<anforande>
<dok_hangar_id>2844453</dok_hangar_id>
<dok_id>H00977</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 2012/13:77 Onsdagen den 13 mars</dok_titel>
<dok_rm>2012/13</dok_rm>
<dok_nummer>77</dok_nummer>
<dok_datum>2013-03-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Processrättsliga frågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>föredragning av utskottsärende med eventuell debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>D049AD7E-CBAA-4840-8554-F09D4D143987</anforande_id>
<anforande_nummer>156</anforande_nummer>
<talare>CHRISTER ADELSBO (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>
Herr talman! I betänkandet 
Processrättsliga
frågor 
behandlar utskottet 57 motionsyrkanden som väcktes under den allmänna motionstiden 2011 och 2012 och som huvudsakligen handlar om frågor som ligger inom ramen för processrätten.
De behandlade motionerna rör bland annat frågor om användningen av hemliga tvångsmedel, effektiviteten i domstolarna, vittnesstöd och nämndemännens villkor. Vi har fem reservationer i detta betänkande, och vi står självklart bakom samtliga. Men jag nöjer mig med att yrka bifall på reservation 1 som handlar om telefonavlyssning vid vapenbrott.
Under de senaste åren har det förekommit flera kriminella uppgörelser med skjutvapen med dödlig utgång. Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet har dödligt våld som kan hänföras till kriminella konflikter ökat med drygt 50 procent sedan 1990-talet. Alliansregeringen har inte tagit den beskrivna utvecklingen på tillräckligt stort allvar. Till följd av regeringens passivitet och otydlighet har behovet av en skärpt vapenlagstiftning inte utretts i rätt tid och på rätt sätt.
Det behövs en fokusförändring i svensk vapenlagstiftning från kontroll av legala vapen till bekämpning av illegala vapen.
Ett led i detta är att göra det möjligt för de brottsbekämpande myndigheterna att använda så kallad telefonavlyssning i utredningar om grova vapenbrott. Regeringen bör snarast möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag som tillgodoser detta.
Herr talman! Jag skulle också vilja ta upp lite grann om några av våra övriga reservationer. Först har vi straffreduktion för medverkan i förundersökning. Vi anser att fler brott än i dag måste klaras upp på ett mer effektivt sätt. Stora, komplicerade mål som pågår i åratal är ett problem för både rättssäkerheten och effektiviteten. En bidragande orsak till problemet är att det kan vara svårt att förmå människor att vittna eller på annat sätt bidra i en brottsutredning.
Vi menar att personer som medverkar till att utreda brott som de själva är inblandade i bör kunna få straffreduktion. Att på så sätt uppmuntra misstänkta personer att samarbeta med myndigheterna skulle öka effektiviteten i rättsprocessen och därmed gynna samhället i stort.
Sedan har vi frågan om vittnesstöd i skolan. Barn och ungdomar är utsatta som vittnen, särskilt om brottet har begåtts av en kamrat eller någon annan som till exempel går i samma skola. Uttalade eller outtalade hot skrämmer unga vittnen till tystnad, och situationen kan bli mycket obehaglig för den som har anmält ett brott eller som vill vittna om något.
Vi anser att det är viktigt att skydda och stötta barn och ungdomar som har varit med om att förhindra, anmäla eller vittna om ett brott. Vittnesstöd finns utbyggt vid domstolarna i hela landet, och där finns även videoteknik som kan minimera kontakten mellan vittnet och gärningsmannen. I skolorna saknas emellertid ofta stöd och skydd. Regeringen borde låta utreda hur ett vittnesstöd i skolorna skulle kunna se ut.
Herr talman! Jag vill som avslutning nämna lite om nämndemannasystemet, där bland annat vi socialdemokrater skrivit ett antal motioner. Det handlar om nämndemännens villkor, både de som gäller och de som bör förändras. Det handlar även om hur entledigande från uppdraget bör ske samt om krav på nationell generell obligatorisk utbildning innan man tillträder som nämndeman.
Vi har under detta avsnitt valt att inte reservera oss när det gäller någon av dessa motioner då en utredning är i full gång och ska vara klar i slutet av juni i år. Vi har däremot ett särskilt yttrande som beskriver att vi kvarstår vid tidigare ställningstagande i frågan.
</anforandetext>
<intressent_id>0165360915617</intressent_id>
<rel_dok_id>H001JuU11</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2013-03-14 05:11:09</systemdatum>
<systemnyckel>312927</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H00977/#anf156</protokoll_url_www>
</anforande>
