer>
<dok_datum>2013-03-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Processrättsliga frågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>F714DDAA-0E6E-4439-8FF4-01A31647C3AB</anforande_id>
<anforande_nummer>158</anforande_nummer>
<talare>RICHARD JOMSHOF (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>
Herr talman! För ungefär en vecka sedan debatterade vi regeringens årliga rapport till riksdagen om användningen av hemliga tvångsmedel. Jag - och jag tror att det var ytterligare någon talare - konstaterade då bland annat att den brottsutredande nyttan vid användning av hemliga tvångsmedel var hela 72 procent under 2011. Det är väldigt högt, och det är väldigt bra.
Hemliga tvångsmedel är ett kraftfullt och effektivt verktyg när det väl används; det är vår bestämda uppfattning. Däremot anser vi att det tyvärr regleras för hårt. Det finns alltför stränga restriktioner för användningen av hemliga tvångsmedel. Det är vi för övrigt inte de enda som tycker.
Det finns en utredning som heter 
Bekämpning av organiserad brottslighet 
som säkert några av er redan känner till. Brå gav ut den för två år sedan. Där framkommer det att svenska poliser och åklagare anser att användningen av hemliga tvångsmedel är elementär för att bekämpa organiserad brottslighet. Men eftersom lagstiftningen är för restriktiv används dessa dock mest för utreda narkotikabrott, och narkotikabrott anses vara en alldeles för smal träffyta för att detta ska kunna användas effektivt mot den organiserade brottsligheten.
Jag vill än en gång passa på att påminna om hur situationen ser ut i vårt grannland Danmark. Där uppger chefen för utredningsverksamheten i Köpenhamn, Svend Foldager, att teleavlyssning används i betydligt större omfattning än i Sverige men också att det är ett 
mycket
 effektivt vapen mot den organiserade brottsligheten i Danmark.
I Sverige får polisen endast lyssna av telefoner vid brott där minimistraffet är två års fängelse. I Danmark är det tillåtet vid lägre straffvärde, vilket innebär att dansk polis kan använda dessa metoder vid exempelvis grov misshandel och mordförsök. Metoden är effektiv. I Danmark är uppklaringsprocenten för gängrelaterade mord och mordförsök hela 80 procent. Det är högt.
För att komma till rätta med det vi anser vara ett problem i Sverige med den snäva regleringen och ge de brottsbekämpande myndigheterna de verktyg de behöver och efterfrågar föreslår vi att det ska bli lättare att använda hemliga tvångsmedel.
Vi föreslår också att det ska bli lättare att använda sig av det som kallas överskottsinformation. Information som framkommit vid hemlig rumsavlyssning, till exempel information gällande våldtäkt mot barn, människohandel eller rån, får inte användas för inledande av en förundersökning eller vidare utredning av brottet. Vi tycker att det är ett problem. Därför vill vi sänka gränsen för när överskottsinformation vid hemlig rumsavlyssning får användas så att den blir densamma som vid hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning. På så sätt tror vi att rättsväsendet skulle få ytterligare möjligheter att bekämpa brottslighet.
Herr talman! Vi menar att det ska vara olagligt såväl att vara medlem i en kriminell organisation som att delta i den kriminella organisationens verksamhet. Vi menar också att den som döms inom ramen för den lagstiftning som vi skulle vilja se ska få samtliga sina tillgångar beslagtagna och förverkade om brottslingen inte kan styrka bortom allt rimligt tvivel att tillgångarna härrör från laglig verksamhet. Även tillgångar som är skrivna på någon annan men som nyttjas av den dömda ska kunna sättas under samma kontroll. Vidare anser vi att legala företag som har sitt ursprung från illegala pengar ska kunna förverkas.
Vi tror att detta är viktiga och nödvändiga förslag för att rättsväsendet ska kunna agera mot grovt kriminella som gör stora vinster på sin kriminella livsstil men som på något sätt lyckas ligga steget före rättväsendet.
Avslutningsvis tänker jag ta upp kronvittnessystemet här i dag. Jag blev glad för inte så länge sedan när justitieminister Beatrice Ask gick ut medierna och sade att hon kunde tänka sig att införa ett så kallat kronvittnessystem i Sverige för att kunna bekämpa den organiserade brottsligheten. Det är glädjande. Jag tycker att det är ett mycket bra steg som Beatrice Ask tar.
Kronvittnessystem används i dag av flera länder, inte minst av Danmark och Norge. I Danmark medger man strafflindring beträffande kronvittnets egna brott. Jag anser att en av systemets största fördelar är att det kan öka incitament för brottsbelastade uppgiftshållare att träda fram och bidra till att lösa det som annars kan vara mycket svårutredda brott. Jag vill också poängtera att vi förespråkar ett restriktivt kronvittnessystem. Det ska endast kunna användas för att utreda organiserad brottslighet.
Vår tanke är att kronvittnen ska kunna åtnjuta två fördelar. För det första ska man kunna ge strafflindring om vittnesmålet lett till det vi anser vara verifierbara resultat.
För det andra ska kronvittnet ingå i polisens personskyddsprogram och inom rimliga gränser få ekonomisk ersättning för kostnader för nyetablering på ny ort samt för inkomstbortfall till följd av hot och risker som samarbetet med rättsväsendet har medfört.
Jag vet att det finns motargument mot det här systemet. Det kan också finnas problem med det, men vi tror att fördelarna trots allt överväger. Jag hoppas att Beatrice Ask går vidare med detta. Jag hoppas också att det finns fler partier som skulle kunna tänka sig att införa ett sådant här system. Jag tror att det skulle vara till stor fördel för vårt rättsväsen.
</anforandetext>
<intressent_id>0803753212716</intressent_id>
<rel_dok_id>H001JuU11</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2013-03-14 05:11:09</systemdatum>
<systemnyckel>312929</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00977/#anf158</protokoll_url_www>
</anforande>
